1101 Furudals bruk-Fushimi 1102 Furudals bruk, f. d. järnbruk, nu skogsegendom i Ore socken, Dalarna, anlades 1709 af Birger Elfving för kanontillverkning. 1752 öfvertogs det af B. Sandel, som utvidgade bruksrörelsen genom anläggning af Kristinefors' bruk och Sandelsfors' masugn. Sedan F. 1776 inköpts af I. G. Clason d. ä., utvidgades smidet, en betydande mekanisk verkstad anlades samt en kättingsmedja, vid hvilken den världsbekanta F:s ankarkätting tillverkades. Järnbruket nedlades 1884, och egendomen, som är bekant för sina välskötta skogar, tillhör sedan 1886 Korsnäs sågverks-a.-b. O. Sjn. Furugrund. Se Furuögrund. Suppl. Furuhielm, svensk-finländsk adlig ätt, härstammar från Enok Nauclér (f. 1701 i Viborg, regementsskrifvare, d. 1782), som var ättling af en under 1500-talet till Stockholm invandrad tysk köpman Olof Nauclér och adlades 1762 med namnet F. Ätten immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus. 1. Harald Viktor Vilhelm F., sonson till den ofvannämnde Enok F. Se hufvudarbetet. 2. Annie Fredrika F., den föregåendes kusins sondotter, kvinnosakskvinna, f. 11 dec. 1859 på Sitka (Alaska), genomgick svenska fortbildnings-läroverket i Helsingfors 1887. Hon har bl. a. förfäktat kvinnans rösträtt i en mängd tal och föredrag inom och utom landet. Hon var ordf. i kvinnosaksförbundet Unionen 1908-13 och är ordf. i Svenska kvinnoförbundet i Finland sedan dess stiftande, 1907. I International woman suffrage alliance var hon vice ordf. 1909-20. Fröken F. tillhörde en tid Svenska folkpartiets centralstyrelse och har af partiet invalts i alla landt- och riksdagar sedan 1914 och därvid suttit i olika utskott. Hon var 1901-08 redaktör för kvinnosakstidskriften "Nutid". 3. Elis R a g n a r F., sonson till F. l, astronom, f. 12 okt. 1879 i Uleåborg, student 1897, filos, doktor 1907, antogs 1900 till assistent vid de astrofotografiska arbetena å Helsingfors' observa-torium och är sedan 1908 souschef för desamma. 1907 utnämndes han till ord. assistent vid observa-toriet, 1910 till docent och 1918 till e. o. professor i astronomi. F:s vetenskapliga publikationer beröra förnämligast frågor stående i samband med den under arbete varande internationella fotografiska himmelskartan. De viktigaste bland dem äro Sur la precision des déterminations photographiques des positions des étoiles (akad. afh. 1906), Recherches sur les constantes de Véchelle et de Vorientation des clichés astrophotographiques (Finska vet. soc:s "Acta", 37, 1909) samt Recherches sur les mouve-ments propres des étoiles dans la zone photogra-phique de Helsingfors (ibid., 48, 1916). Han har därjämte skrifvit populärvetenskapliga artiklar i "Finsk tidskrift" och "Nya Argus", hvars redaktion han tillhör sedan 1915; han är sedan 1920 redaktör för Finland i "Nordisk astronomisk tidskrift". - F. har sedan 1917 (vald af Svenska folkpartiet) suttit i riksdagen och haft plats i statsutskottet (ordf. sedan 1922). 4. Erik Gustaf F., den föregåendes broder, tonsättare, f. 6 juli 1883 i Helsingfors, utbildades först vid orkesterskolan i Helsingfors, blef student 1901, studerade 1901-09 musik vid Helsingfors' musikinstitut samt i Wien, Munchen och Paris, är sedan 1907 lärare i musikteori och komposition vid Helsingfors' musikinstitut och har äfven verkat som musikrecensent. Han har komponerat pianokvintett (1906), uvertyr, konsertstycke i ess moll för piano och orkester, en med mycket bifall mottagen symfoni (1911) m. m. 2__3. T. C. 4. E. F-t. Furuholmen, liten ö i Stockholms skärgård, s. om Vaxholm. På västra sidan finns sedan 1895, med ändringar 1907, på 59° 22' 24" n. br. och 18° 20' 21" ö. lgd fr. Gr. en 5 m. hög blixtfyr på ett torn af järn och betong. E. A-t. *Furusund. På ön Yxlan, midt emot F., finns sedan 1905 på 59° 39' 33" n. br. och 18° 55' 40" ö. lgd fr. Gr. en intermittent fyr, 7,s m. öfver medelvatten. Juni 1789 uppfördes 2 batterier vid F., det ena snedt emot F., på Yxlans nordvästra udde, det andra ett par km. därifrån, hvartdera för 8 st. 18-pundiga kanoner, till skydd för inloppen på båda sidor om Yxlan. Vid krigets slut (1790) indrogs vakten, och materialierna försåldes. 1808 istånd-sattes batterierna åter, men lämnades följande år att förfalla. L.W:sonM. Furuögrund (Furugrund), hamn och lastageplats i Byske socken, Västerbottens län, s. om Byske älfs utlopp i Byskefjärden af Bottniska viken, hvarest 1920 i grundpenningar erlades 15,157 kr., däraf 12,001 kr. för utrikes fart. Vid F. finnas äfven ångsåg om 7 ramar, 2 kant- och l stafverk samt 2 klyfsågar, gjuteri och mek. verkstad, allt tillhörigt A.-b. Ytterstfors-Munksund, samt två fyrar på 64° 54' 50" n. br., den inre klippfyr, på 21° 14' O" ö. lgd fr. Gr., och den yttre, blixtfyr, på 21° 14' 7" ö. lgd fr. Gr. E. A-t. *Furön. Fyren är numera slopad och ersatt af Finnrefvets (se d. o. Suppl.) fyr. Fusa (förut F us e), härad och socken i Fusa pastorat, s. ö. om Bergen, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 102,3i kvkm. 1,291 inv. (1920). Jordbruk och fiske. K. G. G. Fusa, lat. (eg. flytande), mus., i mensuralmusi-ken en notvalör, som motsvarade vår åttondel. Se Mensuralmusik. Fusagasugá, stad i republiken Colombia, dep. Cundinamarca. 1,876 m. ö. h., 45 km. s. v. om Bogotå, bekant för sitt härliga klimat ("Kordille-rernas paradis"). Medelpunkt för ett af landets viktigaste kaffedistrikt. 13,443 inv. (1920). *Fu-san hade 73,855 inv., hvaraf 33,085 japaner (1921). Sedan Korea annekterats af Japan 1910, ha japanerna förbättrat dess hamn, anlagt gas- och elektricitetsverk m. m. *Fusarium, bot. Se Slemmögel, Snömögel och Torr-röta. Fu-Schun, stad i prov. Schöng-king, Mandschuriet, bekant för sina kollager, som anses vara utan motstycke i världen och uppskattas till omkr. 800 mill. ton. Fuse. Se Fusa. Suppl. Fushimi [fuJi-], S a d a n a r u, japansk prins, f. 9 juni 1858, d. i febr. 1923 i Choshi, tillhörde en sidogren af det kejserliga huset, var brigadchef under kriget mot Kina 1894-95 och utmärkte sig under rysk-japanska kriget 1904-05, bl. a. som chef för första divisionen i slaget vid Kin-tschöu och Nan-schan (25-26 maj 1904). F. blef 1912 fältmarskalk. Han var 1896 Japans representant vid