1231 Gastroptosis-Gatläggning 1232 skilliga fossila vertebrater, företrädesvis hos olika grupper af hafssaurier. Vid djurets död kunna dessa gastroliter, hvilka genom bruk blifvit afslipade och nötta, komma att bli inbäddade i aflagringar, som eljest icke innehålla rullstenar och annat gröfre terrigent (se d. o. Suppl.) material; härigenom ha de en viss geologisk betydelse, enär de ofta kunna ge någon upplysning om de bergarter, som förekommit vid stränderna af den tidens haf. Äfven i skånska kritbildningar har man funnit nötta stenar, som med säkerhet böra tydas som gastroliter. Benämningen synes ha kommit till bruk endast för förekomsten kos numera utdöda djur. - Äfven kräftstenar (se K r ä f t d j u r, sp. 149) ha fått namnet gastroliter. K. A. G. Gastroptosis [-ptåsis; af grek. gäster, mage, och ptösis, fall], med. Se M ägs j u K d örnar, sp. 518. Gastrovasculärrum (af grek. gäster, mage, och lat. va'sculum, litet kärl), zool., benämnes hos Coe-lenterata (se d. o.) det af kroppsväggarna omslutna, mer eller mindre enhetliga rum, som motsvarar både tarmkanal och kroppshålighet hos de högre djuren. L-e. Gastrupp, krigsv., trupp - i regel ingenjörtrupp -, särskildt utbildad för att utföra gasanfall och annan i samband med gaskriget stående verksamhet. Ett dylikt truppförband benämnes gasregemente, gaskompani, gaskår o. s. v. H. J-dt. Gastune, flod. Se P e n e i o s. Gasturbin, mek. Se Förbränningstur-b i n. Suppl. Gasuttag. Se Masugn, sp. 1211. Gasverk. 1. Anstalt för tillverkning af gas för belysning och kokning för kommunalt behof (se Lysgas). Från början var gasverkens uppgift tillverkning af gas för belysning, numera för kokning och diverse andra uppvärmningsbehof. Utom gas tillverkas vid svenska gasverk koks, tjära, svaf-velsyrad och kaustik ammoniak (vid 12 resp. 2 gasverk) samt bensolprodukter (vid Stockholms gasverk). Tillverkningsvärdet vid 30 svenska gasverk var 1914 omkr. 15 mill. kr. 1923 funnos gasverk i 36 städer i Sverige. - 2. Sammanställning af apparater för tillverkning af teknisk gas (se Gas 2). G. H. H. Gasyerkskoks. Se Koks, sp. 510. Gasödem, med. Se Gasbrand. Suppl. Gata. Se Gatläggning (äfven i Suppl.). - Mark, som erfordras för gata enligt stadsplan, skall afstås till staden, hvem den än måtte tillhöra; men om egaren ej får kvar hel byggnadstomt invid gat-marken, är staden pliktig att lösa gatmarken. - Gatubelysning, gatläggning och underhåll af gata äro af gammalt fastighetsonera, som numera i de flesta städer blifvit öfverflyttade på samtliga skattskyldiga med eller utan ersättning af till visst belopp och vanligen till viss tid begränsad gatskatt. N. II. Gate, Karl Oskar Simon, konstnär, f. 10 mars 1883 i Södra Fågelås, Skaraborgs län, studerade i Stockholm vid Högre konstindustriella skolan 1902-05 och vid konstakademien 1905-09 och gjorde sig till en början fördelaktigt bemärkt som porträttmålare: Konstnärens fader och hustru, domprosten Berggren (i Västgöta nation, Uppsala), professorerna Lennmalm, Key-Aberg, Almkvist och Edgren (alla i Karolinska institutet, Stockholm), di- rektör Vennersten (i Svenska arbetsgifvarföreningen), och f. d. justitieminister G. A. Petersson (Lidingö villastad). Äfven som genremålare och illustratör har G. varit verksam; han har också utfört arbeten i silfver, men det är dock hufvudsakligen på glasindustriens område, som han vunnit ett berömdt namn. Sedan 1916 har han varit anställd vid Orrefors glasbruk. Inom svensk glasindustri har han utfört ett betydande pionjärarbete och väsentligt bidragit till det världsrykte, som Orrefors sedan några år tillbaka förvärfvat (se Glasfabrikation. Suppl., med planscher, och O r r e f o r s. Suppl.). Vid sidan af ifrig sträfvan, med lyckligt resultat, att ge de enklare hvardagsföremålen konstnärlig, på en gång vacker, praktisk och efter materialen lämpad utformning, har han på lyxglasens område - vaser, skålar, pokaler i olika färger, t. ex. den s. k. Parispokalen (1922), ofta med behärskadt stiliserade figurer och med rik och nobel ornamentering - ernått ståtliga och smakfulla resultat, som inneburit en glansfull förnyelse inom denna konstart. G. var en af stiftarna af Föreningen Verkstaden (se d. o.). Se H. Nyblom, "Orrefors och den svenska glaskonstens renässans" (i "Ord och bild" 1923). G-g N. Gatefjäll, ett 277 m. högt berg, på gränsen mellan Dalsland och Värmland, mellan östra Silen och Svansjöarna (91 m.). O. Sju. Gates kross [görts]. Se Kr oss v er k, sp. 68. Gatley [gä'tli], stad. Se Ch e ad l e. Suppl. Gatlyktor. Se Gatubelysning. Suppl. "Gatläggning. På senare år har den i svenska städer tidigare mycket använda makadambeläggningen å gator med måttlig trafik allt mer öfvergetts och ersatts med beläggning af smågatsten och olika slag af tjännakadam. I Stockholm gjorda försök med tjärmakadam ha visat gynnsamma resultat. På den tillvältade underbädden utbredes en massa af makadam och tjära, som under stark upphettning blifvit tillredd i en roterande blandningstrumma, hvarefter lagret utjämnas med valsar. En på detta sätt behandlad körbana är billigare i underhåll än vanlig makadamisering, är lättare att hålla ren samt alstrar föga damm. Där trafiken håller sig inom måttliga gränser, ställer sig tjärmakadam billigare än smågatsten. En ny metod för asfaltering af körbana har, efter utländskt mönster, på senare åren tillämpats på ett par ställen i Stockholm. Slitytan utgöres här af i järnformar komprimerade kvadratiska asfaltplattor, hvilka läggas intill hvarandra på en väl utjämnad betongbädd. Metoden är dyrare än vanlig asfaltering, och en beläggning af denna art tål ej tung trafik, men den erbjuder en ytterst fin och jämn yta. Skarfvarna mellan plattorna, som från början äro knappt synliga, försvinna småningom genom tillpressning af trafiken. De olika beläggningarnas fördelning i Stockholms gator, exklusive förstädernas i Brännkyrka och Bromma, utgjorde i proc. af hela gatuarealen: År Tukt. sten Fältsten Matadam Grus 1905 44 10 12 34 1920 66 6 13 15 Under femårsperioden 1915-19 uppgick i Stockholm årliga kostnaden för gators ny- och omläggning i medeltal till omkr. 890,000 kr. och årliga underhållet (reparationerna) till ungefär halfva detta belopp. Lifslängden för olika sia? af gatläggning eller kostnaden för dess underhåll är natur-