1173 Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd-Förromantik 1174 en rosett. Den präglas i silfver och bäres i hög-blått band med gula kanter. Medaljen utdelades l:a gången under Karl XIV Johans regering, då med omskriften "Hedersbelöning för nit och redlighet i rikets tjänst" (inom en krans af blandad lager och ek, med bandlyckor upptill och nedtill), hvilken förkortades till den ofvanstående under Karl XV:s regering. B- B-ck. Medaljen För nit och rerllighet i rikets tjänst, 12:e storleken (Gustaf V:s tid.) Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd. Se L l o y d. För nyttiga uppfinningar, belöningsmedalj, som utdelas af K. M:t, har på åtsidan den regerande Medaljen För nyttiga uppfinningar, 8:e storleken. (Karl XV:s tid.) konungens bröstbild och på frånsidan (se fig.) inom en lagerkrans den latinska inskriften Quod inventas vitam excoluére per artes ("därför att de förädlat lifvet genom uppfinningar"). Den präglas i silfver. Förut lydde inskriften "För nyttiga uppfinningar", godkänd af K. M:t 1832, men under Karl XV upptogs den ofvannämnda latinska, redan 1805 föreslagna och s. å. af K. M:t gillade inskriften för en tillämnad belöningsmedalj för uppfinningar i vetenskaper och fria konster. B. B-ek. Förpaktare (da. o. no. forpagter), beteckning för arrendator; brukas numera nästan ej alls i Sverige, hvaremot i Norge och, i all synnerhet, Danmark motsvarande benämning allmänt är i bruk. *Förplägnad, krigsv. Vid en svensk arméfördelning ombesörjes förplägnadstjänsten af följande förplägnadsformationer: l förplägnads-kompani, 3 förplägnadskolonner och l kolonnkader. Förplägnadskompaniet utgöres af stab, l magasinspluton om 2 magasinskadrar, l bageripluton om 2 bagerikadrar och l slakterikader med boskapskolonn. En förplägnadskolonn räknar i allmänhet 111 2-spända fordon och indelas i 3 af-delningar, af hvilka 2 medföra lifsmedel för arméfördelningen och den 3:e lifsmedel m. m. för kolonnens eget behof. Kolonnen medför l dags lifsmedel för hela arméfördelningen, reservlifsmedel af vissa slag för omkr. l/z af fördelningens trupper samt 3 dagars lifsmedel för kolonnens eget behof. Kolonnkadern består hufvudsakligen af befälspersonal för anordnande af tillfälliga förpläg-nadstransporter, såsom mjöl- och brödtransporter för fältbageri, hötransporter m. m., medelst i krigsorten anskaffade hästar, kuskar och fordon. Se vidare Fältbageri, Fältmagasin cch Fältslakteri (alla i SuppL). II. J-dt. Förplägnadsformation, krigsv. Se F ö r p l ä g-n a d. Suppl. Förplägnadstrupper, krigsv., sammanfattande benämning på förplägnadskompanier och -kolonner (se Fö rp l agn a d. SuppL). C. O. N. Förra 1. Förde e l v, död, som upprinner ur en mängd högtbelägna fjällsjöar på Ryfylkeheiene, på gränsen mellan Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt) och Aust-Agder fylke (före 1919 Nede-nes amt), flyter i västlig riktning och efter ett kort lopp med många forsar faller ut i ändan af den trånga Jösenfjord, en gren af Boknfjord, n. ö. om Stavanger, Norge. F. uppges i utbyggdt tillstånd representera 100,000 eff. hkr. K. G. G. Förromantik, en numera vanlig beteckning för de andliga strömningar och estetiska företeelser, hvilka under upplysningstidehvarfvet förberedde genombrottet af nyromantiken från 1700-talets slut och 1800-talets början. Förutsättningarna för denna omhvälfning ligga långt tillbaka i tiden. 1600-talsklassicismen hade i stort sedt varit antiindivi-dualistisk, men med 1700-talet började motrörelser göra sig gällande, och upplysningsfilosofien själf bidrog mäktigt att undergräfva klassicismens rationalistiska åskådning. Genom de naturvetenskapliga forskningarna kom man nämligen att äfven i fråga om människorna bli empiriker och öfverge den generaliserande uppfattning af dem, som ligger till grund för den klassicistiska litteraturens karaktärsteckning. Montesquieus genetiska historieskrifning framkallade ett lifligt intresse för uppdagandet af olikheterna mellan skilda länders och lefnadsfor-mers människor; den primitiva människan vardt föremål för studier och väckte beundran, och den primitiva diktningen vardt i anslutning härtill uppsökt och beundrad. Den sensualistiska psykologien framhöll icke förnuftet, utan de irrationella faktorerna, och känslan, det emotionella lifvet, uppskattades allt mera som på en gång kunskapskälla och handlingsdrifkraft. För de mystiska källsprången i 1700-talets litteratur kommo sektrörelserna inom protestantismen att bli af stor betydelse. Pietismens innerliga och sentimentala stämningslif bildar ett viktigt öfvergångsled från den samtida konventionella och torra lyriken till den romantiska känslobikten. I Sverige har redan den pietistiska sångboken "Mose och Lambsens visor" 1717 en subjektiv och trängtande ton, som skiljer sig från den officiella psalmens. Med "Andeliga Wij-sor om Hwargehanda materier" (1732 eller 1733) har denna grundstämning stegrats till extatisk, hektiskt mystisk intensitet, under det att i herrn-