1225 Gasch-Gasskydd 1226 Gasch, namn på en del af floden Mareb (se d. o.). Gasellhalfön, den nordöstra halfön af ön Nya Britannien (Nya Pommern) i Bismarckarkipelagen, Australien. Gaser i magman, geol. Se M a gm a. Suppl. Gasgangren, med. Se Gasbrand. Suppl. Gasgranat, krigsv. Se Granat. Suppl. Gask (närmast från da. casco, casque), spelt., i vira och lomber namn på bud: köp af ett visst antal kort ur talongen. Därur har utvecklats betydelsen munterhet, fest ("det var stor gask hos P."; ;'vara i gasken" o. s. v.). R-n B. Gaskastare, krigsv., kastpjäs för afskjutning af gasminor, i sin enklaste form bestående af ett slät-borradt, kort järnrör af omkr. 20 cm. diameter, öppet i ena ändan (mynningen) med halfsfärisk botten, hvilande i lutande ställning på en spärrplatta och vanligen nedgräfdt i jorden, hvarför pjäsen äfven benämnes jordmörsare. Projektilen utgöres af en på en drifskifva i rörets nedre del hvilande gasmina. Antändningen af drifladdningen sker på elektrisk väg. Under Världskriget använda gaskastare hade en skott vidd af 1,000-1,800 m. Under krigets lopp fullkomnades gaskastarna i af-sevärd grad. Koret rafflades för att göra minans flykt mera regelbunden, och höjdriktningsanordningar infördes. H. J-dt. *Gaskell, W. H., dog 7 sept. 1914 i Great Sel-ford. Gaskrig, krigsv., sammanfattande benämning på de strider, som utkämpas med användning af giftiga gaser som stridsmedel. Gaskriget leder sitt upphof från det skede af Världskriget, då de rörliga operationerna hade öfvergått till ställningskrig och de dittills använda stridsmedlen befunnits vara otillräckliga för att besegra den i starka befästa ställningar stående motståndaren och sålunda framkalla ett afgörande. Se Världskriget, sp. 266. H. J-dt, * Gaskälla. Den i Ängelholmstrakten förekommande naturgasen leder, enligt hvad borrningar ge vid handen, sitt ursprung från samlingar af fossila växtlämningar, som förekomma i de lösa jordlagren, alltså närmast torflager. Äfven om en sådan gaskälla vid första anträffandet lämnar riklig utström-ning af gas, af tar gasmängden hastigt, och sådana gaskällor kunna ej ha någon ekonomisk betydelse utom för strängt lokal förbrukning. - I norra Jylland, Vendsyssel, ha gaskällor af liknande art iakttagits, men dessa äro lika obetydliga som de i nordvästra Skåne. K. A. G. Gasmask, krigsv. Se Gasskydd. Suppl. Gasmina, krigsv., projektil, fylld med giftgas och försedd med tändsats, afsedd att skjutas ur gaskastare. Under Världskriget använda gasminor inne-höllo från 0,a till 20 kg. kemisk fyllning. H. J-dt. Gasofficer, krigsv. Under Världskriget visade det sig nödvändigt att vid staber och truppförband ha tillgång till specialutbildade officerare (underofficerare) för tjänstgöring som instruktörer i gas- och, i all synnerhet; gasskyddstjän-sten. Dessa benämndes gasofficerare (gasunderofficerare). H. J-dt. Gasparillasundet (eng. Gasparilla sound). Se Charlotte harbor. Suppl. Gasparone [-åne], operett med musik af K. Millöcker (se denne) och librett af Kichard Genée (se d. o. 1), uppförd i Stockholm f. g. 1885. Gas-paroni var i verkligheten en beryktad italiensk röfvarhöfding (f. 1794), som i åratal genom sina fruktansvärda illdåd gjorde Kyrkostaten osäker, tills påfliga regeringen 1825 lyckades öfverlista honom, hvarefter han fick tillbringa sitt återstående lif i fångenskapen (död 1872). Gasparone, pseudonym. SeThyselius 5. GaspaYri, P i e t r o, kardinal, påflig diplomat, f. 5 maj 1852, var 1880-96 professor i kanonisk rätt i Paris, inträdde därpå i den påfliga diplomatiens tjänst och blef 1898 apostolisk delegat för Ecuador, Bolivia och Peru samt titulär ärkebiskop af Ico-nium. Han blef 1901 sekreterare i kongregationen för utomordentliga kyrkliga ärenden (se C u r i a. Suppl., sp. 193) och gjordes 1907, vid modernist-stridens början, till kardinal. Med duglighet arbetade han i flera kongregationer, framför allt som president för den af Pius X tillsatta kommissionen för den kanoniska rättens kodifikation. Han blef ock ärkekansler för det romerska universitetet samt är nu medlem i ej mindre än 10 af kar-dinalkongregationerna. När den af den nye påfven Benedikt XV 1914 utsedde kardinalstatssekreteraren Ferrata snart dog, öfvertog G. dennes plats som den påfliga utrikespolitikens ledare, behöll den under hela Benedikts regering (jfr B e-nedikt XV. Suppl.) och innehar den äfven under Pius XI :s. Sin kanske största insats gjorde G. genom att medverka till fullbordandet och pro-mulgerandet 1917 af den nya "Corpus juris cano-nici" (se d. o. Suppl.). G. är numera kardinalkollegiets camerlengo, den förnämste i rang. Hj. II-t. Gaspäry, Adolf, tysk litteraturhistoriker, f. 1849 i Berlin, d. där 1892, var från 1880 professor i romanska språk i Breslau, skref bl. a. Die sizi-lianische dichterschule des 13. jahrhunderts (1878) och mästerverket Geschichte der italienischen literatur (2 bd, 1885-88, ofullb., sträcker sig in på 1500-talet). _ R-n B. Gaspé [gäspéY], Philippe Aubert de, fransk-canadensisk författare, f. 30 okt. 1786 i Quebec, d. där 29 jan. 1871. Se Canaden-siska litteraturen. Suppl. Gasprojektil, krigsv., för användning i gaskrig afsedd projektil. De vanligaste gasprojektilerna äro gasgranater (se Granat. Suppl.), gasminor och gasbomber (se dessa ord. Suppl.). H. J-dt. Gasrening. Se Elektrisk gasrening. Suppl. *Gassanider. Släkten härstammade troligen från en höfding vid namn G a f n a. Som styresmän öfver de syriska gränsområdena mot öknen fingo höfdingar af denna släkt af de östromerske kejsarna titeln fylark. Mäktigast af dem var H a rit h ben G a b a l a (grek. Aretas, 529-569), som af kejsaren erhöll titeln patricius och af araberna konunganamnet. Hans efterträdare Al M u n d i r (569-582) blef på grund af sin monofysitism fängslad och deporterad af kejsaren samt slöt sig därefter till de i Syrien härjande ökenstammarna. V. S-g. Gasskydd, krigsv., under gaskrig använda skyddsmedel mot giftiga stridsgaser. Gasskyddsmedlen äro antingen individuella (personliga) eller kollektiva.