Mannheim 1910 med en 1,000 hkr turbin med kompression och slutligen i Mülheim 1914 med en 1,000 hkr maskin med förhöjd kompression. Försöken afbrötos af Världskriget, men upptogos åter efter detta. Som detta försök fört till ett visst, praktiskt användbart resultat, torde maskinen förtjäna att något närmare beskrifvas. I fig. 1 betyder A en förbränningskammare med en luftventil B, en bränsleventil C och en afstängningsventil D till munstycket E. Ofvan munstycket är anordnadt ett turbinhjul F, roterande kring axeln G och försedt med skofvelkransen H. En elektrisk tändanordning J finns anbragt i kammaren. Vid det ventilläge, som åskådliggöres af fig. 1 -- luft- och gasventilerna stängda, men munstycksventilen öppen --, finnas efter en strax förut skedd förbränning tryckgaser i kammaren, hvilka utströmma mot turbinhjulet. Då öppnas luftventilen (fig. 2), och luft införes från någon behållare, i hvilken af någon kompressoranordning införts luft. Luften genomspolar således kammaren A och turbinhjulet, därvid utspolande kvarvarande förbränningsprodukter ur kammaren samt kylande skoflarna i hjulet. När detta pågått tillräckligt, stänger afstängningsventilen D (fig. 3) utloppet mot turbinhjulet, och bränsleventilen öppnas, så att äfven bränsle börjar inströmma i kammaren. Strax därefter stänger äfven luftventilen (fig. 4), och en efterfyllning med bränsle sker. Slutligen stänger bränsleventilen, fig. 5, och tändning sker, hvarefter förloppet upprepas. Ett diagram för maskinen återges i fig. 6. Den undre räta linjen anger atmosfärtrycket. I punkt I sker antändning, och trycket i kammaren stiger från kompressionstrycket till ett visst förbränningstryck. Därpå öppnar afstängningsventilen D (fig. 1), och de förbrända gaserna utströmma mot turbinhjulet under tiden I till II. I punkt II har trycket i kammaren sjunkit till nära atmosfärtryck. Då öppnas luftventilen B (fig. 2), och luft genomströmmar under tiden II till III, hvarvid trycket håller sig något öfver atmosfärtrycket. I punkt III öppnas äfven bränsleventilen C (fig. 4), och ventilen D stänges så, att under tiden III till IV inströmmar först såväl luft som gas samt därefter, sedan äfven luftventilen B stängt, endast gas. I punkt IV stänges äfven gasventilen, gasblandningen antänds och förbrinner, och förloppet återupprepas. Den konstruktiva hufvudanordningen hos den första 1,000 hkr:s maskinen, innehållande 10 förbränningskamrar, framgår af fig. 7. Maskinens utseende framgår af fig. 8. I förgrunden till fig. 8 synes ett maskinaggregat, innehållande en ångturbin direktkopplad med en luft- och en gaskompressor, hvilka förse gasturbinen med dess behof af komprimerad gas och luft. Ångan till detta aggregat erhålles från en s. k. regenerator, en ångpanneliknande anordning, i hvilken afloppsgaserna från turbinen tjäna som värmeafgifvande medium. Det är äfven just detta tillvaratagande af afloppsvärmet från turbinen och dess användande för drifvande af gas- och luftkompressorerna, som medfört, att en dräglig bränsleförbrukning kunnat uppnås. Kompressionen af gas och luft har vid de sista försöken varit 1,3 à 2,0 atm. öfvertryck. För nedbringande af värmeförlusterna i förbränningskamrarna till minsta möjliga belopp hålles expansionstiden så kort som möjligt. Den uppnådda verkningsgraden uppges till 13 proc.

Fig. 8. Förbränningsturbin, sedd från sidan. (I förgrunden därtill hörande maskinaggregat.)

Efter Världskriget har äfven utförts en horisontal turbin om 700 hkr. Holzwarth anser sig ha utsikter att uppnå 25 proc. total verkningsgrad hos sin turbin och planerar byggandet af aggregat om 15,000 till 30,000 hkr. Huru som helst är Holzwarth den ende, som vunnit ett verkligt resultat i fråga om konstruerande af en förbränningsturbin. Kunna hans förhoppningar infrias, innebär måhända hans maskin det första steget på ett nytt utvecklingsområde. E. H-ck. Förbränningsvärmet, Fysiologiska, fysiol. Se Kroppsvärme, sp. 66. Förbud, i fråga om rusdrycker. Se Nykterhetsrörelsen (äfven i Suppl.). *För-budssedel befordras icke vidare genom postverket. Kommunikationsväsendets utveckling och telefonens landvinningar ha gjort dylik förutbeställning af skjuts öfverflödig. E. G-e. *Förbund. Om Nationernas förbund (se d. o. Suppl.). Det plägar äfven kallas Folkens förbund. Förbundet för fysisk fostran. Se Svenska förbundet för fysisk fostran. Förbundet för kristet samhällsliv bildades 5 dec. 1918 i Stockholm. Dess uppgift är enligt § 1 i stadgarna att "arbeta för tillämpning i samhället af de rättfärdighetens och kärlekens lagar, hvilka innehållas i Jesu evangelium". Den ledande grundsatsen för detta arbete uttryckes i samma § så: "Äfven om dessa lagar för sitt fulla förverkligande förutsätta ett nytt sinnelag och de sålunda icke utan vidare kunna göras till lag för det världsliga samhället, så kunna och böra dock samhällets rättsordningar så omdanas, att de icke hindra, utan främja ett liv i gudsrikets anda". Förbundet utöfvar sin verksamhet genom anordnande af föredrag och diskussioner, genom studiecirklar, genom spridning af litteratur m. m. samt genom utgifning af en tidning, "Kristet samhällsliv". Antalet medlemmar (år 1923) är 500--600, å en del större orter sammanslutna till lokala grupper. Sedan 1921 är förbundet anslutet till Internationella försoningsförbundet (i början kalladt "Rörelsen för en kristen international", äfven "Bilthovenrörelsen"). N. B-w.