malmer och de geol. förhållanden, under hvilka
de uppträda. 1913 företog G. en resa till
Nord-Amerika för att studera gruffälten där. Bland
hans arbeten märkas Igneous rocks and iron ores of
Kirunavaara, Luossavaara and Tuollavaara (1910) och
Falutraktens berggrund och malmfyndigheter (1917).
8. K. A. G.
Geijer,
Knut Ebbe von, af en 1817 adlad gren
af släkten Geijer (se d. o., sp. 851), ämbetsman,
politiker, f. 12 maj 1864 å Herrevadskloster,
Riseberga, Kristianstads län, blef 1883
student i Lund, där han aflade hofrättsexamen
1889. Han blef vice häradshöfding 1892 och är
sedan 1895 borgmästare i Trälleborg. Vald af
skånska småstadsvalkretsen, har &. varit led. af
Andra kammaren 1903--08 och är sedan 1909 led. af
Första kammaren, vald af Malmöhus läns landsting.
Under de två första åren i Andra kammaren var G.,
som är moderat högerman, "vilde", men drefs 1905 af
sin motvilja mot den radikala Stockholmspressen att
deltaga i bildandet af nationella framstegspartiet,
af hvars förtroenderåd han en tid var led. I Första
kammaren tillhörde han till en början det af H. Tamm,
sedermera af I. Afzelius ledda s.k. lilla partiet
eller de moderate, och har efter högerpartiernas
sammanslutning 1912 tillhört nationella partiet,
af hvars förtroenderåd han är led. sedan 1922.
G. har varit led. af tillfälligt utskott 1906--07
och af konstitutionsutskottet 1908 samt af
skyddskoppympnings-utskottet 1915; sedan 1920 är
han kanslideputerad. Med anledning af Staaffska
regeringens rösträttsförslag 1906 deltog G. jämte
A. Petersson i Påboda, H. Anderson i Nöbbelöf
och J. Östberg i utarbetandet af den s.k.
Påbodamotionen, därtill närmast föranledda af
det snäfva och öfverlägsna mottagande, som den af
L. De Geer framburna s. k. landshöfdingmotionen
rönt från den då som Staaffs språkrör betraktade
"Dagens nyheter". G. har varit led. af den af
A. Lindman 1906 tillsatta rösträttskommittén,
automobilkommittén 1909--10, apotekskommittén
1912--19, folkomröstningskommittén 1920--22 och
i kommittén för ordnandet af riksdagens inre
förvaltning 1922. Han var statsrevisor 1912--19
(ordf. 1916-19) samt har varit landstingsman i 19 år.
T--s.
Geijers historiska pris utgår af en fond vid
Uppsala universitet, donerad 1854 till
Erik Gustaf Geijers minne af Nils Arfvedsson,
P. O. Bäckström, C. Norstedt och P. E. S vedbom.
Det utdelas hvart tredje år vid vårterminens slut
för den bästa afhandling på svenska språket öfver
något till svenska historien hörande ämne, som under
de tre förflutna åren utgetts af promovendi eller
andra studerande vid universitetet, med hänsyn tagen
både till forskningens och framställningssättets
förtjänst. Anses två afhandlingar lika förtjänta,
kan priset delas. Utdelningen sker utan
ansökan genom tre "prisdomare", af hvilka enligt
donationsreglerna och nuvarande praxis en är äldste
professorn i historia, den andre utses af akademiska
konsistoriet och den tredje af studentnationernas
kuratorskonvent. Priset utgöres efter pristagarens
eget val af en guldmedalj med Geijers bild eller
af en silfvermedalj jämte en penningbelöning.
G. W--k.
*Geijerstam. 1. G. af G. dog 6 mars 1909
i Stockholm. G:s sista verk var romanen
Den gamla
herrgårdsallén (1908).
Sir Archibald Geikie.
*Geikie. 1.
Sir Archibald G. afgick 1901 från
chefskapet för Storbritanniens och Irlands
geol. undersökning och var 1908- 13 president
för Royal society. -- 2. James G. dog l mars 1915 i
Edinburgh. Han uppställde för England och Skottland en
indelning af glacialperioden med nedisningen afbruten
af ett flertal mildare interglacialepoker. (Se
Interglacial. Suppl.)
1-2. K-A.G.
Geiko. Se Geisha. Suppl.
Geiranger, socken i Sunnylvens
pastorat, Sunn-möre, Möre fylke, Norge, kring
Geirangerf jorden. 198,76 kvkm. 352 inv. (1920). Där
ligger vid Geirangerf jordens innersta del
Maraak med stora
hotell och en storslagen väganläggning, som
spiralformigt leder upp till passhöjden (1,038 m.) och
vidare genom Skjaak till Gudbrandsdalen.
K. G. G.
*Geisha 1.
Geiko kommer
af jap.
gei, fulländning i artighet eller konst,
och sha 1. ko, ung kvinna.
Geishan (The geisha-, se Geisha, äfven i Suppl.),
framgångsrik operett af Sidney Jones (se denne),
uppf. i Stockholm f. g. 1898.
Geiss [gajs],
Anton, tysk socialdemokratisk politiker,
f. 11 aug. 1858 i Rettersheim i Bajern, var i
sin ungdom snickare och sedan 1895 värdshusvärd i
Mannheim, var 1895--1903 och 1909--18 led. af Badens
landtdag och sedan 1909 dess vicepresident. Vid
revolutionen nov. 1918 blef G. ministerpresident i
Badens provisoriska republikanska regering, valdes
1919 till led. af badensiska nationalförsamlingen
och var 1919-20 Badens förste statspresident.
Vv. S--g.
Geisshüsler [gajs-],
O. Se
Myconius 1.
Geissler [gajs-], Max, tysk författare, f. 26 april 1868 i
Grossenhain, har skrifvit ett stort antal romaner
m. m., såsom Jochen Klähn (1903), från Halligarna,
Am sonnenwirbel (1904), Briefe an meine frau
(1912) och Wie ich dichter wurde (s. å.) m. fl.,
som vunnit popularitet och väckt uppmärksamhet genom
naturskildringarna och den underhållande berättelsen.
R--n B.
Geist [gajst], Christian, tysk musiker, var på
1660-talet anställd vid danska hofkapellet (omnämnes
då som mecklenburgsk bassångare), 1670--79 vid
svenska hofkapellet, hvars mest framstående medlem
som kompositör vid hoffesterna han var näst Gustaf
Düben (se denne), därefter organist i Köpenhamn vid
Helligaands kirke samt Holmens kirke och synes ha dött
1711 (af pesten). I Uppsala universitetsbibliotek
finnas bevarade 55 vokalkompositioner af G., mest
kyrkliga körverk, hvilka tillmätes stort musikaliskt
värde.
Geitastrand (
Gjeitastrand), härad och socken i
Börsa pastorat, Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), Norge. 118,23
kvkm. 666 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.
*Geitel, H., är sedan 1920 honorärprofessor
