1221 Gary-Gasbrand 1222 tiska riket och deltog flitigt i tal och skrift i hans kampanj för tariff ref orm, utgaf i samband därmed Imperial reciprocity (1903) och Tariff or budget (1909) och har behandlat det ekonomiska läget efter Världskriget i The economic foundations of peace (1919). Sedan 1920 sysslar han med en utförlig biografi öfver L Chamberlain. v- S-£. Gary [gäo;ri], stad i nordamerikanska staten Indiana, strax s. ö. om Chicago, vid Michigansjön, anlades 1906 af U. S. steel Corporation som säte för dess förnämsta nyanläggningar och uppkallades efter E. H. Gary (se nästa art.). Staden, som 1920 hade 55,378 inv., uppges ha världens största stålproduktion, hvarjämte stora järnvägsverkstäder och cementfabriker m. m. finnas. G. eges till största delen af ståltrusten. O. Sjn. Gary [gäa;ri], Elbert Henry, amerikansk advokat och affärsman, f. 8 okt. 1846 invid Whea-ton, Illinois, var från 1871 advokat i Chicago, bankdirektör, domare och senare mayor i Wheaton, 1891 en af stiftarna af the Consolidated steel and wire co samt blef 1898 chef för Federal steel co. Vid bildandet 1901 af U. S. steel Corporation (ståltrusten) blef han ordf. och verkställande direktör i dennas styrelse. G. har haft många offentliga uppdrag och spelade under Världskriget en betydande roll vid samarbetet mellan amerikanska regeringen och industrien. Han är äfven ordf. i American iron and steel institute. O. Sjn. *Gas. - 2. Tekn. Om naturgas i Skåne se Gaskälla (äfven i Suppl.). - Om gaser i magman se Magma. Suppl. - Om hit hänvisade Beales roterande exhaustor, Besparingsbrännare och Brännare se Lysgas. *Gasa. Vid G. utkämpade under Världskriget turkiske generalen Djemal pascha 26-27 mars och 17-19 april 1917 segerrika fältslag öfver engelska Palestina-armén under general Murray. 7 nov. s. å. måste dock turkarna inför en hotande omfattning af försvarsställningens vänstra flygel öfver Bersaba, understödd af ett anfall mot högra flygeln, uppge ställningen och den delvis förstörda staden, som besattes af engelsmännen under general Allenby. Jfr Världskriget, sp. 232-233. H. J-dt. Gasala^m, krigsv., ljudsignal (undantagsvis äfven ljussignal), afgifven vid hotande fara för gasanfall. Signalen bör bestämdt skilja sig från öfriga larmsignaler. För dess utförande användas hvissel-pipor, signalhorn (under större förhållanden sire-ner), metallklockor, gonggonger, raketer af viss färg o. s. v. H. J-dt. Gasanfall, krigsv., anfall med användning af giftiga gaser (gasalstrande ämnen) antingen i form af gasmoln eller inneslutna i projektiler. Gasanfall medelst gasmoln (enligt den s. k. "blåsmetoden") utgå från i egen ställning nedgräfda cylindrar, innehållande till vätska komprimerad gas (klor eller en blandning af klor och annat giftämne, såsom fosgen, rykande klorid eller klorpikrin), som förstoftas, när cylinderns kran öppnas. Alltefter den intensitet, som önskas, växla cylindrarnas antal och storlek. Under Världskriget uppgick detta antal till 1,000-3,000 st. för hvarje km. af fronten. Hvarje cylinder innehöll 20-40 kg. gas. Den tid, under hvilken gasanfallet pågick (afblås- ningstiden), var till en början 20-30 minuter (stundom ännu kortare), men ökades efter hand i samma mån, som större kvantitet gas stod till förfogande. Sålunda pågingo under 1918 vissa engelska gasanfall 8-10 timmar. Härvid förbrukades 200-250 ton gas per km. i timmen. Gasanfallen medelst gasmoln hade i allmänhet, särskildt innan motståndarens trupper blifvit utrustade med (effektiva) gasmasker, mycket stor verkan. Sålunda uppgingo - enligt amerikansk uppgift - 8:e franska arméns, genom tyskarnas gasanfall under andra slaget vid Yperen 22 april 1915 förorsakade förluster till 15,000 man, af hvilka 5,000 döda. Med blåsmetoden förenade olägenheter, särskildt de tidsödande förberedelserna, föranledde, att man under loppet af kriget i allmänhet frångick metoden och öfvergick till gasanfall medelst gasprojektiler (gasartilleribeskjut-ning), som omedelbart kunde användas och hvarigenom man blef mera oberoende af väderleken och terrängen. Sistnämnda anfallssätt torde i blifvande krig varda regel. De vanligaste gasprojektilerna äro gasgranater, gasbomber och gasminor. För projektilernas utskjutande användas såväl artilleri-pjäser som granat- och gaskastare. Gasbomber kunna ock nedsläppas från luftfartyg. - Äfven gasartilleribeskjutningen visade sig under Världskrigets fortgång vara ett ytterst verksamt anfallsmedel. - Man beräknar, att antalet genom gasförgiftning under kriget dödade amerikaner, engelsmän, fransmän och tyskar uppgått till öfver 500,000. Jfr Giftgaser. Suppl. H. J-dt. Gasanfallsmedel, krigsv. Se Gasanfall. Suppl. Gasbatteri, krigsv., ett antal (under Världskriget, på tyska fronten, 20) cylindrar med komprimerad gas, nedgräfda på bottnen af ett skyttevärn, med därtill hörande servismanskap m. m. Se Gasanfall. Suppl. H. J-dt. Gasbindning, text. Se V ä f n i n g, sp. 52-53. Gasbomb, krigsv., flygbomb (se d. o. Suppl.), innehållande utom spräng-(tänd-)laddning äfven giftgas. Gasbomber kommo icke till användning under Världskriget, men ingå numera bland flygvapnets anfallsmedel. H. J-dt. Gasbrand, Gasgangren, Gasödem (ty. gasödem, fr. gangréne gazeuse, eng. gas gangrene), med., en i Världskriget, särskildt under de första krigsåren, ofta förekommande sårsjukdom, hvilken uppträdde som komplikation till djupa, väf-naderna sönderslitande skottskador. Sjukdomen utbreder sig ofta otroligt hastigt i den skadade lemmen ; inom 24 timmar kan den sprida sig öfver en hel extremitet och förorsaka döden. "Följande tecken ge anledning till misstanke om infektion med gasbrandsbaciller. Såret har ett dyfärgadt utseende, ur detsamma uttränger ett smutsfärgadt, seröst exsudat, blandadt med gasblåsor. Under huden kännes knistring (krepitation) af gasblåsor; en om exkrement påminnande lukt utströmmar från sårvätskan, angränsande väfnader äro rodnade som vid en inflammatorisk process, svullna af väfnadssaft samt sköra, så att de brista vid tryck". "Den rikliga gasbildningen ger upphof till ett emfysem, som hastigt sprider sig under huden. Massafsöndringen af väfnadssaft och gaser hindrar genom sitt tryck blodcirkulationen och framkallar därigenom brand (nekros, gangren)" (Havard). Gasbrand var visser-