1187 Försäkringsföreningen-Försäkringsrädet 1188 nas kraf på aftalets orubblighet och bolagets understundom mycket starka behof af en förändring af grunderna för dess verksamhet. - Medlemskap i en förening är i princip icke fritt öfverlåtbart på samma sätt som t. ex. en vanlig fordran och ofta en aktiegares rätt till andel i aktiebolaget. Denna grundsats torde äfven i flertalet fall ega tillämpning på en delegares rätt i ömsesidigt försäkringsbolag. Men det motsatta förekommer understundom åtminstone på så sätt, att den på ett försäkringsaftal grundade rätten (och därmed äfven delegarskapet) kan öfverlåtas i samband med föryttring af egendom, för hvilken försäkringen gäller. Af det anförda framgår, att de rättsliga egen-domligheterna hos ömsesidiga försäkringsbolag, särskildt vid jämförelse med försäkringsaktiebolagen, knappast äro af någon mera afsevärd praktisk betydelse. Hvad angår det företräde, som den förra bolagsformen skulle för försäkringstagarna innebära därigenom, att ingen del af premieinkomsten behöfver utgå som vinstutdelning till aktieegare, bör framhållas, att ofta i stället ett motsvarande belopp erfordras till ränta (vinstandel) åt dem, som tillskjutit det ömsesidiga bolagets garantikapital, och dessutom, att ifrågavarande vinstutdelning åtminstone inom lifförsäkringsverksamheten till sitt belopp är synnerligen ringa i jämförelse med vare sig omkostnaderna eller försäkringstagarnas vinstandelar. Man finner därför också, att inom de flesta försäkringsgrenar aktiebolag och ömsesidiga bolag verka vid sidan af hvarandra med stor framgång. Båda organisationsformerna ha visat sig väl egnade för den starka utvecklingen af försäkringsväsendet. Endast inom ett par af de särskildt för jordbruket afsedda försäkringsformerna visar det sig, att de ömsesidiga bolagen äro så godt som allenarådande, nämligen inom kreaturs- och hagel-skadeförsäkringen. Detta torde möjligen delvis bero på svårigheten att utan alltför stor osäkerhet på förhand fixera erforderliga premier och vidare på, att hithörande försäkringstagare regelmässigt äro fullt betalningsdugliga, så att här ingen risk föreligger för, att icke de tillskott, som behöfva uttaxeras, också komma att inflyta. &. B-1. 'Försäkringsföreningen. Sedan 1919 består dess styrelse af ordf., särskildt vald, samt 11 andra led., så valda, att de olika försäkringsbranscherna bli allsidigt företrädda. Samtidigt ändrades namnet till Svenska försäkringsföreningen. Sedan ung. samma tid eger ett på föreningens initiativ tillkommet intimt samarbete rum med försäkringsföreningarna i de öfriga nordiska länderna. Detta samarbete har sitt förnämsta organ i den af försäkringsföreningarna i fråga gemensamt utg. Nordisk försäkringstidskrift (se d. o. Suppl.), hvilken är att betrakta som en direkt fortsättning af "Försäkringsföreningens tidskrift", som vid 1920 års slut upphörde. Föreningens uppgift att afge yttranden i fackfrågor utöfvas fr. o. m. 1923 af en inom föreningen bildad sakkunnigenämnd, bestående af föreningens ordf. som själf-skrifven ordf. samt 20 bland föreningens medlemmar valda led. Af dessa skok 4 vara sakkunniga i fråga om brandförsäkring, 4 i fråga om lifför-säkring, 4 i fråga om försäkringsarter tillhörande olycksfallsförsäkringen, 4 i fråga om sjöförsäkring och de öfrige 4 så valda, att nämnden tillföres bästa och mångsidigaste sakkunskap. Föreningen räknar f. n. omkr. 675 medlemmar. Sedan 1914 har föreningens klubblokal varit förlagd till Brunke-bergstorg 15, 2 tr. P- Blm. 'Försäkringsföreningens tidskrift redigerades efter Lefflers död (1911) af föreningens efterföljande sekreterare, sist af direktör Paul Bergholm t. o. m. 1920, då den (med 43:e arg.) nedlades och fortsattes af Nordisk försäkrings-tidskrift (se d. o. Suppl.). 'Försäkringsinspektionen, för hvilken k. instr. utfärdades ytterligare 12 aug. 1910, 12 nov. 1919 och 31 dec. 1921, har, utom de i hufvudarbetet nämnde tjänstemännen, äfven l förste aktuarie, 2 förste revisorer och l revisor. Enligt k. kung. 21 dec. 1917 för inspektionen försäkringsregistret (se d. o. Suppl.). Försäkringsanstalterna åligger att erlägga bidrag (Yio proc. af inkomsten af afgifter) till bestridande af kostnaden för inspektionens organisation och verksamhet. Ämbetsverket hör numera under Handelsdepartementet. Sekreterartjänsten har numera förvandlats till. byrådirektörs tjänst. Inspektionen eger numera förordna revisor äfven i andra försäkringsbolag än lifförsäkringsbolag. * Försäkringsregister föres ej längre af Patent-och registreringsverket, utan enligt k. kung. 21 dec. 1917 af Försäkringsinspektionen. Försäkringsräd, titel på 2 led. i k. Försäkrings-rådet (se d. o. 1. Suppl.). Försäkringsrädet. 1. Kungliga försäkringsrådet i Sverige, en genom lag 29 juni 1917 bildad myndighet, som är högsta och enda instans för afgörande af alla tvistefrågor rörande ersättning m. m. enligt den 17 juni 1916 utfärdade lagen om obligatorisk olycksfallsförsäkring. Dit ingå alla besvär öfver Riksförsäkringsanstaltens och ömsesidigt arbetsgifvarbolags beslut. Äfven om klagan ej förts, eger Försäkringsrådet att till pröf-ning uppta hvarje ärende, som afgjorts af Riksför-säkringsanstalten eller ömsesidigt bolag. Därjämte skall rådet med uppmärksamhet följa försäkringsväsendets tillämpning och utveckling. Myndigheten består af en chef med titeln president (f. n. A. Lindstedt) samt 6 led. (2 försäkringsråd samt 2 af K. M:t för två års tid förordnade representanter för arbetsgifvarna och 2 för arbetarna). Tjänstemän äro l sekreterare, l notarie och 2 kontors-skrifvare. 2. Försäkringsrådet i Finland, som lyder under Socialministeriet, inrättades 1917. Det eger handlägga ärenden om befrielse för arbets-gifvare från skyldigheten att försäkra sina arbetare för olycksfall; att, då anhållan om årligt skadestånd på grund af olycksfall gjorts, bestämma, huruvida den skadade eller hans närstående äro berättigade till sådant, samt fastställa invalidgraden och skadeståndsbeloppet; pröfva, när annaa person än änka och barn är berättigad till årligt skadestånd på grund af försörjarens död eller till underhållsbidrag under dennes sjukdom; afgöra ansökningar om ändring i försäkringsanstalts eller Statens olycksfallsnämnds (se d. o. Suppl.) beslut ang. ersättning för sjukvård, underhållsbidrag eller begrafnings-hjälp. Rådet består af l i domarvärf förfaren ordf. och 8 led., af hvilka l bör vara förfaren i domarvärf, l vara läkare samt 3 arbetsgifvare och 3 arbetare. 2. O.B-n.