1279 Gernsheim-Gesjov 1280 Thorild), Omkring herdinnan i Norden (1916; om Hedvig Charlotta Nordenflycht), Vår Christina (1918; från 1830-talet) och Det underbara (1919; från Världskriget) samt komedien Morgondagens äktenskap (1912). Hon var medutgifvare af A. Ch. Lefflers själfbiografi 1922. 'Gernsheim, F., dog 11 sept. 1916 i Berlin. Gerry [gerri], E l b r i d g e, nordamerikansk politiker, f. 17 juli 1744 i Marblehead, Massachusetts, d. 23 nov. 1814 i Washington, var köpman i sin födelsestad, samverkade med Samuel Adams under koloniernas konflikt med moderlandet, var 1774-75 led. af Massachusetts' provinskongress samt 1776-81 och 1783-85 af kontinentalkongressen. G. var 1787 medlem af det författnings-gifvande konventet i Philadelphia, bekämpade där lifligt centraliseringstendenserna och vägrade till sist att underteckna författningen, hvars ratifice-ring i Massachusetts han sedan förgäfves motarbetade. G. var en af unionens tre underhandlare i Frankrike 1797 (se X - Y - Z - e p i s o d e n) och kvarstannade trots det skymfliga mottagandet en tid efter sina båda kollegers hemresa i Paris för att söka som känd franskvän erhålla ett gynnsamt förhandlingsanbud, hvilket förfarande ådrog G. skarpt klander från federalisthåll. G. var från 1780 inflytelserik medlem af sin hemstats legislatur och 1810-12 guvernör i Massachusetts, där under hans ämbetsperiod en ytterligt partisk valkretsindelning för senatorsvalen genomfördes (se Gerry-mandering. Suppl.). Han tillhörde 1812 ifrarna för krig mot England och valdes s. å. till unionens vice president. V. S-g. Gerrymandering [djerimä^dori^; urspr, uttaladt ge^imänderiri], "valkretsgeometri", amerikanskt, till andra engelsktalande länder spridt uttryck för godtyckligt manipulerande med valkretsindelningen vid val i syfte att tillförsäkra det egna partiet större mandatantal, än dess väljarnumerär berättigar det till. Senare har uttrycket vidgats att omfatta offentliga politiska åtgärder i allmänhet, hvilka bereda ett visst parti otillbörlig fördel. Verb: to gerrymander. - Namnet härrör från en episod under de politiska striderna i Massachusetts 1812, sedan under guvernör E. Gerrys (se d. o. Suppl.) ämbetstid i partisyfte åstadkommits egendomligt af gränsade valkretsar för senatorsvalen. Konturerna på en af dessa, angifna på en kolorerad karta öfver valkretsindelningen, liknades af en målare G. Stuart på skämt vid en salamander, hvarvid en ifrig federalist, B. Russell, hvilken ansåg Gerry som manöverns upphofsman, replikerade: "inte en salamander, snarare då en gerrymander''. Infallet slog an, och den nya termen vann snart spridning. Faktiskt förekommo liknande manövrer i de amerikanska kolonierna ej så sällan från 1700-talets början, och 1812 års lag var formulerad ej af Gerry, utan af ett par andra demokrater. Jfr M. Ostrogorski, "La démocratie efc 1'organisation des partis politiques", II (1903), och E. C. Griffith, "The rise and development of the Gerrymander" (Chicago, 1907). V. S~g. *Gerster, Etelka, dog i aug. 1920 på sitt gods vid Bologna. Gersuny [ger-], Robert, österrikisk läkare, f. 1844, blef 1866 med. doktor, 1880 öfverläkare och 1895 direktor vid Rudolfinerhaus i Wien. Jämte många smärre afh. har han utgett Die krankenpflege im haus und spital (9:e uppl. 1919), Arzt und patient. Winke fur beide (5:e uppl. 1904). &. T-dt. Gerthe, preussisk by i Ruhrområdet mellan Bo-chum och Kastrop. 12,561 inv. (1919). Stenkolsgrufvor, tjärindustri. *Gertner, J. V., föddes 10 mars (ej maj) 1818. P. E-t. Gertrud, uppseendeväckande skådespel af Hjalmar Söderberg (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1906. Gertsen, ry. Se Herzen. Gertz, Hans Valdemar, läkare, f. 24 juni 1876 i Malmö, blef student 1894, med. licentiat i Lund 1905 och är sedan 1914 laborator i fysiologi vid Karolinska institutet i Stockholm. G:s flesta arbeten tillhöra den fysiologiska optiken. Ett först af G. närmare undersökt fenomen är n é u r o a k-tionsfosfenet, en anomal synförnimmelse, till formen återgifvande synnervstrådarnas förlopp å näthinnan och framkallad genom elektrisk retning från den i nämnda trådar vid deras verksamhet genererade aktionsströmmen. Han har därom skrifvit Ueber autoptische wahrnehmung des aktionsstroms der netzhaut j åser n (i "Zentralblatt fiir physiologie", 1905) och Vber autoptische wahrnehmung der sehtätigkeit der netzhaut, I-II (i "Skandinavisches archiv fur physiologie", 1907, 1909). G:s senare arbeten röra nervsystemet och andningen: Zur kenntniss der labyrintfunktion och Action motrice induite (i "Acta medica scandinavica", 1918 o. 1922). *Gertz, M. C., afgick 1918 från sin professur. Han har öfversatt bl. a. Lukianbs, Euripides, Ho-mercs, Arrianos och Aristoteles samt på senare år särskildt sysslat med medeltidslatinet och utgett "Knud den helliges martyrhistorie" (1907), "Scriptores hi-storige danicse minores" (1917-22), Gravskrif-terne över Valdemar I (1921) och Svend Aggesöns verk (både text och öfv., 1915- 16). Genom att tillämpa den klassiska filologens textkritik på medeltidens latinska författare har han härvid gjort ett grundläggande arbete. 1918 fick han Madvigs hedersmedalj och vardt 1919 led. af Vet. soc. i Uppsala. T. E-t. *Gerum. 1. G. är nu liksom Levede annex till Eksta, Visby stift, Södra kontraktet. 176 inv. (1923). *Gerusia. Se äfven Sanhedrin. 'Geryais, A. A., dog 17 mars 1921 i Nizza. Gervilleia. paleont., ett fossilt musselsläkte. Se Trias-systemet. Geschwindta skott, krigsv. Se Laddning 1. Geschär, ett slags maskin. Se Repslager i, sp. 1439 och fig. 10. Gesjov [ge-], Ivan Evstratiev, bulgarisk politiker, f. 1849 i Filippopel, studerade i England, af hvars kultur han tog starka intryck, blef efte/