kokt, med skiftande läckra tillsatser) ha i flera länder hört till det obligatoriska vid banketter och familjehögtider. Den mustfulla gåsen (stekt med fyllning af äpplen och katrinplommon eller kastanjer) bildar senhöstens stora gastronomiska lockelse. En i smaken närbesläktad tamfågel är ankan, som anrättas på liknande sätt. Köttet af dufva (tam eller skogsdufva) är mindre eftersökt. Vildfåglar, hvilkas blotta namnuppräkning kan göra till fyllest för att i erinringen frammana den kulinariska förträfflighet, hvari de täfla med hvarandra och hvar för sig ha trogna förfäktare, äro järpe, orre, tjäder, fasan och morkulla (som bägge äro bland det utsöktaste), rapphöns, ripa och beckasin. På afgjordt lägre plan stå kramsfågel (som numera sällan förekommer på svenskt bord), vildand och sådana i smaken något traniga sjöfåglar som ejder, alfågel, knipa, dopping m. fl. Fågelbrolandet. Se Värmdö och kartan öfver Värmdön. Fågelbärsträd, bot. Se Körsbär. *Fågelfors tillhör nu Växjö stift. 1,314 inv. (1923). -- 2. Herrgård, f. d. järnbruk, i ofvannämnda socken, Kalmar län, omfattar 4 1/4 mtl med en areal af 4,600 har, hvaraf 450 har åker och 3,800 har skog; tax.-v. 1,481,800 kr. (1922), hvaraf 1,251,800 kr. för jordbruksfastighet. F. var från 1744 till på 1880-talet järnbruk med stångjärns- och manufaktursmide. Nu finnas där sågverk och snickerifabrik samt södra Kalmar läns svinafvelsstation. F. har tillhört bl. a. släkterna Bergman, af Harmens och Ekströmer, hvilken sistnämnda släkt 1916 bildat ett familjebolag, A.-b. Fogelfors bruk. 2. O. Sjn. Fågelfrö, frö af olika växter, som användas som näring för burfåglar. För smärre fåglar (kanariefåglar o. d.) lämpa sig kanariefrö (se Kanariegräs), negerfrö (se Guizotia), hirs, sallatsfrö, rapsfrö, vallmofrö, hampfrö och linfrö, för större fåglar (papegojor) äfven majs, solrosfrö och jordnötter. Äfven s. k. myrägg bruka räknas till fågelfrö. G. L--m. Fågelsjön, en 14 kvkm. stor sjö, 294 m. ö. h., i Frostvikens socken, Jämtland, utgör en del af Ströms vattudal och genomflytes af Faxälfven. Ett par km. n. om F. och med aflopp till denna sjö ligger det 6 kvkm. stora Fågelvattnet på 381 m. höjd ö. h. O. Sjn. *Fågelsta--Vadstena--Ödeshögs järnväg, 42,7 km. lång, eges fr. o. m. 1919 af Mellersta Östergötlands järnvägs-a.-b. (se d. o. Suppl.). F. P. Fågelsång, hållplats vid Lund--Refvinge--Harlösa järnväg, belägen 9 km. från Lunds södra station, är en af de intressantaste geologiska fyndorterna i Skåne. I den där framrinnande Sularpsbäcken samt dess tillflöde från s., Fågelsångsbäcken, äro kambriska och siluriska bildningar blottade, hvilka tektoniskt höra till samma i n. v.--s. ö. gående bälte som Romeleåsen. Genom trägna arbeten, som börjades på 1860-talet af S. L. Törnquist och på 1890-talet återupptogos af J. Kr. Moberg och hans lärjungar i Lunds geologiska fältklubb (se d. o. Suppl.), har lagerserien blifvit synnerligen noggrant undersökt. Den är den fullständigaste serie i Sverige i ordoviciska graptolitskiffrar och har äfven gett viktiga bidrag till utredning af frågan om korrelationen mellan graptolit- och trilobitförande facies inom ordovicium. Äfven i den kambriska sandstenen i närheten ha värdefulla fossilfynd blifvit gjorda. (Se Kambrium och Silursystemet, äfven i Suppl.) Fågelsångsområdet är numera benämning på den kringliggande trakten, äfven omfattande Hardeberga backe med Lunds stads stenbrott i kambrisk sandsten samt Billebjär, den nordvästligaste utlöparen af Romeleåsens urberg (numera naturskyddadt område). K. A. G. *Fågeltofta. Nu 3,261 har. 861 inv. (1923). Fågelvattnet. Se Fågelsjön. Suppl. Fågelön. Se Torsön. *Fåglum är nu liksom Lekåsa annex till Essunga, Skara stift, Vånga kontrakt. 652 inv. (1923). *Fåhraeus. -- 4. Gustaf Rudolf F. var 1909--14 läroverksråd, återtog 1915 sitt rektorat, blef 1918 vice ordf. och 1920 ordf. i Stockholms folkskoledirektion samt 1918 led. af skolkommissionen och 1920 dennas ordf. Bland F:s skrifter märkas ytterligare Karl XI och Karl XII (i "Sveriges historia till våra dagar", 2:a uppl., d. VIII, 1921) samt Läroverksreformernas historia i Sverige sedan förra århundradets början (1922). 5. Olga F., född Björkegren. Hennes man, författaren Klas Valter F., f. 1 dec. 1863 i Göteborg, har skrifvit bl. a. Konstverkets byggnad och gjort sig känd som egare till ett värdefullt konstgalleri på Lidingön. 6. Fredrik Imanuel F., broder till F. 4, präst, f. 4 febr. 1862 i Stockholm, blef i Uppsala filos. doktor 1886 och teol. kandidat 1900. Han var 1887--96 lektor i latin och grekiska vid Västerås högre allmänna läroverk, blef 1896 kyrkoherde i Ramnäs och 1905 lektor i kristendom och grekiska i Västerås samt kyrkoherde i Badelunda och är sedan 1909 domprost i Västerås. F. uppfördes 1920 på första förslagsrummet vid biskopsvalet i Västerås stift (den i 2:a rummet uppförde E. Billing utnämndes). Bland F:s skrifter märkas Tankar om prestbristen i den svenska kyrkan ("I religiösa och kyrkliga frågor", 36, 1901) och Den evangeliska skriftprincipen (1906). Fållnäsviken, en 10 km. lång, upp till 1 km. bred vik af Östersjön i sydvästra Södertörn, utgrenar sig från Mörköfjärdens yttre del, Svärdsfjärden. O. Sjn. *Fångdräkt. I ny verkställighetslag 24 mars 1916 bibehållas härutinnan tidigare bestämmelser. Ny beklädnadsstat har fastställts 19 okt. 1911, utbytande buldan mot bomull. Vid fångvårdens sinnessjukafdelningar bära fångarna kläder af blå kommis eller blårandigt hvitt linne. För tvångsarbetare, hvilka numera icke äro att betrakta som fångar i egentlig mening, gälla särskilda bestämmelser. Männen bära i allmänhet brunt mollskinn. V. A--t. Fånghof, veter. Se Hof. Fångkoloni, förläggning å landsbygden af fångar för dessas sysselsättande med odlingsföretag, skogsplantering, märgelbrytning m. m., utan att på platsen finnes fast fängelsebyggnad för fångarnas inlogerande. Särskild sådan koloni finns i Singeshult i Vrå socken (se Fängelse. Suppl.) äfvensom å Marieholms kungsgård, ingående i centralfängelset i Mariestad. För fångkolonierna utväljas särskildt pålitliga fångar, i allmänhet sådana, som ha förhoppning om villkorlig frigifning eller benådning och tillika ha längre strafftid. Enligt lag af 6 maj 1921 må vid "sådan med odlingsföretag förenad anstalt,