1247 Gel-Gemona 1248 vid tekniska högskolan i Braunschweig. - Ju-Hus Elster dog 8 april 1920 i Wolffenbiittel. Gel, plur. ge l er, kem. Se Proteinämnen, sp. 412. *Gelädan, zool. (jfr Babianer, sp. 566), skiljer sig från babianerna särskildt därigenom, att dess näsborrar ej som hos dessa öppna sig på själfva nos-spetsen, utan ett stycke bakom denna såsom hos öfriga CercopithecidcB (jfr P r i m a t e s, sp. 259). Geladan och en närstående art anses därför utgöra ett särskildt släkte: Theropithecus. Likheten mellan geladan och perukapan (se Babianer) bör därför måhända ej uppfattas såsom beroende på närmare släktskap, utan såsom ett fall af konvergens (se d. o. i SuppL). L-e. Gelatintryck [jel-]. Se L j u s t r y c k. Gelbgjutare. Se Gälbgjutare *Gelcich, Eugen, dog 13 juli 1915 i Wien. Gelékräfta [jele-], med. Se Kraf ta, sp. 144. 'Gelhaar. - 2. V i l h e l m i n a C h. G. (Mina W a 11 e n s t e e n) dog 17 febr. 1923 i Stockholm. Hennes make i andra giftet, Johan August Wallen-steen, f. 1829, dog 4 mars 1923 "Gellerstedt, A. T., dog 7 april 1914 i Stockholm. - G:s ofullbordade Minne af Egrön Lundgren utgafs 1914 i Sv. akadrs handlingar, likaså hans Samlade dikter (s. å., urval och inledning af F. Vetterlund). G. är representerad på Nationalmuseum af en större samling akvareller samt på Nordiska museet af omkr. 300 nummer akvareller och teckningar af byggnader och konstföremål i Stockholm. G:s efterträdare i Sv. akad., Selma Lagerlöf, tog 1914 sitt inträde med ett "Minne af A. T. G." (i akad:s "Handl. ifrån år 1886", bd XXVI, tr. 1915, särtryck s. å.). G-g N. Gellerstedt, Nils Otto, stadsplaneexpert, f. 6 juli 1875 i Örebro, tog af gångsexamen 1898 från Tekniska högskolan, var 1899-1901 anställd vid Stockholms stads byggnadskontor och grundlade 1902 Kommunaltekniska byrån, en konsulterande ingenjörsfirma inom väg- och vattenbyggnadsfacket, särskildt för mätnings- och stadsplanearbeten samt vattenlednings- och afloppsförslag. - Framträdande målsman för de senaste årtiondenas moderna sträfvanden inom stadsanläggningskonsten, har G. företagit studieresor såväl inom som utom Europa och upprättat en mängd stadsplaner, hufvudsakligen inom Sverige. G. har erhållit pris vid ett flertal stads-planetäflingar: i Göteborg 1901 tills, med T. Grut, i Hälsingborg 1905 tills, med A. Bergman, i Trollhättan 1908 tills, med N. Victorin, i Stockholm 1909 tills, med L. I. Wahlman, i Trondhjem 1910 tills, med ing. E. Hiibe samt för Australiens nya hufvudstad Canberra 1912 och i Tönsberg 1920 tills, med I. Lindgren. G. har varit led. i Stockholms stadsplanekommission 1909-22 och i statens förortsba-nekommission 1920-23 samt verkställande led. i Stockholms stads trafikkommitté 1919-22. Gelopol [-pål] 1. Art amin, farm. med., ato-fän (se d. o. Suppl.) i geloduratkapslar (se K a p s-1 a r. SuppL), medel vid gikt och reumatism. Kapslar, innehållande 0,3 gr. af preparatet, ges l till 3 dagligen efter måltia. C. G. S. Geltow [ge7ltå], by i prov. Brandenburg, Preussen, s. v. om Potsdam, radiostation, mottagningsstation för Na u en (se d. o. Suppl.). *Gelu, A. J. V., f. 1806 i Marseille, dog där 1885. *Gemauerthof. Slaget är skildradt af H. E. Uddgren i Karolinska förbundets årsbok 1913. G. O. N. Gemensamhetsfiske. Se Fiskerilagstift-n i n g. Suppl. Gemensamma ordnings- och hushällsangelägen-heter betecknar i våra kommunallagar det område, till hvilket kommunens beslutanderätt är begränsad. I enlighet därmed får kommunen icke befatta sig med ärenden, som falla under allmän lag eller röra hela riket, så t. ex. icke stadga böter för förseelser, som i allmän strafflag äro belagda med straff, såsom fylleri, eller för handlingar, som äro i allmän lag tillåtna, t. ex. dans på vissa dagar eller föredrag af misshagligt innehåll eller af misshagliga personer. Lagtillämpningen har ansett skjutskicklighetens befrämjande vara en länets gemensamma angelägenhet, men däremot ej en lands- eller stadskommunens. Kommun får ej befatta sig med enskilda eller partikulära intressen, således icke bekosta belysning eller brandredskap för en del af kommunen, som icke genom sitt läge eller sina byggnader har för kommunen ett allmännare intresse, icke heller ge anslag till en godtemplarloge, men väl till nykterhetens befrämjande inom kommunen. Egentlig affärsverksamhet anses icke vara en kommunens gemensamma hushållsangelägenhet, således icke badhusbyggnader på badorter, men väl varmbadhus för kommunens behof. Länge ansågs kommunen obehörig att ge anslag till allmänna väg- och brobyggnader inom kommunen, enär detta vore häradets eller väghållningsdistriktets sak, men detta är nu genom lag af 20 juni 1905 ändradt. Bys och enskildas utfartsvägar ligga fortfarande utom kommunens befogenhet. En borgerlig kommun får ej befatta sig med den kyrkligas angelägenheter, t. ex. icke uppta lån för orgel eller folkskolehus, men i de flesta städer (öfver 80) har K. M:t på framställning af stadsfullmäktige eller kyrkostämma förordnat, att folk- och fortsättningsskolväsendet samt frågor om uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn skola utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, hvilken staden har att vårda enligt lag af 25 juni 1909, således i anslagsfrågor genom stadsfullmäktige och i pedagogiska frågor genom folkskolestyrelsen. Positivt uttryckt kan man säga, att den borgerliga kommunens gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter enligt lag och sed i hufvudsak omfatta följande 5 grupper af ärenden: 1) ordning och sedlighet, 2) fattigvård, 3) hälsovård, 4) upplysning, 5) kommunikationsväsen. För hälsovården anställas läkare, veterinärer, barnmorskor och sjuksköterskor eller byggas sjukhus, badhus, tvättinrättningar samt vatten- och aflopps-ledningar. För upplysningen verka kommunerna genom bibliotek och läsestugor, föreläsningar, realskolor, kommunala mellanskolor, fackskolor, flickskolor, större städer äfven genom anslag till teatrar samt Stockholm och Göteborg till högskolor. Kommunikationerna befordras i synnerhet genom upplåtelse af mark och aktieteckning i järnvägs-, spårvägs- eller kanalbolag eller genom anslag till hamnbyggnader, telefon- och telegrafledningar samt post. N. II. Gemmeticum, kloster. Se J u m i eges. *Gemona hade 10,855 inv. 1911. Staden intogs 2 nov. 1917 af österrikarna (under Krauss), men återtogs i början af nov. 1918 af italienarna. H. J-dt.