1239 Gautier- Gedda 1240 och vågade ämnen (Uannée fantaisiste, 1892 ff., La bayadére, 1905, Lélie, 1911, m. fl.). 'Gautier. - 2. J u di t h G., f. 25 aug. 1846 (ej 1850), dog 26 dec. 1917 i Dinard. *Gautsch von Frankenthurn, P., dog 20 april 1918 i Wien. Han var från 1906 till sin död president i riksräkenskapsverket ("oberster rechnungs-hof") i Wien med undantag för tiden juni-okt. 1911, då han för tredje gången var österrikisk ministerpresident (se därom Österrike, sp. 250). Gautsträsk, Nedre, en 14 kvkm. stor sjö, belägen 340 m. ö. h., omedelbart s. om Storvindeln och genomfluten af Vindelälfven, vid hvars utlopp ur G. Sorsele kyrka ligger. O. Sjn. *Gavarnie. Cirque de G. är afbildad i art. Pyrenéerna. Gavelin, Axel Olof, geolog, ämbetsman, f. 4 okt. 1875 i Vilhelmina, Västerbottens län, filos, doktor i Uppsala 1905, anställdes som t. f. geolog vid Sveriges geologiska undersökning 1902, blef statsgeolog 1903, t. f. chef 1914 och öfverdirektör 1916. Sina hufvudsakligaste geologiska arbeten har G. utfört inom Sveriges urbergsområden samt i fjällkedjan. Viktiga äro hans arbeten om urberget i Nord-Smålands kustområde (kartbladet Loftahammar m. m.), om ett nytt postarkeiskt eruptivområde i norra Småland (mellan Vättern och Tranås) samt om Ruo-tivaretrakten. Till kvartärgeologien har G. lämnat stora bidrag, dels om de isdämda sjöarna i Lappland och norra Jämtland (1910), dels om nivåförändringar hos sjöarna på småländska höglandet samt om trädgränsens nedgång. Om hans verksamhet som chef för Sveriges geologiska undersökning må framhållas, att under kristiden mycket stor uppmärksamhet egnades ekonomiskt nyttiga råvaror, och främst böra här nämnas de undersökningar, som sattes i gång för att söka upp nya malmfyndigheter, i hvilka G. själf tog verksam del, dels inom fjälltrakterna i Jämtland och Västerbottens län, dels inom det s. k. Skelleftefältet (se Västerbotten, sp. 350-351), hvarvid uppmärksamheten varit riktad dels på svafvelkis, dels på sulfidmalmer af koppar och zink. Inom det senare fältet ha upptäckts fyndigheter, som anses mycket lefvande, särskildt kopparmalm i trakterna mellan Mala och Bjurträsk. Se "De nya sulfidmalmfyndigheterna i Västerbottens län" (i "Teknisk tidskr.", afd. Kemi och Bergsvetenskap, 1923). K. A. G. Gawell, Ida. Se B l u m en t h a l, I. A. Suppl. Gaveston [gallsten], mansroll (egennyttig, men öfverlistad borgfogde; basparti) i operan "Hvita frun" (La dame blanche) af Boieldieu (se denne). Gaviälsläktet, zool. Se Krokodildjuren, sp. 1500. Gaviksfjärden, bukt af Bottenhafvet i Nordingrå och Nora socknar, Ångermanland. Omgifven af upp till 250 m. höga berg och mot n. fortsatt af Vågsfjärden, hör den till Norrlandskustens naturskönare partier. O. Sjn. Gäyatri. Se S a v i t r i. *Gay-Lussaes lag. Det är i själfva verket två olika lagar beträffande gasers volymförhållanden, som fått namn efter Gay-Lussac. Den ena, som dock något tidigare upptäckts af J. A. C. C h a r l e s (se denne), handlar om gasers volymändring vid uppvärmning eller afkylning och kan lämpligen benämnas Gay-Lussacs fysiska volymlag (se Gas, sp. 772). Den andra lagen handlar om gasers volymförhållanden vid kemiska reaktioner och kan benämnas Gay-Lussacs kemiska vo-lymlag (se Gay-Lussac, sp. 826). K.A.V-g. Gaz, alnmått. Se G u z. Gazette des Ardennes [gasä't däsardä'n], tysk tidning, som under Världskriget sedan nov. 1914 utgafs på franska språket i Charleville. Den utgafs genom de tyska militärmyndigheternas försorg 6 gånger i veckan i en uppl. af 180,000 exemplar och afsåg att utgöra en ersättning för de inom de besatta områdena i Frankrike och Belgien förbjudna inhemska tidningarna. Tidningens innehåll var propagandafärgadt, och i dess syfte ingick att bemöta och motverka de allierades propaganda. V. S-g. *Gazier, L. Augustin (ej Auguste) L., dog 1922. Gazna, stad. Se G h asni. G. C. l., förkortn. för Gymnastiska centralinstitutet. Gd, tecken för gadoliniums atomvikt. Geantiklinäl, geol. Se Geosynklinal. Suppl. Geba, stad. Se Gibea 1. *Geber, Hugo, dog 10 febr. 1914 i Stockholm. Han upptog 1910 som delegare i firman sonen Nils G. (f. 3 dec. 1878, filos, licentiat i Uppsala 1905), hvilken nu är dess innehafvare. Firman har utvecklat sin verksamhet företrädesvis på det populärvetenskapliga, särskildt det kulturhistoriska, området. Bland dess nyare förlagsartiklar kunna nämnas H. Schiicks "Allmän litteraturhistoria", Gustaf Steffens "Världsåldrarna", K. Lindskogs Platonstolkningar och arbeten af Gunnar Andersson, Bror Gadelius, Rudolf Kjellén, Martin Lamm, Martin P:n Nilsson och Nathan Söderblom. *Gebhard, Hannes, blef 1909 e. o. professor vid universitetet i Helsingfors. Han var medstiftare af landtbrukslyceet i Helsingfors (1909). Äfven 1908-09 var han landtdagsman. Han är led. af Landtbr. akad. (1909). - Äfven hans hustru, Hedvig Maria G., f. 1867, var led. af 1908 -09 årens landtdagar. Gebiet [-bīt], ty., område; officiellt namn 1920--22 på hvar och en af delstaterna i "landet" Thüringen med egen gebietsregierung och gebietsvertretung. Dessa "kommunalförband af högre ordning", afsedda för en öfvergångsperiod, upphörde att existera, då Thüringen genom lag 16 juli 1922 indelades i 24 kretsar och 1 kretsafdelning. Gebrauchsmuster [-moster], ty., nyttighetsmönster, nyttighetsmodell. Se Mönsterskydd, sp. 325. *Gebweiler (fr. Guebwiller) ligger numera i franska dep. Haut-Rhin. Gedda, Petter, kartograf, f. 1661, d. 1697, blef 1685 landtmätare i Uppland och 1687 "styr-mansdirector" vid amiralitetet, med åliggande att upprätta sjökort öfver rikets kuster och att öfva inseende öfver styrmans- och lotsväsendet. G. genomförde det af V. von Rosenfeldt (se denne) påbörjade statliga organiserandet af lotsväsendet, i det att han för denna verksamhet utarbetade och erhöll fastställelse på reglerande föreskrifter. I samverkan med Rosenfeldt utarbetade G. på inhemska landt-och sjömätningar grundade sjökartor öfver rikets