1099 Funkska ugnen-Furtwängler 1100 sekreterare hos Afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap 1897-1912 och hos Af velsf ören. för svensk låglandsboskap sedan 1918. Han blef led. af Landtbruksakad. 1914 och af Fysiogr. sällsk. i Lund 1922. Skrifter: Handbok i husdjur sskötsel (tills. med K. Åderman, 1906; 3:e uppl. 1912), öfv. af M. Maerckers "Utfodringslära" (tills, med E. Åhlén, 1904), Arter och raser af nötkreatur, får, getter och svin (1913; del V: l af "Landtbru-kets bok"), af delningarna Nötkreatur, Kaniner och Fjäderfä i "Sveriges land och folk" (1914), broschyrer samt uppsatser hufvudsakligen i husdjurslära i landtbrukspressen och i Nordisk familjebok. H. J. Dft. Funkska ugnen. Se Ko l ni n g, sp. 573. Funktionälekvatiön, mat., en relation, som består för en eller flera funktioner och som ofta fullständigt karakteriserar dessa funktioner och äfven kan tjäna till att bestämma dem. Kända specialfall äro differential-, differens- och integralekvationerna. Andra exempel äro funktionalekvationerna / (x 4- y) = f (x) + / (y) och f(x + y)=f(x)f(y), hvilka ej ha andra kontinuerliga lösningar än / (x} = ax resp. f(x) = ax (a konstant). R- Funktionarrsm, ett nyskapadt uttryck för det maktområde, som företrädes af funktionärer af olika slag i stat, kommun, kyrka, press, partiorganisationer m. m. Det omfattar mera än "byråkratism" i egentlig bemärkelse (jfr Byråkrati), nämligen såväl utnämnda tjänstemän som valda förtroendemän. Byråkratism är dessutom en klandrande benämning, funktionarism åter, åtminstone ännu, benämning för ett sakförhållande på godt och ondt. Man kan tala om funktionarismens problem, men knappast om byråkratismens. C. A. L-n. Fur, Blekinge läns tuberkulossjukhus i Sillhöfda socken, på gränsen till Småland, tillhör landstinget, öppnades 1909 och rymmer 60 platser för lungsjuka från länet. O. Sjn. Fura, flod. Se Gambia 1. *Furen. Se äfven F l å r e n. Suppl. Furillen, liten ö i Östersjön vid Gottlands nordöstra kust inom Eute socken. F. har hamn och lastageplats samt intermittent fyr på 57° 46; S" n. br. och 19° O' 20" ö. lgd fr. Gr. med lins af 4:e ordningen och agaljus, uppförd 1911. E- A-t. *Furingstad bildar nu tills, med Dagsberg ett pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. 4,539 har. 1,482 inv. (1923). *Furir. Genom 1914 års härordning återinfördes benämningen och tillades det underbefäl af manskapet, som förut kallats distinktionskorpral, vid artilleriet förste konstapel. I aflöningsväg delas furirerna i två klasser. C. O. N. Furirförbundet. Se Svenska furirför-bundet. Suppl. Furiopasset [fo'rlå-; lat. Intercisa 1. Petra Per-tusa], tunnel genom Apenninerna, i Perugia, på vägen mellan Kom och Ariminium (lat. via Fla-minia). Den är 36,e m. lång, 4,2 m. hög och 5,i m. bred och byggdes enligt en inskrift i berget 77 e. Kr. på befallning af kejsar Vespasianus. Furnes, härad och pastorat, n. v. om Hamar, Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt), Norge. 534,07 kvkm. tills, med Vang (stora gemen- samma allmänningar). F. ensamt har 4,349 inv. (1920). Jordbruk och industri. K. G. G. *Furnes hade 6,912 inv. 1920. I Världskrigets början (från hösten 1914 till april 1915) var belgiska högkvarteret förlagdt till F., som då utgjorde den af kriget minst berörda staden i den af tyskarna obesatta delen af Belgien. Sedermera utsattes F. för bombardering af tyska luftstrids-krafter och långskjutande artilleri, hvarigenom ansenlig skada förorsakades. H. J-dt. Furness [fä'nis], Christopher, baron F., engelsk redare, f. 23 april 1852 i West Hartlepool, d. 10 nov. 1912 på Grantley hall vid Kipon, var son till en spannmålshandlande och grundlade sin förmögenhet genom mjölimport från Sverige under fransk-tyska kriget. F. blef 1874 skeppsmäklare, grundade 1877 Furness-linjen (se d. o. Suppl.), associerade sig 1885 med E. Withy (F., Withy & co; se Ångfartygslinjer, sp. 1047) och blef äfven skeppsbyggare i stor skala. Han var (liberal) underhusledamot för Hartlepool 1891-95 och 1900-10, erhöll 1895 knightvärdighet och blef 1910 peer (baron F. of Grantley). F. var metodist och frikostig filantrop. - Hans son, Marmaduke F., f. 29 aug. 1883, ärfde 1912 faderns peersvärdighet och upphöjdes för förtjänster om skeppsbyggeriet under Världskriget till viscount F. 1918. V. S-g. Furness-linjen [f^nis-], brittisk ångfartygslinje, grundad 1877 af Chr. Furness (se d. o. Suppl.); det numera vanligen brukade namnet på alla de ångfartyg, som tillhöra firman Furness, Withy & co, som under de senaste åren med sig införlifvat flera äldre linjer. Furnirförbländer, tekn. Se Tegel, sp. 629. *Furniss, Harry, har ytterligare illustrerat Dickens' (1910) och Thackerays (1911) samtliga arbeten samt utgett en mängd böcker, bl. a. Confes-sions of a caricaturist (1901), How to draw in pen and ink (1905) och My bohemian days (1919). *Furnivall, F. J., dog 2 juli 1910 i London. * Furste. Fursten af Bulgarien antog titeln konung (tsar) 1908; fursten af Montenegro antog konungatitel 1910, men hans rike införlifvades 1919 med Jugo-Slavien. I Tyska riket finnas efter nov. 1918 inga regerande furstar, och officiellt är där furstetiteln, liksom öfriga adelstitlar, afskaffad, hvilket ej hindrar, att den i allmänhet behålles af sina tidigare bärare. Äfven i Ryssland är furste-titeln (efter revolutionen 1917) afskaffad; de tidigare innehafvare af titeln, som emigrerat, bära den alltjämt i utlandet. V. S-g. Furstinnan Gogol [gågål], effektfullt intrigdrama af Harald Molander (se denne), uppf. i Stockholm 1883. Furtwängler [fo'rt-], Wilhelm, tysk musiker, f. 1886 i Berlin, son till arkeologen Adolph F. (se denne), var 1915-19 kapellmästare vid nationalteatern i Mannheim, dirigerar konserter i Berlin och Wien samt har uppträdt flerstädes som gästdirigent och icke minst med sina Bruckner-tolkningar vunnit stort anseende. I Stockholm ledde han under musikåret 1920-21 Konsertföreningens orkester vid ett antal konserter (bl. a. Beethoven-symfonier) och framstod därvid som en mästardirigent af ovanlig finhet och gedigenhet. Han har komponerat ett tedeum m. m. E. F-t.