1119 Fårkummer-Fältbefästning 1120 16° 45' 19" ö. lgd fr. Gr., 3,5 m. öfver medelvatten. E- A-t. Färkummer, löt., svenskt namn på Geum rivale. Fårkött, kokk. Näst efter oxkött är fårkött det kraftigaste köttslaget, betydligt närande utan att vara fettbildande, därtill ganska lättsmält. I färskt tillstånd innehåller det lika mycket fett som ägghvita; hos färdigberedd lammstek har fetthalten nedgått i betydlig grad (jfr tabellerna å sp. 333--334 och 339--340 till art. Födoämnen). -- Till att fylla matordningens behof af omväxling bidraga verksamt sådana rätter som fårstek (vanligen med rikliga grönsaker: morötter, sockerärter, blomkål, brysselkål o. d.), kokt lammbringa (dillkött) med dill- eller kaprissås, kokt brynt lammbringa, lammbringa med ris och curry, den fina och läckra dilammsteken, stekt fårsadel (af de båda kotlettraderna från djurets rygg), rosthammel (njurstek, stekt tills. med hela potatisar, morötter och tomater), stekta fårkotletter och lammkotletter (ofta i blandad kötträtt tills. med kokt tunga), fårstufning (köttet sakta kokt tills. med skifvor af potatis, lök, morötter, palsternackor m. m.), får i kål (köttet i bitar hvarftals med hvitkål och sakta kokt), kokt eller stekt fårlår, halstrad fårfilé, kokt salt fårbringa (med rotmos eller brynta rötter) m. m. *Fårsläktet, sp. 201. Mufflonfåret anträffas ännu, ehuru i starkt förminskade hjordar, ej blott på Sardinien, utan ock på Corsica. *Fårstynget. Se Styngflugor, där på grund af senare forskningar framställningen af fårstynget i några afseenden ändrats. Fårön, en 4 kvkm. stor ö å Pite stads område, mot s. begränsad af Norrfjärden. O. Sjn. *Fårösund. På grundet Flytan vid södra inloppet till F. finns sedan 1894 på 57° 50' 55" n. br. och 19° 67 ö. lgd fr. Gr. en 5 m. hög blixtfyr. -- Fårösunds fästning, som kustpositionen från 1915 benämndes, slopades såsom sådan 30 sept. 1919, och därvarande kustartilleridetachement återflyttades till Vaxholms fästning. Dess kasernetablissemang står till fångvårdens disposition (se Fängelse. Suppl.). L. W:son M. Faedrelandet, dansk tidning, hvilken 1834 började utges i Köpenhamn som veckotidning af professor C. N. David och öfverlärare J. Hage med angifven uppgift att "fästa den offentliga uppmärksamheten vid det offentliga". Dess trefvande kritiska ansatser föranledde flera åtal under de första åren. Från dec. 1839 blef tidningen daglig, och bland ledande medarbetare märktes nu Monrad, Tscher-ning och Ploug, den sistnämnde som ansvarig redaktör 1841-81. Under marsdagarna 1848 var "Fsedrelandets" redaktionsbyrå de liberale ledarnas samlingsplats, och tidningen blef därpå den nya regeringens språkrör samt från 1852 den national-liberala oppositionens hufvudorgan, dock med bevarande af den själfständighet, som betingades af Plougs impulsiva natur. Särskildt skarpt angrep Ploug på 1850-talet helstatsidéerna, och danskhetens rätt i Slesvig hade i "Faedrelandet" en ifrig förfäktare. Efter 1866 års författningsreform intog tidningen en mellanställning mellan partierna och blef från omkr. 1873 närmast ett personligt organ för Ploug och hans numera högern allt närmare stående åskådning. Den gick nu starkt tillbaka i spridning och inflytande och såldes i okt. 1881 af Ploug till ett konsortium, som ämnade förvandla den till nyhetstidning och specialorgan för handelns intressen. Den redigerades därpå af nationalekonomen A. Leigh-Smith. Kedan 31 mars 1882 nödgades den emellertid upphöra att utkomma. V. S-g. Fäktaren från Ravenna (Der fechter von Ra-venna), sorgespel af Miinch Bellinghausen (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1863. Fäktförbundet. Se Svenska f ak t förbund e t. Fälaren, en 3 kvkm. stor skogssjö, 32 m. ö. h., på gränsen mellan Öster-Löfsta och Tegelsmora socknar, Uppsala län, afrinner förbi Löfsta bruk till Öregrundsgrepen af Östersjön. O. Sjn. Fälj. Se H j ulf al j. *Fällbark [rhyti'doma är grek.]. *Fällforsen är annexförsamling till Byske pastorat, Västerbottens norra kontrakt, Luleå stift, och ingår i Skellefteå tingslag, Västerbottens norra domsaga, Västerbottens län. 2,724 inv. (1923). Fält. I de nyare reglementena för förvaltningen i krig är "fält" i åtskilliga benämningar utbytt mot "krigs", såsom krigsaflöning, krigskassa o. s. v. C. O. N. *FältaflÖning kallas numera krigsaflöning (se d. o. Suppl.). *Fältartilleri. Se vidare Artilleri. Suppl., sp. 306. * Fältbageri. En svensk arméfördelnings förpläg-nadskompani (se d. o. Suppl.) innefattar bl. a. l bageripluton med 2 i sin verksamhet fullt fristående bagerikadrar, hvardera med en personal af l kaderchef (underofficer) och 43 man samt 3 fältbakugnar och l material vagn. I en fältbakugn kunna per dygn bakas högst 2,000 portioner mjukt bröd om 750 gr. C. O. N. *Fältballongtrupper. Se Ballongtrupper. Suppl. Fältbana, krigsv., dets. som fältjärnväg. Se F ö r-bi n dels er. Suppl. *Fältbatterivärn ha under Världskriget föga användts, emedan det för att underlätta maskeringen och minska verkan af fiendens eld visat sig nödvändigt att ge pjäserna en mera spridd uppställning. Se Fältbefästning. Suppl. S. E. B. *Fältbefästning. Under Världskriget fingo fält-befästningar en förut oanad användning, i synnerhet på västfronten. I början af kriget grep truppen, särskildt å tysk sida, ogärna till spaden, men efter Marneslaget funno tyskarna lämpligt att med befästningar skydda de gjorda eröfringarna mot de franska motanfallén. Befästningarna anlades till en början i en linje. De ledo emellertid svårt under den starka artillerielden, hvarjämte en djupgruppering äfven af befästningarna visade sig nödvändig. Efter hand utfördes därför skyttevärnen i flera - vanligen tre - linjer bakom hvarandra. För att vid ett öfverlägset, genombrytande anfall kunna upptaga striden, sedan reserver framförts, anordnades ytterligare några km. bakåt en ny ställning, likaledes vanligen bestående af tre linjer. I den mån månaderna och åren gingo, kunde sålunda flera ställningar utföras för att möjliggöra ett ihärdigt, successivt försvar. Mest bekant är Siegfried-ställ-ningen, som efter Hindenburgs-Ludendorffs öfver-tagande af ledningen under loppet af ett halft år byggdes omkr. 30 km. bakom stridslinjen. Till den-