1229 Gasskyddstjänst-Gastroliter 1230 1923. Den liknar tyska lädermasken, men är af im-pregneradt tyg. -"Gasmasker af särskild konstruktion användas för hästar, hundar och brefdufvor. Skyddsapparater med syrgas funnos i de krigförande länderna före Världskrigets utbrott och hade vidsträckt användning vid arbeten i grufvor, som utrustning af brandmanskap (se Brandväsen. Suppl., fig. 7) m. m. Under kriget användes hufvudsakligen den tyska Drägerappa-raten eller liknande konstruktioner, vid gräf-ning af mingångar, i starkt gasbeskjutna artilleri- och kulspruteställningar, vid transport af kol-oxidförgiftade från krevadgropar och skyddsrum o. s. v. Drägerapparaten består af en luftsäck, en syrgascylinder, som vid 150 atmosfärers tryck innehåller 60 liter syre, en kalipatron, innehållande en blandning af kali- och natronhydrat, och en luftslang med munstycke. Yid inandning suges luften från luftsäcken genom kalipatronen in i lungorna. Den utandade luften passerar likaledes kalipatronen in i luftsäcken, i hvilken förbrukadt syre ersattes från syrgasbehållaren. En förbättrad modell af denna apparat utgör den s. k. II. S. S. apparaten, som är större och tyngre än den förra (cylindern innehåller 120 liter syre), hvarför den kan användas under betydligt längre tid utan ombyte af cylinder eller kalipatron. Dess utseende framgår af fig. 3. - Efter införandet af den frätande yperiten (senapsgasen) som kemiskt stridsmedel måste de individuella skyddsmedlen omfatta hela kroppen och utgöras af Uäder, handskar och skodon af olje- eller gummityg. De kollektiva skyddsmedlen under Världskriget voro gastäta skyddsrum, hvilkas ingångsöppningar täckts af väfnader, som ständigt höllos fuktiga genom besprutning med en alkalisk lösning, vanligen natriumhyposulfit och soda. Äfven användes jordfiltra och filtrerlådor innehållande jord, genom hvilka luften passerade, hvarvid jorden absorberade giftgaserna samt eld och rök. Särskildt vid mera permanenta anläggningar användes med fördel insättandet af en absorbator, hvars hufvudbeståndsdel utgjordes af träkol, i luftintaget. - Litt.: R. Hanslian och Fr. Bergendorff, "Gaskrig och gasskydd" (1923). H. J-dt. Gasskyddstjänst, krigsv., sammanfattande benämning på de åtgärder, som erfordras för utförande af gasskydd (se d. o. Suppl.). Gasskydds-tjänstens uppgift är att i tid inrapportera ett gasanfall samt att genom väl förberedda åtgärder och tillförlitlig gasskyddsmateriel ge personalen möjlighet att rädda sig från gasens verkningar eller åtminstone neutralisera dessa. Gasskyddstjänsten uppkom i samband med gastjänsten såsom ett nödvändigt komplement till denna. H. J-dt. Gast (eng. ghost, ty. geist, ande), etnol., folkl., betecknar dels spöken af osaliga och illasinnade af-lidna i allmänhet, dels särskildt gengångare af mördade eller våldsamt omkomna personer, hvilkas kropp ej "kommit i vigd jord", d. v. s. fått kristlig begrafning. Ofta anses gastarna vara spöken af mördade odöpta barn, stundom åter af personer, som begått brott, hvilka de under sin lifstid ej sonat. Hit höra "målgastar", d. ä. gengångare af personer, som svekfullt flyttat råmärken. Gastarna hålla gärna till i skogar och ödemarker, och nattetid höres stundom deras hemska skri (i verkligheten läten af ugglor och rofdjur). Någon gång antastar gasten ensamma färdemän och pinar äfven sofvande ("gastkramning"). Jfr Gengångare. Suppl., och Spöken. N. E. H. *Gast. Se vidare Märsgastar. Gast, Peter, tysk musiker och författare, f. 1854 i Annaberg, d. där 1918, var nära vän med Fr. Nietzsche och utgaf dennes och sin brefväxling m. fl. arbeten rörande vännen. R-n B. Ga'sterental, ödslig fjälldal i Berneralperna ofvan Kandersteg, genomfluten af Kanders öfversta lopp. Vid byggandet af Lötschbergsbanan (se d. o. Suppl.) försökte man föra Lötschbergs-tunneln under G. på 173 m. djup, hvarvid man dock träffade på sand och slam. Detta vållade en katastrof, hvilken kostade flera människolif och gjorde, att tunnelns lopp måstfc ändras O. Sjn. .Gastinel, L. G. C., dog nov. 1906 i Paris. Gastjänst, krigsv., sammanfattande benämning på de åtgärder, som erfordras för utförande af gaskrig (se d. o. Suppl.). H. J-dt. Gastralgoke^osis (af grek. gäster, mage, a'lgos, smärta, och ke'nosis, tomhet), med., ett af magläka-ren Boas med särskildt namn betecknadt magsym-tom, som karakteriseras af en kortvarig och periodiskt uppträdande smärta i maggropen, särskildt hos nervösa personer. Boas antog, att smärtan framkallades däraf, att magsäcken var tom, enär den försvinner efter förtärandet af föda. Antagligen äro dessa af Boas beskrifna symtom identiska med de sedan gammalt kända s. k. hungersmärtorna hos individer med riklig magsaftsbildning och anlag för eller utbildadt sår i magsäck eller tolffinger-tarm. I. H. *Gastrektasi (Gastroektasi), med. Se vidare Magsjukdomar, sp. 518. Gastrochaenldse, zool., en familj, tillhörande musslornas klass bland blötdjuren. Skalen äro tunna och sluta på fram- och undersidan ej intill hvarandra; låsranden är tandlös De äro hafsdjur; somliga borra fördjupningar eller rör i stenar, koraller o. d., andra af söndra långa, släta kalkrör, som stå upprätt i hafssanden eller hafsdyn. Den högsta graden af hela djurets om-bildning har uppnåtts af släktet Asper-gillum (se fig.): den mjuka djurkroppen och de starkt förkrympta skalen utgöra blott en ringa del af hela musslan; största delen bildas af det långa, af manteln af söndrade kalkröret, hvars främre ända är tillsluten af en sillikt genomborrad platta och med hvilket de små skalen äro sammanväxta. Alla hithörande musslor äro hemma i de varmare hafven. Familjen uppträdde redan under triasperioden. L-e. Gastroe^nterostomi (af gäster, mage, efnteron, tarm, och sto'ma, mun), med. Se Magsjukdomar, sp. 518. Gastroliter (af grek. gäster, mage, och Wthos, sten), geol., paleont., stenar af olika art, som djur slukat för att ha till hjälp vid födans bearbetning i matsmältningskanalen. En dylik vana, som i vår recenta fauna observerats hos salar, fåglar (strutsen), krokodiler och ödlor, har iakttagits hos åt- Aspergillum vagimferum.