1249 Gem-Pei-kassen-General Mannerheims barnskyddsförbur.d 1250 Gem-Pei-kassen, inbördeskrig i Japan. Se bd XII, sp. 1455. GemiJnd [gemy7nt], stad och luftkurort 222 m. ö. h. i preussiska reg.-omr. Aachen vid Urft, en högerbiflod till Roer (Ruhr), och statsjärnvägen Kall- Hellenthal. Omkr. 2,000 inv. I närheten af G. Europas största talsperre (se d. o.). Gen, plur. gener, biol., liktydigt med arfenhet, faktor. Se M en del, J. G., sp. 95, och Ärftlighet, sp. 1253. Genabum. SeCenabum. Suppl. *Genarp omfattar nu 6,464 har. 1,844 inv. (1923). Genazzano [djenatsänå], stad i italienska prov. Roma, i Sabinerbergen, 50 km. ö. om staden Rom. Berömd vallfartskyrka (S:ta Maria del bucn con-siglio). Omkr. 4,000 inv Gendrin [jädrä7], Auguste Nicolas, fransk läkare, f. 1796, d. 1890, blef 1821 med. doktcr i Paris och var sedan anställd som läkare vid Hötel-Dieu (1831), Cochin (1832) och Pitié (1836- 60). Bland hans många skrifter märkas Histoire anatomique des inflammations (2 bd, 1826-27), Monographie du choléra-morbus épidémique de Paris (1832), Traité philosophique de médecine pra-tique (3 bd, 1838-41), Lejons sur les maladies du coeur et des gros artéres (1841-42). R. T-dt. 'Genealogi. I Tyskland utkomma sedan 1894 "Genealogisches handbuch biirgerlicher familien" och sedan 1900 "Gothaisches genealogisches ta-schenbuch der adeligen häuser" ; E. Heydenreich har utgett "Handbuch der praktischen genealogie" (2 bd, 1913). Bland nyare svenska genealogiska arbeten må nämnas J. Wretman, "Kort handbok i svensk släktforskning" (1916), Jully Ramsay, "Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden" (I, 1909, II, 1911), E. Nyberg, "Gotländsk släktbok" (1910-11) och den af G. Elgenstierna sedan 1912 utg. "Svenska släktkalendern". Bland skildringar af särskilda släkter må nämnas 0. och G. Palme, "Släkten Palme intill år 1815" (2 bd, 1917). - Ett organ för den finländska genealogiska forskningen är Genealogiska samfundet i Finland (se d. o. Suppl.). A. Wilskman utgaf "Släktbok" (1912-20), fortsatt af 0. Durchman. - Danska arbeten: "Danmarks adels aarbog" redigeras fr. o. m. 1917 af L. Bobé och G. 0. A. v. Irgens-Bergh. Det 1879 stiftade Samfundet for dansk-norsk genealogi og personalhistorie utger "Personalhisto-risk tidsskr.", S. Elvius och Hiort-Lorenzen utgåfvo "Danske patriciske slaegter" (1891), som fortsatts af "Patriciske slsegter" (hittills 4 saml. 1914-19), utg. af den senare och Th: Hauch-Fausböll. 1900 -16 utgaf Hauch-Fausböll "Personhist. samlinger. Genealogisk tidsskr.", och sedan 1908 utger T. Baumgarten "Arkiv for genealogi og heraldik". Af B. Erichsens och A. Krarups "Dansk hist. bibliografi" innehåller 3:e bandet (1917) "Dansk perso-nalhist. bibliografi". - I Norge utges sedan 19C6 af E. A. Thomle och S. H. Finne-Grönn "Norsk tidsskr. for genealogi etc." 1912-15 utkom i 2 bd "Norske slaegter" af H. K. Steffens. Genealogiska samfundet i Finland, stiftadt 30 jan. 1917, har till uppgift att, med beaktande af såväl historiska som biologiska synpunkter, insamla genealogiska och personhistoriska uppgifter, afbildningar ai vapen, sigill, autografer m. m. samt öfver Tryckt den 26/io 23 hufvud sprida intresse för släktforskningen. Samfundet kan fördela sig på 2 sektioner (l historisk och l biologisk), men detta har ännu icke skett. Styrelsen består af 8 led. valda på 4 år. Samfundet utger en "Årsskrift" (från 1917) med tvåspråkig text. T. C. *Genée. - 2. R u d öl f G. dog 19 jan. 1914 i Berlin. General Acha, stad. Se P a m p a. *Genera!auditör. Titeln finner ej längre användning i några gällande författningar. *Generaldirektör. Titeln generaldirektör bäres vidare af cheferna för Byggnadsstyrelsen, Kammarkollegium (sedan 1914), Landtbruksstyrelsen, Pensionsstyrelsen, Riksförsäkringsanstalten, Riksräken-skapsverket, Skolöverstyrelsen, Socialstyrelsen och Vattenfallsstyrelsen. Fångvårdsstyrelsens chef bär numera titeln öfverdirektör. - I Finland bäres titeln generaldirektör af cheferna för Järnvägs-, Me-dicinal-, Post-, Telegraf- och Tullstyrelserna, i Danmark af de 4 cheferna för skatteväsendet, statsjärnvägarna samt post- och telegrafväsendet, i Norge af chefen i styrelsen för statsjärnvägarna. I Tyskland, Norge m. fi. ställen bära stundom cheferna för stora industriella företag titeln generaldirektör. Generalfältläkare, fr. o. m. l jan. 1915 titel på chefen för Fältläkarkåren. *Generalguvernör. Se äfven öfverlands-h ö f d i n g. Generaikarta. Se Karta, sp. 1162. *Generalkommission. Se äfven Fackförening. Suppl., sp. 716. Generalkonfederation. Se Konfederation. Generalkontrollör, fr. contröleur general des fi-nances (se d. o. Suppl.). Generalkrigskommissariat. Se K r i g s k o m-m issar i a t. General Mannerheims barnskyddsförbund, med säte i Helsingfors, stiftades 4 okt. 1920 på initiativ af generalen frih. Gustaf Mannerheim (se d. o.), som omedelbart utsågs till dess hederspresident. Förbundets uppgift är att närmast genom befordran af det frivilliga barnskyddsarbetet främja det växande släktets sunda utveckling i kroppsligt och sedligt afseende, för så vidt detta arbete icke enligt lag och särskilda förordningar utföras af stat eller kommun. Förbundsrådet (styrelsen) bestir af 40 led. med Mannerheim som själfskr.fven ordf. och tillsätter ett arbetsutskott pä 4 personer. Förbundet hade vid ingången af 1923 77 lokalafdelningar och inemot 16,000 medlemmar. Det har redan utöfvat en storartad verksamhet och därvid koncentrerat sig på två områden: späd- och småbarnsvårdens rationella ordnande samt höjandet af de äldre barnens sedliga nivå. Det har anordnat kurser för utbildning af föreståndarinnor för rådgifningsstationer och af am-bulatoriska rådgifningssystrar samt stående kurser i barnavård vid sin anstalt Barnets Borg i Helsingfors, en ambulatorisk barnavårdsutställning, kringsändande af vandringskorgar med modellkläder för barn m. m. Yidare har förbundet arbetat för anställande af skolsköterskor och för uppkomsten af gossklubbar (äfven idrotts- och landtbruksklubbar), föranstaltat kurser för utbildning ai klubbledare och ledare i sommar-lekar j anskaffat sommarhem-pä landet åfc' 35 b., S.'40