1151 Förbundet för skyddsuppfostran-Förening 1152 Förbundet för skyddsuppfostran, Svenska. Se Svenska förbundet för skyddsuppfostran. Suppl. *FÖrbundskansler (ty. bundeskanzler) kallas äfven ministerpresidenten (förbundsregeringens ordf.) i Österrike (se d. o., sp. 231). Förbundsordning kallas den stadga, som närmare bestämmer uppgift och organisation för ett kommunalförbund af flera kommuner. Den beslutes af vederbörande samhällen och underställes K. M:ts befallningshafvande. N. n- Förbättrad korthornsras, husdjurssk. Se K o r t-hornsboskap. * Förbättringsanstalter. Genom en 6 juni 1919 vidtagen ändring i 1902 års barnavårdslag bestämdes, att för hvarje landstingsområde samt för hvarje stad, som ej deltar i landsting, skall finnas skyddshem med erforderligt antal platser. Då med kristidens aftagande en minskning af vanart och brottslighet bland barn och ungdom kunde konstateras, tilläts af 1921 års riksdag uppskjutandet af lagens tillämpning till l jan. 1925. Antalet skyddshem och skyddsliknande barnhem var 1921 för gossar 28, med 1,163 platser, och för flickor 10 med 229 platser. Medeltiden för elevs vistelse å skyddshem under senaste tioårsperioden har varit 3,4 år för gossar och 3,2 år för flickor. Jfr f. ö. Tvång s-uppfostran. O. Sjn. Förde, härad motsvarande Förde og Holsen socken af Förde pastorat, s. ö. om Florö, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. 493,i2 kvkm. 2,626 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G. Förde elv. Se Förra. Suppl. * Fördel af bo OSkifto omtalas ej i nya Gifter-målsb. och tillkommer således ej efterlefvande make, därest äktenskapet lydt under den balken (se Giftermålsbalken. Suppl.). Emellertid medger äfven nya Giftermålsb. (13:4), att vid bodelning, denna må ske på grund af äktenskapets upplösning, boskillnad eller hemskillnad, hvardera maken eller, om ena maken är död, den efterlefvande må från delningen undantaga honom eller henne tillhöriga kläder och andra föremål, som tjäna uteslutande till hans eller hennes personliga bruk, dock ej till högre värde än med hänsyn till makarnas villkor kan anses skäligt. Häri igenkän-nes den gamla (i hufvudarbetet omtalade) rättssedvänjan, hvilken f. ö. icke saknar motsvarighet i Danmark och Norge. c- G. BJ- Fördetting (öfv. af fr. ci-devant, se d. o.); skämtsam, något öfverlägsen benämning på person, som förut haft ett ämbete, urspr, brukad om Gustaf IV Adolf. *Fördrag. Se Internationella fördrag. Fördragshamnar. Se Traktathamnar. Fördubbling, språkv. SeGemination. Föreläsningskonsulent är anställd hos Skolöfver-styrelsen, som enligt k. kung. 24 nov. 1922 besluter om anslagen till populärvetenskapliga föreläsningar. N- H. *Föreläsningskurser för arbetare. Se Populärvetenskapliga föreläsningar. Förenade högerpartiet, en partisammanslutning, som uppstod inom Första kammaren riksdagen 1910, men 1912 uppgick i kammarens nationella parti. Det var en direkt fortsättning på samman- slutningen under tullstriden mellan kammarens protektionister. Denna sammanslutning hade icke antagit något partinamn eller uppställt något program och kallades i dagligt talprotektionist-partiet eller hofmarskalkspartiet (efter den ursprunglige ledaren, hof marskalken P. Eeutersvärd. Som ledare efterträddes Reutersvärd af Kr. Lundeberg). Till ordf. för partiet valdes E. Trygger, då Lundeberg som talman i enlighet med då gällande uppfattning lämnat partiet. Något särskildt program ansågs icke behöfligt. T-s. *FÖrening, jur. I nu gällande svensk lagstiftning (lagen 22 juni 1911) är ekonomisk förening beteckningen för förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller bereda bostäder åt medlemmarna eller anskaffa lån åt dem eller idka annan ekonomisk verksamhet. Undantagna äro dock (förutom sparbanker, hvilka eg. ej äro föreningar) sjukkassor samt understöds-, försäkrings- och hypoteksföreningar. Å andra sidan skall som ekonomisk förening äfven räknas "förening, som genom idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas ekonomiska intressen" (t. ex. förening, som i välgörande syfte håller handelsbod). Till den förstnämnda hufvudgruppen af ekonomiska föreningar höra de kooperativa föreningarna (konsumtions-, produktions-, bostads-och kreditföreningar), förut reglerade genom 1895 års lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet (jfr Kooperation, sp. 960). Genom föreskriften, att föreningens ändamål skall vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, ha emellertid från de ekonomiska föreningarnas krets uteslutits alla föreningar för ideella syften, hvilkas verksamhet är ekonomisk (d. v. s. affärsmässigt organiserad) utan att dock vara sådan, att den är förenad med laglig skyldighet att föra handelsböcker (se H a n d e l s b o k), t. ex. sjuktransport- och räddningssällskap, byggnadsföreningar med syfte att bereda lokaler åt andra föreningar. Som ideella föreningar betraktas dessa, liksom alla föreningar med icke ekonomisk (m. a. o. icke affärsmässigt organiserad) verksamhet; äfven fackföreningarna bli sålunda att räkna till de ideella föreningarna. Det i hufvudarbetet, sp. 402, omtalade lagförslaget rör. föreningar för annan än ekonomisk verksamhet blef aldrig, trots k. propositioner till 1910 och 1911 årens riksdagar, upphöjdt till lag; icke heller ett 1919 af 0. H. Arsell enligt nåd. uppdrag afgifvet utkast till lag ang. ideella föreningar. Alla dessa, omkr. 30,000 till antalet med minst 2x/2 mill. medlemmar (1917), äro således alltjämt icke reglerade af lagstiftningen. De anses emellertid numera vinna rättslig personlighet (rättsförmåga, se d. o.) utan särskild anmälnings- eller stadfästelseåtgärd, blott de antagit någorlunda fullständiga stadgar (och valt styrelse). Däremot kräfver lagen i fråga om de ekonomiska föreningarna registrering (se d. o.) hos K. M:ts befallningshafvande för erkännande af deras rättsförmåga. "Innan ekonomisk förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter