1177 Förruttnelse-Första lifgrenadjärregementet 1178 Eyvind Skåldaspiller, Clewberg-Edelcrantz, som i "Ode till svenska folket" brukade den nordiska mytologien, J. G. Oxenstierna, som i stor utsträckning sysslade med nordiska ämnen, Franzén och Thorild. Se A. Blanck, "Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur" (1911), W. Söderhjelm, "Åboromaniken" (1915), och M. Lamm, "Upplysningstidens romantik" (2 bd, 1918-20). B-nB. 'Förruttnelse, kem., biol., utgöres, i motsats till förmultning (se d. o. SuppL), som är en oxidationsprocess, af spaltnings- eller klyfningsprocesser, hvarvid de ruttnande ämnena sönderdelas under inverkan af mikroorganismer. I synnerhet proteinrika djurämnen, såsom kött, blod, ägg, mjölk, äro utsatta för sönderdelning genom förruttnelse. Yid denna uppstå bl. a. vanligen äfven - och detta är karakteristiskt för förruttnelse i motsats till förmultning - åtskilliga illaluktande ämnen, såsom svafvelväte, ammoniak, fettsyror, merkaptaner o. a. organiska svafvelföreningar, indol, skatol m. m. I allmänhet torde sönderdelningen af proteinämnena åstadkommas af enzym (se d. o.), som afsöndras af de vid förruttnelsen verksamma organismerna. De första klyfningsprodukterna utgöras säkerligen af likadana aminosyror som de, hvilka bildas af proteinämnen (se d. o., sp. 412) vid sönderdelning medelst syror eller alkalier; men klyf-nirigen eller "nedbrytningen" går allt längre, i det att den ena mikroorganismarten tydligen lefver af den andras nedbrytningsprodukter. Som exempel på dylik successiv klyfning kan anföras bildningen af det nyssnämnda, illaluktande ämnet indol ur en förut bildad aminosyra, tryptofan (se d. o.). Icke sällan bildas vid förruttnelse af proteinrika ämnen genom inverkan af vissa mikroorganismer äfven giftiga, alkaloidartade ämnen, ptomainer och loxiner (se dessa ord). De mikroorganismer, som medverka vid förruttnelsen, äro af mångfaldigt olika slag - det ges ingen speciell "förruttnelsebakterie" - och ännu endast ofullständigt kända. I regel torde de höra till de anaeroba (se d. o.) organismerna, då förruttnelsen vanligen försiggår, utan att luften behöfver ha direkt tillträde. Ju rikligare emellertid lufttillträdet är till ruttnande ämnen, dess mer ändras förruttnelsens karaktär: sönderdelningen sker hastigare, och stanken blir mindre, beroende på, att de egentliga förruttnelseprocesserna mer och mer dels ersättas af, dels fortsättas af oxidations- eller m. a. o. förmultningsprocesser. Båda dessa slag af sönderdelning kunna alltså fortgå samtidigt; huruvida det ena eller andra får öfverhan-den, beror, förutom af lufttillgången, äfven på de ifrågavarande ämnenas sammansättning, särskildt deras halt af proteinämnen. Härpå beror det, att djurlämningar lättare undergå förruttnelse, växtlämningar förmultning. Om medel att hindra förruttnelse se Konserver och K o n s e r-v e r a 4. K- A. V-g. *Förräd. 1. Utredningsförråd kallas de svenska arméns förråd, som tjäna till uppläggande af de beklädnads-, remtygs-, utrednings-, sjukvårds- och trosspersedlar, hvilka icke äro utlämnade till trupperna. Tre sådana förråd finnas, ett i Stockholm, på Skeppsholmen (delvis i Svea lif gardes förra kasern), ett, centralförrådet, på Karlsborg, och ett i Boden. Hvarje förråd står under ledning af en regementsofficer af intendenturkåren med biträde af en annan officer och en förrådsintendent. Under förrådschefen lyder ett intenden-turkompani. 2. Marinens förråd omfatta dels flottans, dels kustfästningarnas och kustartilleriets förråd. Flottans förråd äro som förut a) stationernas 1. under stationsbefälhafvarna lydande förråd, b) varfsförråden och c) fartygsförråden. Varfsför-råden äro numera af två slag, nämligen 1) inven-tarieförrådet, som omfattar samtliga inventarierna för fartygen och sjöpositionerna äfvensom persedlar, afsedda för användning såsom allmänna inventarier, jämväl sjöinstrument- och sjökarteförrådet, samt varfvets fartygsförtöjningar; 2) materialförrådet, som omfattar persedeluppbörd, materialuppbörd, ammunitionsuppbörd, virkesuppbörd och instrumentaluppbörd. (Bestämmelserna om stationernas förråd och fartygsförråden samt om förrådsintendenter äro oförändradt gällande.) - Kustfästningarnas förråd äro dels inventarie- och materialförråd, tillhörande tygförvaltningen, dels fortifikationsförråd, tillhörande fortifikationsförvaltningen, dels proviant- och sjukvårdsförråd, tillhörande fästningsin-tendenturen. Till kustartilleriets truppförbands intendenturer höra beklädnads- och persedelförråd. 1. C. O. N. 2. H.W-1. 'Församling. 1. (Sp. 477) Skolrådet utbröts icke ur kyrkorådet 1862. I 1859 års kommittébetänkande föreslogs tvärtom, att den då i enlighet med 1842 års folkskolestadga och k. förordn. 29 sept. 1853 bestående skolstyrelsen skulle sammanslås med kyrkorådet till ett för församlingen gemensamt kyrko-och skolråd, men detta förslag vann endast så till vida bifall, att det stadgades, att "kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas". - 2. Jfr äfven Ecklesiastik indelning. Suppl. N. II. Förskjutning af strandlinjen, geol. För att utesluta missförstånd har man enligt Suess antagit de neutrala benämningarna positiv och negativ förskjutning af strandlinjen (se d. o.) för hvarje slag af förändring i förhållandet mellan land och haf. K- A. G. Förskjutningslag, fys., kem. Om Wienska förskjutningslagen se Wien, W. (sp. 315), och Strålning, sp. 403. Om Fajans' och Soddys förskjutningslagar se Fajans, K. Suppl. För-skrifning. Se Husförhör. Suppl. *Förskrifningsafgift är liksom ock den andra delen af abonnemangsafgiften, befordringsafgiften, f. n. förhöjd med 100 proc. E. G-o. Förskrubbel, text. Se Kardning, sp. 923 och fig. 4. Försockring, kem. tekn. Se Sackarifika-t i o n. Första kammarens moderata parti. Se M o d e-rata partiet. Första kammarens nationella parti. Se N a-tionella partiet. Första kammarens protektionister. Se Nationella partiet. Första lagutskottet. Se Lagutskottet. Suppl. *Första lifgrenadjärregementet, hvars rekryte-