rekryteringsområde med hänsyn till värnpliktigt manskap är oförändradt, är förlagdt i Linköping. ^{C. O. N.} Första maj. Om dagens firande i äldre och nyare tid se Maj (äfven i Suppl.). Första-majblomman och Första-majblommans riksförbund. Se Majblomman. Förstatliga (ty. verstaatlichen), göra något till statens; i synnerhet om egendom, som förut tillhört enskild(a), t. ex. om stats förvärf af enskild järnväg; förvärfva åt staten, ofta med tanke på ensamrätt (statsmonopol), t. ex. i fråga om rätten att tillverka tobaksvaror inom riket. Jfr Kommunalisering, Monopol, Nationalisera och Socialisering. Förste hofstallmästare. Se Öfverhofstallmästare. *Förster (Foerster), Wilhelm J., afled natten till 18 jan. 1921 i Bornim vid Potsdam. Han utgaf det själfbiografiska arbetet Lebenserinnerungen und lebenshoffnungen, 1832--1910 (1911). -- 2. Friedrich Wilhelm F., den föregåendes son, tysk pedagog och politiker, f. 2 juni 1869 i Berlin, fick en ”konsekvent religionslös” uppfostran, blef 1893 filos. doktor och egnade sig från 1896 i Zürich åt fattigvårdsarbete, studium af ungdomsförbrytelsernas problem och praktisk uppfostringsverksamhet på karaktärsdaningens grund, blef 1899 docent i filosofi och moralpedagogik vid Zürichs universitet samt närmade sig från sin tidigare ”etiska kulturståndpunkt” småningom en odogmatisk kristendom, hvars grundsatser han sökte häfda på pedagogikens och socialetikens områden. F. blef 1913 professor i pedagogik i Wien och 1914 i München samt afgick 1920 från sin professur på grund af det motstånd hans pacifism och uppfattning af Tysklands moraliska skuld till Världskriget framkallat. F. stod Kurt Eisner (se d. o. Suppl.) nära och var under dennes korta maktperiod 1918--19 bajerskt sändebud i Schweiz och Eisners medhjälpare vid planerna på närmande till Frankrike. Efter sin misslyckade gästroll inom storpolitiken slog han sig åter ned som privatlärd i Zürich. -- Bland F:s många skrifter märkas Jugendlehre (1904, många uppl.), Lebenskunde (s. å.), Schule und charakter (1907; 8:e uppl. 1909), Sexualethik und sexualpädagogik (1907), Christenthum und klassenkampf (1908), Lebensführung, ein buch für junge menschen (1909), Staatsburgerliche erziehung (1910; 2:a uppl. 1914), Schuld und sühne (1911), Straaf und erziehung (1913), Erziehung und selbsterziehung (1917), Weltpolitik und weltgewissen (1919), Christenthum und pädagogik (1920) och Mein kampf gegen das militaristische und nationalistische Deutschland (s. å.). Jfr A. Böhm, ”Fr. W. Foersters moralpädagogische ansichten” (1919). 2. ^{V. S--g.} *Förster (Foerster), Wendelin, dog 18 maj 1915 i Bonn. Fönster, Josef, österrikisk tonsättare, f. 1859 i Prag, studerade där naturvetenskaper vid universitetet och musik vid konservatoriet, blef 1893 musikkritiker i Hamburg och 1901 lärare vid konservatoriet där, 1903 vid nya konservatoriet i Wien och 1919 vid statskonservatoriet i Prag. F. är en ansedd kompositör. Han har skrifvit 4 symfonier, symfoniska dikten Meine jugend, sviterna Cyrano de Bergerac, In den bergen och Shakspeare, en slavisk fantasi, operorna Deborah (1893), Eva-Marja (1899, prisbelönad) och Jessika (1905) m. fl., ett Stabat mater, körverken Hymnus der engelscharen och Weihe der nacht, violinkonsert, 3 pianotrior, 3 stråkkvartetter, pianostycken och sånger. ^{E. F--t.} Förster (Foerster)-Nietzsche [-nit-], Elisabeth, syster till Fr. Nietzsche, f. 10 juli 1846 i Kocken, vårdade sin sinnessjuke broder och stiftade Nietzsche-arkivet i Weimar. Hon har varit verksam som utgifvarinna af broderns arbeten och bref samt skrifvit flera böcker om honom: Das leben F. Nietzsches (2 bd, 1895 ff.; ny uppl. 1912), Der junge Nietzsche (1912), Der einsame Nietzsche (1913) m. m. 1921 vardt hon hedersdoktor i Jena. ^{R--n B.} Förstgångsringning. Se Klocka, sp. 315. Förstyrning, mek. Se Turbinregulator, sp. 353. Förstämma (trummor, pukor), mus. Se Dämmare och Trumma. Förstärkarrör, elektrot. Se Vakuumrör. Förstärkt bro. Se Krigsbro, sp. 1296. *Förstöringsarbeten, krigsv., ha under Världskriget utförts i väldig omfattning vid återtåg såväl i eget som i fiendens land. Sålunda förstörde fransmännen vid återtåget mot Marne år 1914 broar och tunnlar. Tyskarna förstörde systematiskt under sina återtågsoperationer i Polen 1914--15 samt i Frankrike mot Siegfriedsställningen 1917 och mot Rhen 1918 icke endast förbindelser, utan allt, som kunde vara fienden till nytta. I Rumänien förstördes under engelsk ledning vid dess stora nederlag 1916 bl. a. de viktiga oljekällorna. Slutligen ha ryssarna häfdat sitt gamla rykte att både i eget och i fiendens land grundligt -- gärna med eld -- härja och förstöra. -- Vid förstöringsarbetena spela sprängämnen en stor roll. Under kriget föranledde bristen på vissa förut i sprängtekniken använda råämnen, att man försökte sig på ersättningsämnen, och en hel del nya sprängämnen har sett dagen (se Sprängämne. Suppl.). ^{S. E. B.} Försumpning, geol., biol. Försumpad skogsmark är en skogbevuxen fastmark, där ett torflager kommit till utbildning, hvarigenom skogen fått en vegetation, som påminner om kärr eller mosse. Orsaken därtill är ett för stort vattentillskott, antingen genom öfversilningsvatten eller högt stående grundvatten. Öfversilningsvattnet kommer ofta från kallkällor eller från närgränsande mossar, i synnerhet högmossar. ^{K. A. G.} *Försvar. -- 3. Försvar utgör (liksom försvarsväsen) en ofta använd benämning på ett lands krigsmakt. Därigenom ha många namnsammansättningar med ”försvars-” uppkommit. Utom i hufvudarbetet nämnda må erinras om följande af mera tillfällig natur: Försvarsberedning kallades hvar och en af de fyra kommittéer, som 7 okt. 1911, då K. Staaff var statsminister, tillsattes för att föreslå önskvärda förändringar beträffande krigsmakten och som upplöstes efter Staaffs afgång febr. 1914. Försvarskommission kallades en 18 dec. 1918 tillsatt kommitté, som fick i uppdrag att bereda vissa frågor om begränsning af de militära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden. Den efterträddes af den s. k. Försvarsrevisionen, tillsatt 12 nov. 1919, liksom