--97 fyra gånger i veckan. Sedan 1 dec. 1897 utges tidningen hvarje helgfri dag och är sedan mars 1914 morgontidning. Från 1917 trycktes Gefle-posten i flattrycksrotationspress i regel 6- à 8-sidig, men stundom 14- till 16-sidig. Tidningens tryckeri sysselsätter 3 sättmaskiner. -- Redaktörer ha varit K. O. Ekström (signaturen "Gubben Noach") 1864-67, läroverksadjunkten P. A. Swedlund 1867-73, G. F. Hedvall 1870-1904, Helge Åkerhielm 1904-06, Dan Åkerhielm 1906-12, David Wahlberg 1913-juli 1916 ochGust. Eriksson sedan juli 1916. Redaktionssekreterare är E. Bodén sedan 1911. Gefle-posten är till sin politiska ståndpunkt moderat. Tidningen med bok- och accidenstryckeri, litografiskt tryckeri och bokbinderi eges af Gefleborgs tryckeri-a.-b., som 1 juli 1923 öfvertog Södra Norrlands tryckeri-a.-b :s verksamhet. *Gefreite finnas ej längre i de ryska och tyska arméerna. Gefsjön, en 10 kvkm. stor sjö, belägen 499 m. ö. h., i Åre socken, Jämtland, genomfluten af Undersåkersälfven (Indalsälfven) 10 km. nedanför sjön Ånn. O. Sjn. Gefveskär, intermittent fyr på holmen G. i sydöstra inloppet till Göteborg från Kattegatt på 57° 39' 47" n. br. och 11° 46' 16" ö. lgd fr. Gr., uppförd 1886 och ändrad 1915. 10 m. öfver medel vatten. E. A-t. *Gegerfelt. 1. K. F. V. von G. dog 13 mars 1915. _ 3. V. von G. dog 2 april 1920 i Torekov. Geheime-konferensråd [gehej-]. Se Konferensråd. *Gehrman, G. A., blef 1869 led. af Mus. akad. -. Hans sonson Karl (Carl) Georg Valdemar G., f. 13 maj 1867, öfvertog 1889 Jul. Bagges musikhandel och musikförlag i Stockholm samt har utöfvat en liflig verksamhet som förläggare framför allt af sångmusik. Gehäng (ty. gehänge, gehenk), milit., (isht förr) rem eller band öfver axeln (axelgehäng) eller om lifvet (lifge h ä n g), hvari något (särskildt vapen) bäres. H. J-dt. Geid, maskindel, detsamma som gejd (se d. o.). *Geiger. - 2. L u d w i g G. dog 9 febr. 1919 i Berlin. *Geiger, Wilhelm, är sedan 1920 professor i indisk och iransk filologi i München. G. har ytterligare skrifvit Päli. Literatur und sprache (1916). Geiger [gajger], Nikolaus, tysk skulptör och målare, f. 1849 i Lauingen i Bajern, d. 1897 i Berlin, studerade i München samt i Italien, Paris och Wien, var verksam i Berlin och därefter i München, utförde dekorativa skulpturgrupper och reliefer i R. Begås' realistiska anda, bl. a. en fris och en grupp i Dresdenerbank i Berlin 1886, Fredrik Bar-barossas staty på Kyffhäusermonumentet (afbildad i art. Kyffhäuser, sp 441) 1895 och gafvel-reliefen Konungarnas tillbedjan på Hedvigskyrkan i Berlin, som blef hans sista arbete. Han var äfven målare (Synderskan, 1884). G. är representerad i Berlins Nationalgalleri af flera små bronser (Efter syndafallet, Centaur med dansande nymf och ett par hufvud). G-g N. *Geijer. Om släkten G:s historia se äfven Lotten Dahlgren, "Patron Carl. Några anteckningar om Bengt Gustaf G. d. ä. och hans söner" (1916). 3. E. G. G:s "Minnen, utdrag ur bref och dagböcker" utgafs med inledn. af F. Book 1915. G:s Dikter ha utgetts 1922 i nytt urval af J. Landquist, som 1923 utgaf äfven E. G. G:s brev till hans hustru i808-18å6 och två band af en ny uppl. af hans skrifter. Jfr H. Borelius, "E. G. G. åren före 'affallet' " (1909), K. D. Marcus, "E. G. G:s lyrik" (s. å.), Anna Hamilton Geete, "I solnedgången" (4 bd, 1910-14), A. Blanck, "G. i England 1809-1810" (1914) och "G:s götiska diktning" (1918), och T. Norlind, "G. som musiker" (1919). -- G:s födelsegård är afbildad i art. Ransäter.

Per Adolf Geijer.

4. (Sp. 864.) Per Adolf G. tog 1916 afsked från professuren och dog 16 april 1919 i .Uppsala. På sin sextioårsdag 1911 erhöll G. en festskrift af lärjungar. Jfr E. Staaff, "P. A. G." (i "Studier i modern språkvetenskap" VII, 1920).

Karl Reinhold Geijer.

5. (Sp. 865.) Karl Reinhold G. tog 1914 afsked från professuren och dog 27 mars 1922 i Uppsala. -- G:s sista arbeten voro Om uppfostringskonsten (1907), Studier i pedagogikens historia (s. å.), Japansk undervisning i nationell moral (1911), Svensk filosofi (1912) och Filosofiens historiska hufvudformer (1916). 6. (Sp. 866.) Johan Gösta G. dog (genom själfmord) 27 mars 1914 i Säffle. 7. Salomon Gottschalk Alfons G., broder till G. 4, militär, f. 25 maj 1850 på Rosenborg, Eskilsäters socken, Värmland, blef underlöjtnant vid Svea artillerireg. 1871, major vid Vendes artillerireg. 1892, öfverste och chef 1895 för 2:a Göta och 1898 för 1:a Svea artillerireg. samt 1902 generalmajor, generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet. 1903 tog han afsked och innehade t. o. m. 1913 platsen som vice verkställande direktör i Trafik-a.-b. Grängesberg--Oxelösund. Han var fullmäktig i Järnkontoret 1889--1918 (sedan 1912 ordf.) och led. af Järnvägsrådet 1917--19. G., som åtnjöt stort anseende inom vapnet, har varit led. af flera viktiga k. kommittéer, bl. a. kommittén för rikets fasta försvar (1897--98), och var redaktör af "Artilleritidskrift" 1883--94. Han är led. af Krigsvet. akad. (1888). 8. Per Adolf G., den föregåendes son, geolog, f. 7 maj 1886, blef 1910 filos, doktor och "docent i petrografi vid Stockholms högskola och 1916 statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning. G:s arbeten ha väsentligen behandlat Sveriges