kats synliggöra partiklar af ultramikroskopiska dimensioner (se Ultramikroskop), har man egnat det tillstånd af materien, som innefattar suspensioner och kolloida lösningar, ingående uppmärksamhet. Framstående forskare inom den s. k. kolloidkemien äro i Sverige The Svedberg, S. Oden och A. Westgren; i Frankrike har Perrin, i England Donnan, i Tyskland Zsigmondy vunnit viktiga resultat på detta område. Kolloidforskningen står på gränsområdet till molekylär fy siken, där L a n g m u i r och L e w i s (Amerika), T a m m a n n (Göttingen) , Roozeboom och Kamerlingh Ön-nes (Holland) utfört banbrytande arbeten; den har äfven många beröringspunkter med metallo-grafien (se d. o.). Den fysikaliska kemiens f. n. viktigaste problem ligga inom den moderna atomfysiken (se Atommodell. Suppl.) och sammanhänga således nära med de genom Éutherford och B o h r (se dessa) införda epokgörande teorierna och åskådningarna om atomstrukturen. Viktiga hjälpmedel äro för denna del af den fysikaliska kemien röntgenspek-troskopien (v. L au e, W. H. och W. L. B r a g g, B ark l a), som f. n. torde ha sin mest framgångsrike representant i den svenske fysikern M. S i e g b a h n (Uppsala), samt radiofysiken (fru C u r i e, Paris, S o d d y, England, H a h n och Fajans, Tyskland). På den mera kemiska delen af detta område arbeta dessutom dels experimentellt (bestämningar af isotoper, se d. o. Suppl.), dels teoretiskt bl. a. Aston (England), Brönsted och B j e r r u m (Danmark), Hönigschmidt, J. Fr a n ek och Kossel (Tyskland), G. H e-vesy (Ungern) och Co st er (Holland). H. E. Fysikat. Se Fysikus. Suppl. Fysikersamfundet. Se Svenska fysikersamfundet. Suppl. *Fysikus, äldre benämning på läkare i ämbetsställning äfven i Norge och Danmark. I 11 norska städer kallas stadsläkaren ännu stadsfysikus. I Danmark funnos före 1914 års medicinalreform 11 stora läkardistrikt, fysikat (dessutom 1 på Färöarna och 1 på Island), hvart och ett under en fysikus (stiftsfysikus, landfysikus o. s. v.); dessa ha nu ersatts af med amtsrådskretsarna sammanfallande amtsläkarkretsar. Fysingen, en 6 kvkm. stor sjö, 3 m. ö. h. i Norrunda, Skånela och Hammarby socknar, Stockholms län, invid järnvägen Stockholm--Uppsala, afrinner mot v. till Mälarviken Skarfven. O. Sjn. *Fysiografiska sällskapet i Lund stiftades 1772. Dess medlemmar blefvo 1908 fördelade på 4 sektioner (naturhistorisk, matematisk-fysisk och medicinsk, hvardera i särskilda klasser, samt humanistisk), samtliga med bestämdt antal medlemmar. 1918 inrättades dessutom en sektion för praktisk naturvetenskap. Största delen af de svenske medlemmarna äro professorer vid Lunds universitet. Sällskapet sammanträder 1 gång i månaden under universitetsterminerna, då föredrag hållas och sällskapets öfriga angelägenheter behandlas. Sällskapets stiftelsedag, 2 dec., är sällskapets årshögtid, då dess minnesmedalj utdelas för särdeles förtjänstfulla naturvetenskapliga arbeten äfven af tillämpad art. Genom sina donationsfonder, hvilkas räntor nu öfverstiga 17,000 kr. årligen, är sällskapet i tillfälle att stödja naturvetenskapliga arbeten genom att "befordra nya initiativ, vetenskapliga utredningar, undersökningars utförande samt yngre krafters understödjande". Sällskapet har en undersökningsbåt, "Sven Nilsson", för att kunna verkställa undersökningar af olika slag i Öresund och närgränsande haf. Af "Handlingarna" ha utkommit 32 årgångar. Då sällskapet 1922 firade sin 150-årsdag, lämnade dess sekreterare, professor K. M. Fürst, en öfversikt af dess tillkomst, utveckling och verksamhet (se därom årsberättelsen jan. 1923). Fysiologisk växtgeografi, bot., detsamma som ekologisk växtgeografi (se Botanik, sp. 1308) och ekologisk växtsociologi (se Växtgeografi, sp. 478). Fysisk fostran, Förbundet för. Se Svenska förbundet för fysisk fostran. Fysisk fostran, månadsskrift. Se Svenska förbundet för fysisk fostran. Fysisk geografi. Se Geografi, sp. 963. Füssli. - 6. W. F., son till konstförfattaren och målardilettanten William F., dog 1916 i Baden-Baden. Han var framför allt framstående tecknare. De bästa samlingarna af hans teckningar finnas i Zürich. G-s N. Fytin (af grek. fyto'n, växt), kem., farm., en organisk fosforförening, som i form af kalcium- och magnesiumsalter till en mängd af omkr. 2 proc. påvisats i flera växters frön och kan framställas t. ex. ur riskli eller oljekakor. Fytin är en sur fosforsyreester af inosit (se d. o.), förekommer sannolikt i alla växters frön och utgör måhända den första assimilationsprodukten af den fosforsyra, som växterna med rötterna uppta ur jorden. Det utgör ett hvitt, i vatten lösligt pulver af syrlig smak och innehåller 22,s proc. fosfor. Fytinet har särskildt ansetts ega betydelse för kalkomsättningen och rekommenderats vid engelska sjukan (ra-chitis) samt vid en del nervsjukdomar och svaghetstillstånd. K.A.V_g. C. G. S. Fytogeni. Se Zoogeni. Fytograf (af grek. fyto'n, växt, och gra'féin, be-skrifva), bot., författare i fytografi, växtbeskrifvare; ej sällan oriktigt kallad växtsystematiker, Fytokloriner, kem. Se Klorofyll. Fytol [-tål; af grek. fyto'n, växt, och lat. o'leum, olja], kem., en omättad, enatomig alkohol af sammansättningen C₂₀ H₃₉ OH. Det bildar en tjockflytande olja och utgör en komponent i bladgrönt, klorofyll (se d. o.). K. A. v-g. Fytorodiner, kem. Se Klorofyll. Fytosteriner (af grek. fyto'n, växt, och ste'rar, talg), kem. Se Kolesterin och Steriner. *Fåberg. Se Faaberg, äfven i Suppl. Fågel, kokk. Det fina och fasta köttet af fågel är högt värderadt som födoämne, ity att det i allmänhet är mycket lättsmält och närande samt synnerligen välsmakande. Fetthalten är jämförelsevis låg (undantagandes hos gäss, ankor och sjöfågel). I den finare matlagningen intas en hedersplats af den stora rikedomen på omväxlande fågelrätter. -- Köttet är smakligast, när fåglarna äro unga. Af tamfåglar lämnar hönset de året om lättast tillgängliga anrättningarna: stekt unghöns, stekt kyckling, kokt höns (med risgryn), hönsfrikassé, de numera sällsynta kapun och poularde o. s. v. i olika former. De mera mäktiga rätterna af kalkon (stekt,