1277 Gérin-Lajoie-Gernandt 1278 böcker för den militära utbildningen: Lärolok i taktik (I-II, 1918-19), Kompaniets stridsutbildning (I-III, 1920-21), Eldledning i skyttelinjen, Eldverkan, Nattövningar, alla 1921, m. fi. T. C. Gérin-Lajoie [jera' lajcwa'], A. Se C a n a d e n-siska litteraturen. Suppl. *Gerlach, V. L. T., född Bergnehr, f. 1826 (ej 1827), dog 13 sept. 1919. Se R. Neiiendam, "Omkring teatret" (1919). G-gN. Gerlach [ger-], Hellmuth von, tysk pacifistisk politiker, f. 2 febr. 1866 i Mönchmotscheinitz i Schlesien, var först förvaltningsämbetsman, men egnade sig från 1893 åt politisk verksamhet, deltog i grundandet af det nationalsociala partiet och var 1903-06 led. af tyska riksdagen. Efter revolutionen 1918 var han en tid understatssekreterare i preussiska inrikesministeriet. G., hvars politiska organ är tidningen "Welt am montag", är utanför partierna stående radikal pacifist och har liksom sin vän F. W. Förster utsatts för häftig kritik på grund af sin uppfattning om Tysklands medskuld i Världskrigets utbrott. G. är ordf. i föreningarna "Deutsche friedensgesellschaft" och "Neues vaterland". Han har skrifvit bl. a. Geschichte des preussischen wahlrechts (1908) och August Bebel (1909). V. S-g. *Gerlache, A. de G., deltog som fartygsbefäl-hafvare i prins Filips af Orleans polarexpeditioner (se Orleans 16. Suppl.). Han vistades en tid under Världskriget i de skandinaviska länderna för att där organisera hjälpverksamhet för Belgien och utgaf i samband därmed på norska en skildring af Belgien under kriget, Landet, som ikke vil dö (Kristiania, 1915, revid. uppl. 1916; sv. uppl. 1915). 'Gerland, G., dog 16 febr. 1919 i Strassburg. På hans initiativ upprättades 1900 hufvudstatio-nen för jordskalfsforskning i Strassburg, och G. var dess ledare till 1910. K. A. G. Gerle, Aron, målare, f. 19 sept. 1860 i or, Älfsborgs län, studerade vid slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm 1892-96. Hans område omfattar dels porträtt (Björn Ahlgrenson, 1899, Nationalmuseum, Nalot Törnros, 1900), dels, och hufvudsakligen, landskapsstämningar från inlandet och hafskusten, målade med bredd och friskhet eller tecknade i kol (Nationalmuseum, Göteborgs museum) och stämningar från Stockholms gränder, hamnar eller utkanter (Gamla hus i morgongryningen, 1904, Vårmorgon, öfre Drottninggatan, 1910, Fjällgatan, 1918). G-gN. Gerlos [ge'rlås], pass (1,457 m.) mellan Pinzgau och Zillerthal i Tyrolen, Österrike. Gerlsdorfer spitze [ge'rls-], äfven kalladt Franz-Josephspitze, ett 2,663 m. högt berg, det högsta i Tåtra, Karpaterna, nu beläget i Tjecho-Slovakien. Germain [j arma7], Thomas. Se Guld-smedskonsten, sp. 607. Germandön, en omkr. 16 kvkm. stor ö i Lule skärgård, Norrbotten, 10 km. s. om Luleå. På ön finns en linsfyr, i lotsverkets tryck kallad G e r-raundsö, på 65° 26' n. br. och 22° 14' 30" ö. lgd fr. Gr., med fast fyr och klippfyr, lins af 4:e ordningen och 4,000 hl j. styrka för hvitt samt 1,000 för rödt sken, l,3 m. öfver medelvatten, uppförd 1882. E. A-t. * Germanisk tidning, i Berlin, började 1921 utges med 3 nummer om dagen. Hufvudredaktör är sedan hösten 1913 August Hommerich (f. 1875). *Germanium, Germaniumväte, kem., sannolikt GeH4, bildas jämte vätgas vid inverkan af zink och svafvelsyra på lösningar af germaniumklo-rid. Föreningen, som är gasformig, sönderdelas, i likhet med arsenik- och antimonväte, vid upphettning under bildning af en speglande hinna af germa-niummetall. Jfr Arsenik, sp. 83. K. A. V-g. Germanofil (af lat. germänus, tysk, och grek. f Mos, vän), tyskvän. Germanos (G. Strinopoulos), grekisk ärkebiskop, födelseår okändt, studerade i Aten och vid tyska universitet, blei filos, doktor i Leipzig och vann full västerländsk bildning. Efter återkomsten vann han ledarställning inom sin ortodoxa kyrka och utsågs slutligen till rektor för den ortodoxa andliga akademien på ön Chalki strax utanför Kon-stantinopel, den ena af det ekumeniska patriarkatets högskolor, med undervisningen ordnad efter mönstret af-de tyska teologiska fakulteterna, men med studentens boende i internat; undervisningen sker på grekiska och har både vetenskaplig linje och praktiska, särskildt liturgiska, öfningar. G. fick äfven titeln metropolit af Seleucia. Af den ekumeniske patriarken sändes han som den ortodoxa kyrkans representant till Sverige hösten 1920 för att med ärkebiskop Söderblom öfverlägga om kristenhetens enande, för hvilken sak G. lifligt intresserar sig. I Uppsala höll han då på Olaus Petri-stiftelsens anmodan föreläsningar, hvilka - jämte föreläsningar, af N. Glubokovskij m. fl. - utgetts på svenska ("Den ortodoxa kristenheten och kyrkans enhet", 1921). G. bevistade bl. a. en biskopsinvigning i Uppsala domkyrka och talade i Stockholms Storkyrka samt gjorde en längre resa genom Sverige; i Konstantinopel bidrog han sedan i pressen till ökad kännedom om vårt land. Han bevistade ock den stora enhetskonferensen i Geneve och deltog i en internationell kyrkokonferens i Hälsingborg aug. 1922. Hj. H-t. *Germanska språk. Se äfven Urgermanska. *Germer, Heinrich, dog 4 jan. 1913 i Dresden. Germili, flod. Se Lykos. Germiston [dj^mistan], stad i Transvaal, Syd-Afrika, 15 km. s. ö. om Johannesburg. Tidigare kalladt Elandsfontein junction, är G. ett betydande guldgrufcentrum. 42,355 inv., hvaraf 15,697 hvita (1921). Germundsö, felaktig benämning i lotsverkets tryck å G e r m a n d ö n (se d. o. Suppl.). 'Gernandt. 1. Chr. E. G. - Hans son Christian G., f. 1855, dog 1900. Sonen Ernst G., f. 20 febr. 1860, jämte W. Landgren förnämste aktieegaren i Nordisk familjeboks förlags a.-b., hvilket har utgett Nordisk familjeboks 2:a uppl. och Supplement, efterträdde Landgren (d. 6 okt. 1914) som bolagets verkställande direktör. Han anlade 1920 eget tryckeri, "Gernandts boktryckeri", i Stockholm. 2. J. E. V. G.-Claine har vidare utgett tre diktsamlingar (Dikter, 1908, Till Afrodite, 1910, och En rosenslinga, 1913), prosaverken Syner i natten och andra noveller (1908), Sveaborg (1912; från 1808-09 års svensk-ryska krig), Magdalena (1913; från 1790-talet), I skuggan av ett snille (1914; om