Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gérin-Lajoie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Gérin-Lajoie-Gernandt
1278
böcker för den militära utbildningen: Lärolok i taktik
(I-II, 1918-19), Kompaniets stridsutbildning (I-III,
1920-21), Eldledning i skyttelinjen, Eldverkan,
Nattövningar, alla 1921, m. fi. T. C.
Gérin-Lajoie [jera’ lajcwa’], A. Se C a n a d e
n-siska litteraturen. Suppl.
*Gerlach, V. L. T., född Bergnehr, f. 1826 (ej 1827),
dog 13 sept. 1919. Se R. Neiiendam, "Omkring teatret"
(1919). G-gN.
Gerlach [ger-], Hellmuth von, tysk pacifistisk
politiker, f. 2 febr. 1866 i Mönchmotscheinitz i
Schlesien, var först förvaltningsämbetsman, men
egnade sig från 1893 åt politisk verksamhet, deltog
i grundandet af det nationalsociala partiet och var
1903-06 led. af tyska riksdagen. Efter revolutionen
1918 var han en tid understatssekreterare i preussiska
inrikesministeriet. G., hvars politiska organ är
tidningen "Welt am montag", är utanför partierna
stående radikal pacifist och har liksom sin vän
F. W. Förster utsatts för häftig kritik på grund af
sin uppfattning om Tysklands medskuld i Världskrigets
utbrott. G. är ordf. i föreningarna "Deutsche
friedensgesellschaft" och "Neues vaterland". Han har
skrifvit bl. a. Geschichte des preussischen wahlrechts
(1908) och August Bebel (1909). V. S-g.
*Gerlache, A. de G., deltog som fartygsbefäl-hafvare i
prins Filips af Orleans polarexpeditioner (se Orleans
16. Suppl.). Han vistades en tid under Världskriget
i de skandinaviska länderna för att där organisera
hjälpverksamhet för Belgien och utgaf i samband
därmed på norska en skildring af Belgien under
kriget, Landet, som ikke vil dö (Kristiania, 1915,
revid. uppl. 1916; sv. uppl. 1915).
’Gerland, G., dog 16 febr. 1919 i Strassburg. På
hans initiativ upprättades 1900 hufvudstatio-nen för
jordskalfsforskning i Strassburg, och G. var dess
ledare till 1910. K. A. G.
Gerle, Aron, målare, f. 19 sept. 1860 i or,
Älfsborgs län, studerade vid slöjdföreningens
skola i Göteborg och vid Konstnärsförbundets skola
i Stockholm 1892-96. Hans område omfattar dels
porträtt (Björn Ahlgrenson, 1899, Nationalmuseum,
Nalot Törnros, 1900), dels, och hufvudsakligen,
landskapsstämningar från inlandet och hafskusten,
målade med bredd och friskhet eller tecknade i kol
(Nationalmuseum, Göteborgs museum) och stämningar
från Stockholms gränder, hamnar eller utkanter
(Gamla hus i morgongryningen, 1904, Vårmorgon,
öfre Drottninggatan, 1910, Fjällgatan, 1918).
G-gN.
Gerlos [ge’rlås], pass (1,457 m.) mellan Pinzgau och
Zillerthal i Tyrolen, Österrike.
Gerlsdorfer spitze [ge’rls-], äfven kalladt
Franz-Josephspitze, ett 2,663 m. högt berg, det högsta
i Tåtra, Karpaterna, nu beläget i Tjecho-Slovakien.
Germain [j arma7], Thomas. Se Guld-smedskonsten,
sp. 607.
Germandön, en omkr. 16 kvkm. stor ö i Lule skärgård,
Norrbotten, 10 km. s. om Luleå. På ön finns en
linsfyr, i lotsverkets tryck kallad G e r-raundsö,
på 65° 26’ n. br. och 22° 14’ 30" ö. lgd fr. Gr.,
med fast fyr och klippfyr, lins af 4:e ordningen
och 4,000 hl j. styrka för hvitt samt 1,000 för
rödt sken, l,3 m. öfver medelvatten, uppförd 1882.
E. A-t.
* Germanisk tidning, i Berlin, började 1921 utges
med 3 nummer om dagen. Hufvudredaktör är sedan hösten
1913 August Hommerich (f. 1875).
*Germanium, Germaniumväte, kem., sannolikt
GeH4, bildas jämte vätgas vid inverkan
af zink och svafvelsyra på lösningar af
germaniumklo-rid. Föreningen, som är gasformig,
sönderdelas, i likhet med arsenik- och antimonväte,
vid upphettning under bildning af en speglande hinna
af germa-niummetall. Jfr Arsenik, sp. 83. K. A. V-g.
Germanofil (af lat. germänus, tysk, och grek. f Mos,
vän), tyskvän.
Germanos (G. Strinopoulos), grekisk ärkebiskop,
födelseår okändt, studerade i Aten och vid tyska
universitet, blei filos, doktor i Leipzig och
vann full västerländsk bildning. Efter återkomsten
vann han ledarställning inom sin ortodoxa kyrka och
utsågs slutligen till rektor för den ortodoxa andliga
akademien på ön Chalki strax utanför Kon-stantinopel,
den ena af det ekumeniska patriarkatets högskolor,
med undervisningen ordnad efter mönstret af-de
tyska teologiska fakulteterna, men med studentens
boende i internat; undervisningen sker på grekiska
och har både vetenskaplig linje och praktiska,
särskildt liturgiska, öfningar. G. fick äfven titeln
metropolit af Seleucia. Af den ekumeniske patriarken
sändes han som den ortodoxa kyrkans representant till
Sverige hösten 1920 för att med ärkebiskop Söderblom
öfverlägga om kristenhetens enande, för hvilken sak
G. lifligt intresserar sig. I Uppsala höll han då på
Olaus Petri-stiftelsens anmodan föreläsningar, hvilka
- jämte föreläsningar, af N. Glubokovskij m. fl. -
utgetts på svenska ("Den ortodoxa kristenheten
och kyrkans enhet", 1921). G. bevistade bl. a. en
biskopsinvigning i Uppsala domkyrka och talade i
Stockholms Storkyrka samt gjorde en längre resa genom
Sverige; i Konstantinopel bidrog han sedan i pressen
till ökad kännedom om vårt land. Han bevistade ock
den stora enhetskonferensen i Geneve och deltog i en
internationell kyrkokonferens i Hälsingborg aug. 1922.
Hj. H-t.
*Germanska språk. Se äfven Urgermanska.
*Germer, Heinrich, dog 4 jan. 1913 i Dresden.
Germili, flod. Se Lykos.
Germiston [dj^mistan], stad i Transvaal, Syd-Afrika,
15 km. s. ö. om Johannesburg. Tidigare kalladt
Elandsfontein junction, är G. ett betydande
guldgrufcentrum. 42,355 inv., hvaraf 15,697 hvita
(1921).
Germundsö, felaktig benämning i lotsverkets tryck å
G e r m a n d ö n (se d. o. Suppl.).
’Gernandt. 1. Chr. E. G. - Hans son Christian G.,
f. 1855, dog 1900. Sonen Ernst G., f. 20 febr. 1860,
jämte W. Landgren förnämste aktieegaren i Nordisk
familjeboks förlags a.-b., hvilket har utgett Nordisk
familjeboks 2:a uppl. och Supplement, efterträdde
Landgren (d. 6 okt. 1914) som bolagets verkställande
direktör. Han anlade 1920 eget tryckeri, "Gernandts
boktryckeri", i Stockholm.
2. J. E. V. G.-Claine har vidare utgett tre
diktsamlingar (Dikter, 1908, Till Afrodite, 1910,
och En rosenslinga, 1913), prosaverken Syner i
natten och andra noveller (1908), Sveaborg (1912;
från 1808-09 års svensk-ryska krig), Magdalena (1913;
från 1790-talet), I skuggan av ett snille (1914; om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
