1283 Getterön-Ghilianella filiventris 1284 Getterön, en omkr. 3 kvkm. stor ö, i Lindbergs socken, Halland, belägen utanför Varberg och skyddande dess hamn. O. Sjn. Getz [gets], Alfred, norsk bergsvetenskapsman, broder till den i hufvudarbetet omnämnde Bernhard G., f. 28 juli 1862 i Trondhjem, d. i nov. 1922, var 1885-89 amanuens vid mineralkabinettet vid Kristiania universitet och tog 1889 examen som cand. min. Han arbetade i privat grufverk-samhet såväl i Norge som i utlandet till 1912, då han utnämndes till professor i grufdrift vid tekniska högskolan i Trondhjem. G. har utom arbeten i grufvetenskap äfven publicerat sådana i ren geologi. Han var 1919-21 medlem af stortinget. K- A. G. Getå, hållplats vid östra stambanan, Östergötland, samt hamn- och lastageplats hvarest i grundpenningar erlades 5,271 kr. 1919. Strax s. om G. inträffade l okt. 1918 omkr. kl. 7 e. m. genom banvallens ras en järnvägsolycka, den största hittills i Sverige; 41 personer dödades, och lika många skadades, lokomotivet jämte 7 vagnar störtade utför järnvägsbanken. Endast 3 vagnar blefvo stående kvar på banvallen. Banvallen förstördes genom raset å en längd af omkr. 45 m. En stund efter urspår-ningen fattade de nedstörtade vagnarna, med undantag af restaurationsvagnen, eld och brunno upp. Den förbi olycksplatsen nära banan gående allmänna landsvägen och samtliga lands- och järnvägen följande telegraf- och telefonledningar blefvo obrukbara. Totala förlusterna för skada å rullande materiel uppskattades till 1/z mill. kr. Orsakerna till olyckan ha sammanfattats sålunda: De vid den rasade bankens fot belägna jordlagren, som vid tidigare undersökningar synts ega tillräcklig bärighet, ha ej förmått motstå verkningarna af den på grund af höstens starka regnflöde m. m. uppkomna exceptionella vatteninfiltrationen, som egt rum dels i banken, dels i de leriga sand- och mjäl-lagren ofvanpå leran i bankens underlag. Härigenom har dels vikten af bankfyllningen och af underlagrande, sedermera utskridna jordlager blifvit ovanligt hög, dels sammanhållningen i de sistnämnda minskats och sålunda trycket på de mindre bäriga lagren vid bankens fot ökats. I hvilken grad den dynamiska inverkan af förut passerade tåg bidragit att utlösa jämviktsrubbningen, lär icke låta sig afgöra. Att trycket af det förolyckade tåget med dess tunga och hårdt arbetande lokomotiv icke framkallat raset är uppenbart däraf, att detta börjat, innan tåget ens nått skredplatsen. - öfver de 25 af offren, som begrofvos på Norrköpings nya kyrkogård, lät Järnvägsstyrelsen i nov. 1919 resa ett granitmonument (efter ett af F. Zetterwall Utarbetadt förslag utfördt af G. Gustafsson i Tranås). F. P. 'Gevaert [riktigare Gevaert], F. A., dog 24 dec. 1908 i Bruxelles. *Gewerkverein, Gewerkschaft. Om Generalkommission der gewerkschaften Deutschlands se Fackförening, sp. 1237 (äfven i Suppl.), om Allgemeiner deutscher gewerkschaftsbund se Fackförening. Suppl., sp. 716. Gevärsgranät, krigsv., en med handgranaten (se d. o.) besläktad cylindrisk hålprojektil, som anbringas framför mynningen af ett infanterigevär (vanligen förmedelst ett därå fäst utskjutningsrör) och vid skottlossningen, som i regel sker med vanlig skarp gevärsammunition, utslungas genom krutgasens tryck mot granatens botten. Gevärskulan passerar genom granaten, som för detta ändamål har en central urborrning, och åverkar därvid en tändanordning, så att en brännsats antändes, i det ögonblick granaten utslungas. Brännsatsen har liksom en stubin en bestämd bränntid, t. ex. 8 sek., #fter hvars förlopp elden når granatens sprängladdning, så att denna detonerar. Gevärsgranater kommo i bruk under Världskriget och ha efter detta allmänt införts i infanteriets beväpning. Den svenska gevärsgranaten har en vikt af 330 gr., en sprängladdning af 90 gr. och uppnår vid 45° elevation å geväret en skottvidd af 180 m. G. afWdt. Geyer [garj-], tyska politiker. - 1. Friedrich G., f. 12 mars 1853 i Grossenhain i Sachsen, var först tobaksarbetare, därpå cigarrfabrikör och 1890-95 medarbetare i "Leipziger volks-zeitung". Han utgaf 1895-1918 "Der tabakarbei-ter", var 1885-97 led. af Sachsens andra kammare, 1886-1918 af tyska riksdagen samt 1919-20 af tyska nationalförsamlingen och är sedan 1920 led. af tyska riksdagen. Han tillhörde 1871-1916 det socialdemokratiska partiet, öfvergick sedan till de oafhängige socialisterna och tillhör sedan 1923 det återförenade socialdemokratiska partiet. Vid revolutionen i Sachsen 1918 var G. en bland ledarna och var nov. 1918-jan. 1919 sachsisk finansminister. - 2. Curt G., den föregåendes son, f. 19 nov. 1891 i Leipzig, studerade där historia och nationalekonomi och blef 1914 filos, doktor. G. var 1917-20 medarbetare i "Leipziger volkszeitung" och 1919-20 led. af tyska nationalförsamlingen, där han tillhörde de oafhängige socialisterna. Jämte E. Däumig och W. Stöcker började han okt. 1920 utge "Kommu-nistische rundschau". l-2. V. S-g. Geyern, D. v., pseudonym. Se M e d i n g, J. F. M. 0. *Geymiiller, H. von, dog 19 dec. 1909 i Baden-Baden. *Geyter, J. de, dog 18 febr. 1905 i Antwerpen. Gez, mått. Se G u z. *Gezelle uttalas chese^le. Gezer, stad. Se G e s e r. *Ghadames tillhör numera Italien. Ghasi, sekt. Se Arya-samaj. Suppl. *Ghasnavider. Kad 4 nedifr. står G h o s r u bör vara C h o sr u. Ghassanider, den numera vanligaste namnformen för gassanider (se d. o.). *Ghat tillhör nu den italienska kolonien Libia. Gheluvelt [-yferlt], by i belgiska prov. Väst-Flandern, 7,4 km. s. ö. om Yperen. Byn, som under Världskriget fullständigt förstördes, var under detta föremål för synnerligt hårda strider mellan engelsmännen och tyskarna. Särskildt var detta fallet 21 -31 okt. 1914 under slaget vid Yperen, då den eröfrades af tyskarna, i okt. 1917, då den återtogs af engelsmännen, och i april 1918, då tyskarna åter satte sig i besittning af byn, som dock slutligen ännu en gång, i sept. s. å., måste utrymmas. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 171, 184 och 242. H. j-dt. Ghilianella filiventris, zool. Se Rof skinn-baggar.