Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gastroptosis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Gastroptosis-Gatläggning
1232
skilliga fossila vertebrater, företrädesvis hos olika
grupper af hafssaurier. Vid djurets död kunna dessa
gastroliter, hvilka genom bruk blifvit afslipade
och nötta, komma att bli inbäddade i aflagringar,
som eljest icke innehålla rullstenar och annat gröfre
terrigent (se d. o. Suppl.) material; härigenom ha
de en viss geologisk betydelse, enär de ofta kunna
ge någon upplysning om de bergarter, som förekommit
vid stränderna af den tidens haf. Äfven i skånska
kritbildningar har man funnit nötta stenar, som med
säkerhet böra tydas som gastroliter. Benämningen
synes ha kommit till bruk endast för förekomsten
kos numera utdöda djur. - Äfven kräftstenar (se K r
ä f t d j u r, sp. 149) ha fått namnet gastroliter.
K. A. G.
Gastroptosis [-ptåsis; af grek. gäster, mage, och
ptösis, fall], med. Se M ägs j u K d örnar, sp. 518.
Gastrovasculärrum (af grek. gäster, mage,
och lat. va’sculum, litet kärl), zool.,
benämnes hos Coe-lenterata (se d. o.) det
af kroppsväggarna omslutna, mer eller mindre
enhetliga rum, som motsvarar både tarmkanal
och kroppshålighet hos de högre djuren.
L-e.
Gastrupp, krigsv., trupp - i regel ingenjörtrupp
-, särskildt utbildad för att utföra gasanfall och
annan i samband med gaskriget stående verksamhet. Ett
dylikt truppförband benämnes gasregemente, gaskompani,
gaskår o. s. v. H. J-dt.
Gastune, flod. Se P e n e i o s.
Gasturbin, mek. Se Förbränningstur-b i n. Suppl.
Gasuttag. Se Masugn, sp. 1211.
Gasverk. 1. Anstalt för tillverkning af gas
för belysning och kokning för kommunalt behof
(se Lysgas). Från början var gasverkens uppgift
tillverkning af gas för belysning, numera för
kokning och diverse andra uppvärmningsbehof. Utom
gas tillverkas vid svenska gasverk koks, tjära,
svaf-velsyrad och kaustik ammoniak (vid 12 resp. 2
gasverk) samt bensolprodukter (vid Stockholms
gasverk). Tillverkningsvärdet vid 30 svenska gasverk
var 1914 omkr. 15 mill. kr. 1923 funnos gasverk
i 36 städer i Sverige. - 2. Sammanställning af
apparater för tillverkning af teknisk gas (se Gas 2).
G. H. H.
Gasyerkskoks. Se Koks, sp. 510.
Gasödem, med. Se Gasbrand. Suppl.
Gata. Se Gatläggning (äfven i Suppl.). - Mark,
som erfordras för gata enligt stadsplan, skall
afstås till staden, hvem den än måtte tillhöra;
men om egaren ej får kvar hel byggnadstomt invid
gat-marken, är staden pliktig att lösa gatmarken. -
Gatubelysning, gatläggning och underhåll af gata
äro af gammalt fastighetsonera, som numera i de
flesta städer blifvit öfverflyttade på samtliga
skattskyldiga med eller utan ersättning af till visst
belopp och vanligen till viss tid begränsad gatskatt.
N. II.
Gate, Karl Oskar Simon, konstnär, f. 10 mars 1883 i
Södra Fågelås, Skaraborgs län, studerade i Stockholm
vid Högre konstindustriella skolan 1902-05 och vid
konstakademien 1905-09 och gjorde sig till en början
fördelaktigt bemärkt som porträttmålare: Konstnärens
fader och hustru, domprosten Berggren (i Västgöta
nation, Uppsala), professorerna Lennmalm, Key-Aberg,
Almkvist och Edgren (alla i Karolinska institutet,
Stockholm), di-
rektör Vennersten (i Svenska arbetsgifvarföreningen),
och f. d. justitieminister G. A. Petersson (Lidingö
villastad). Äfven som genremålare och illustratör
har G. varit verksam; han har också utfört arbeten
i silfver, men det är dock hufvudsakligen på
glasindustriens område, som han vunnit ett berömdt
namn. Sedan 1916 har han varit anställd vid Orrefors
glasbruk. Inom svensk glasindustri har han utfört ett
betydande pionjärarbete och väsentligt bidragit till
det världsrykte, som Orrefors sedan några år tillbaka
förvärfvat (se Glasfabrikation. Suppl., med planscher,
och O r r e f o r s. Suppl.). Vid sidan af ifrig
sträfvan, med lyckligt resultat, att ge de enklare
hvardagsföremålen konstnärlig, på en gång vacker,
praktisk och efter materialen lämpad utformning,
har han på lyxglasens område - vaser, skålar,
pokaler i olika färger, t. ex. den s. k. Parispokalen
(1922), ofta med behärskadt stiliserade figurer och
med rik och nobel ornamentering - ernått ståtliga
och smakfulla resultat, som inneburit en glansfull
förnyelse inom denna konstart. G. var en af stiftarna
af Föreningen Verkstaden (se d. o.). Se H. Nyblom,
"Orrefors och den svenska glaskonstens renässans"
(i "Ord och bild" 1923). G-g N.
Gatefjäll, ett 277 m. högt berg, på
gränsen mellan Dalsland och Värmland,
mellan östra Silen och Svansjöarna (91 m.).
O. Sju.
Gates kross [görts]. Se Kr oss v er k, sp. 68.
Gatley [gä’tli], stad. Se Ch e ad l e. Suppl.
Gatlyktor. Se Gatubelysning. Suppl.
"Gatläggning. På senare år har den i svenska städer
tidigare mycket använda makadambeläggningen å gator
med måttlig trafik allt mer öfvergetts och ersatts
med beläggning af smågatsten och olika slag af
tjännakadam. I Stockholm gjorda försök med tjärmakadam
ha visat gynnsamma resultat. På den tillvältade
underbädden utbredes en massa af makadam och tjära,
som under stark upphettning blifvit tillredd i en
roterande blandningstrumma, hvarefter lagret utjämnas
med valsar. En på detta sätt behandlad körbana är
billigare i underhåll än vanlig makadamisering, är
lättare att hålla ren samt alstrar föga damm. Där
trafiken håller sig inom måttliga gränser, ställer
sig tjärmakadam billigare än smågatsten. En ny metod
för asfaltering af körbana har, efter utländskt
mönster, på senare åren tillämpats på ett par
ställen i Stockholm. Slitytan utgöres här af i
järnformar komprimerade kvadratiska asfaltplattor,
hvilka läggas intill hvarandra på en väl utjämnad
betongbädd. Metoden är dyrare än vanlig asfaltering,
och en beläggning af denna art tål ej tung trafik, men
den erbjuder en ytterst fin och jämn yta. Skarfvarna
mellan plattorna, som från början äro knappt
synliga, försvinna småningom genom tillpressning
af trafiken. De olika beläggningarnas fördelning i
Stockholms gator, exklusive förstädernas i Brännkyrka
och Bromma, utgjorde i proc. af hela gatuarealen:
År Tukt. sten Fältsten Matadam
Grus
1905 44 10 12 34 1920 66 6
13 15
Under femårsperioden 1915-19 uppgick i Stockholm
årliga kostnaden för gators ny- och omläggning
i medeltal till omkr. 890,000 kr. och årliga
underhållet (reparationerna) till ungefär halfva detta
belopp. Lifslängden för olika sia? af gatläggning
eller kostnaden för dess underhåll är natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
