Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getterön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Getterön-Ghilianella filiventris
1284
Getterön, en omkr. 3 kvkm. stor ö, i Lindbergs socken,
Halland, belägen utanför Varberg och skyddande dess
hamn. O. Sjn.
Getz [gets], Alfred, norsk bergsvetenskapsman,
broder till den i hufvudarbetet omnämnde Bernhard
G., f. 28 juli 1862 i Trondhjem, d. i nov. 1922, var
1885-89 amanuens vid mineralkabinettet vid Kristiania
universitet och tog 1889 examen som cand. min. Han
arbetade i privat grufverk-samhet såväl i Norge som i
utlandet till 1912, då han utnämndes till professor i
grufdrift vid tekniska högskolan i Trondhjem. G. har
utom arbeten i grufvetenskap äfven publicerat sådana
i ren geologi. Han var 1919-21 medlem af stortinget.
K- A. G.
Getå, hållplats vid östra stambanan, Östergötland,
samt hamn- och lastageplats hvarest i grundpenningar
erlades 5,271 kr. 1919. Strax s. om G. inträffade l
okt. 1918 omkr. kl. 7 e. m. genom banvallens ras en
järnvägsolycka, den största hittills i Sverige; 41
personer dödades, och lika många skadades, lokomotivet
jämte 7 vagnar störtade utför järnvägsbanken. Endast
3 vagnar blefvo stående kvar på banvallen. Banvallen
förstördes genom raset å en längd af omkr. 45 m. En
stund efter urspår-ningen fattade de nedstörtade
vagnarna, med undantag af restaurationsvagnen, eld och
brunno upp. Den förbi olycksplatsen nära banan gående
allmänna landsvägen och samtliga lands- och järnvägen
följande telegraf- och telefonledningar blefvo
obrukbara. Totala förlusterna för skada å rullande
materiel uppskattades till 1/z mill. kr. Orsakerna
till olyckan ha sammanfattats sålunda: De vid
den rasade bankens fot belägna jordlagren, som
vid tidigare undersökningar synts ega tillräcklig
bärighet, ha ej förmått motstå verkningarna af den
på grund af höstens starka regnflöde m. m. uppkomna
exceptionella vatteninfiltrationen, som egt rum dels i
banken, dels i de leriga sand- och mjäl-lagren ofvanpå
leran i bankens underlag. Härigenom har dels vikten
af bankfyllningen och af underlagrande, sedermera
utskridna jordlager blifvit ovanligt hög, dels
sammanhållningen i de sistnämnda minskats och sålunda
trycket på de mindre bäriga lagren vid bankens fot
ökats. I hvilken grad den dynamiska inverkan af förut
passerade tåg bidragit att utlösa jämviktsrubbningen,
lär icke låta sig afgöra. Att trycket af det
förolyckade tåget med dess tunga och hårdt arbetande
lokomotiv icke framkallat raset är uppenbart däraf,
att detta börjat, innan tåget ens nått skredplatsen. -
öfver de 25 af offren, som begrofvos på Norrköpings
nya kyrkogård, lät Järnvägsstyrelsen i nov. 1919
resa ett granitmonument (efter ett af F. Zetterwall
Utarbetadt förslag utfördt af G. Gustafsson i Tranås).
F. P.
’Gevaert [riktigare Gevaert], F. A., dog 24 dec. 1908
i Bruxelles.
*Gewerkverein, Gewerkschaft. Om Generalkommission
der gewerkschaften Deutschlands se Fackförening,
sp. 1237 (äfven i Suppl.), om Allgemeiner deutscher
gewerkschaftsbund se Fackförening. Suppl., sp. 716.
Gevärsgranät, krigsv., en med handgranaten (se
d. o.) besläktad cylindrisk hålprojektil, som
anbringas framför mynningen af ett infanterigevär
(vanligen förmedelst ett därå fäst utskjutningsrör)
och vid skottlossningen, som i regel sker med vanlig
skarp gevärsammunition, utslungas genom krutgasens
tryck mot granatens botten. Gevärskulan passerar
genom granaten, som för detta ändamål har en central
urborrning, och åverkar därvid en tändanordning,
så att en brännsats antändes, i det ögonblick
granaten utslungas. Brännsatsen har liksom en
stubin en bestämd bränntid, t. ex. 8 sek., #fter
hvars förlopp elden når granatens sprängladdning,
så att denna detonerar. Gevärsgranater kommo
i bruk under Världskriget och ha efter detta
allmänt införts i infanteriets beväpning. Den
svenska gevärsgranaten har en vikt af 330 gr.,
en sprängladdning af 90 gr. och uppnår vid 45°
elevation å geväret en skottvidd af 180 m.
G. afWdt.
Geyer [garj-], tyska politiker. - 1. Friedrich G.,
f. 12 mars 1853 i Grossenhain i Sachsen, var först
tobaksarbetare, därpå cigarrfabrikör och 1890-95
medarbetare i "Leipziger volks-zeitung". Han utgaf
1895-1918 "Der tabakarbei-ter", var 1885-97 led. af
Sachsens andra kammare, 1886-1918 af tyska riksdagen
samt 1919-20 af tyska nationalförsamlingen och är
sedan 1920 led. af tyska riksdagen. Han tillhörde
1871-1916 det socialdemokratiska partiet, öfvergick
sedan till de oafhängige socialisterna och tillhör
sedan 1923 det återförenade socialdemokratiska
partiet. Vid revolutionen i Sachsen 1918 var
G. en bland ledarna och var nov. 1918-jan. 1919
sachsisk finansminister. - 2. Curt G., den
föregåendes son, f. 19 nov. 1891 i Leipzig,
studerade där historia och nationalekonomi och blef
1914 filos, doktor. G. var 1917-20 medarbetare i
"Leipziger volkszeitung" och 1919-20 led. af tyska
nationalförsamlingen, där han tillhörde de oafhängige
socialisterna. Jämte E. Däumig och W. Stöcker började
han okt. 1920 utge "Kommu-nistische rundschau".
l-2. V. S-g.
Geyern, D. v., pseudonym. Se M e d i n g, J. F. M. 0.
*Geymiiller, H. von, dog 19 dec. 1909 i Baden-Baden.
*Geyter, J. de, dog 18 febr. 1905 i Antwerpen.
Gez, mått. Se G u z.
*Gezelle uttalas chese^le.
Gezer, stad. Se G e s e r.
*Ghadames tillhör numera Italien.
Ghasi, sekt. Se Arya-samaj. Suppl.
*Ghasnavider. Kad 4 nedifr. står G h o s r u bör vara
C h o sr u.
Ghassanider, den numera vanligaste namnformen för
gassanider (se d. o.).
*Ghat tillhör nu den italienska kolonien Libia.
Gheluvelt [-yferlt], by i belgiska
prov. Väst-Flandern, 7,4 km. s. ö. om Yperen. Byn, som
under Världskriget fullständigt förstördes, var under
detta föremål för synnerligt hårda strider mellan
engelsmännen och tyskarna. Särskildt var detta fallet
21 -31 okt. 1914 under slaget vid Yperen, då den
eröfrades af tyskarna, i okt. 1917, då den återtogs
af engelsmännen, och i april 1918, då tyskarna åter
satte sig i besittning af byn, som dock slutligen
ännu en gång, i sept. s. å., måste utrymmas. Jfr V
ä r l d s k r i g e t, sp. 171, 184 och 242. H. j-dt.
Ghilianella filiventris, zool. Se Rof skinn-baggar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
