1281 Gesneraceae-Getklöfver 1282 Öst-Rumeliens tillskapande 1879 president i dess landtdag och var senare under en tid finansdirektor där. Efter dess förening med Bulgarien afslöt G. som Bulgariens representant freden med Serbien i Bukarest i mars 1886. Efter furst Alexanders abdikation i sept. s. å. blef han, ehuru ryssvän till sin allmänna utrikespolitiska uppfattning, finansminister i Radoslavovs ministär, men afgick efter en tid. Såsom tillhörande oppositionen mot Stambolov blef han efter dennes fall 1894 åter finansminister i Stoilovs kabinett, hvarur han utträdde 1897. Han blef 1906 agent hos turkiska regeringen, och dess uraktlåtenhet att inbjuda honom till en diplomatisk diner, ett steg, som afsåg att understryka Bulgariens vasallställning och besvarades med hans återkallande, inledde i sept. 1908 den kris, som ledde till Bulgariens själfstän-dighetsförklaring. G., som var ledare för det s. k. national- ("narodniak"-)partiet, blef i mars 1911 ministerpresident och utrikesminister, afslöt 1912 det mot Turkiet riktade Balkanförbundet och ledde Bulgariens politik under det lyckosamma första Balkankriget 1912-13. Då han ej ville göra sig delaktig i den intransigenta politiken mot Bulgariens allierade Serbien och Grekland, begärde han i slutet af maj 1913 sitt afsked, som beviljades i början af juni. Han tillhörde de politiker, som 1915 afstyrkte Bulgariens deltagande i Världskriget. G. har äfven framträdt som skönlitterär och social skriftställare och har skildrat sin premiärministertid i L'alliance Balkanique (1915). H. B-n. *Gesneraceae, bot., skrifves ofta GesneriaceoB. Artantalet uppgår nu till omkr. 1,100. Släktet Gesnera skrifves ofta Gesneria. Familjen indelas i två underfam., Gyrtandroidece med öfversittande och GesnerioidecR med undersittande fruktämne. Som en tredje underfam, räknas stundom fam. Orobanchacce. G. L-m. Gesneria, bot. Se Gesneracese. Suppl. Gesnerioidese, bot. Se Gesneracese. Suppl. Gespanschaft [ge-], ty. Se Komitat. Gess [gess], German Ivanov. Se Hess, G. H. Suppl. Gessler [ge'ss-], Otto Karl, tysk politiker, f. 6 febr. 1875 i Ludwigsburg i Wurttemberg, var efter vunnen juris doktorsgrad domare i arbets-tvister i München 1905-10, förste borgmästare i Regensburg 1911-14 och öfverborgmästare i Niirnberg 1914-19. I politiken tillhör han det demokratiska partiet. G. var riksminister för "återuppbyggandet" nov. 1919-mars 1920 och blef därpå efter Kappkuppens undertryckande Noskes efterträdare som riksförsvarsminister. Som sådan har han därefter tillhört ministärerna Fehrenbach, Wirth, Cuno och Stresemann, i riksdagen genomfört lagstiftningen om den nya tyska arméorganisationen samt ledt arbetet för att göra Tysklands nya armé (reichswehr) till en rent nationell och opolitisk institution. Han var juni 1920 en af de tyske delegeradena vid Spa-konferensen. G. fick i okt. 1923 genom belägringstillståndets proklamering mycket vidsträckta befogenheter öfver hela riket och kom därvid att spela en framträdande roll vid riksregeringens konflikt med regeringarna i Bajern och Sachsen. V. S-g. Gessopainting [djersåli péYntiD,, af it. gesso, gips], låg relief i gips, där vissa upphöjda delar i bilden äro färglagda eller förgyllda, exempelvis glorior, smycken, vapen. Detta sätt att betona detaljer i framställningen användes i Egypten, i medeltidskonst - äfven i målningar, exempelvis bl. a. i Crivellis (se d. o.) helgonbilder - och har återkommit i modern engelsk konst. G-g N. *Gestad. På G:s gamla kyrkoplats aftäcktes 13 juli 1920, i närvaro af prins Karl och prinsessan Ingeborg, ett dubbelmonument öfver G:s gamla kyrka och karolinen Axel Roos (se R o o s, sp. 821), som säges ha haft sitt hvilorum på platsen. Minnesvården (efter ritning af Wahlman) är ett terrassformadt postament, vid hvars bakre sida är rest en minnessten och på hvars framsida står en stenplatta som minnesmärke öfver Roos. Ge;sta danörum, lat., danskarnas bedrifter, danskarnas historia. Se Saxo Grammaticus. *Gestilren. 17 juli 1910 aftäcktes i närheten Tryckt den 23 Minnesstenen öfver slaget vid Gestilren. På stenens runslinga läses: "Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste västgötar denna sten 1910", och i skölden läses: "Gud skydde Sveriges rike!" af Ekedalens station en bautasten till minne af slaget. Gestri'cius, M. 0. Se Martinus 01 a i. Gesundaberget, ett 500 m. högt berg i Solleröns socken, Dalarna, invid västra stranden af Siljan, midt emot Sollerön. O. Sjn. Gesunden 1. Gesundsjön, en 36 kvkm. stor sjö, belägen 203 m. ö. h., i Stuguns och Ragunda socknar, Jämtland, genomfluten af Indalsälfven, som nedanför densamma bildar Krångedeforsarna. Sjön, som omges af höga berg, såsom Stadsberget (480 m.) och Finnberget (483 m.), har ett djup af 55 m. O. Sjn. "Geta, kapell, utbröts 1916 till själfständigt pastorat af 3:e klass. Areal 81 kvkm. 1,267 inv. (1921), svensktalande. O. B-n. Getah-pertcha. Se Gummifabrikation. Getbringa, veter. Se Bringa. Suppl. *Getdoning. Se vidare Skogsafverkning, sp. 1050 och fig. 12. Getjufver, veter. Se M j ö l k k ö r t e l, sp. 746. 'Getklöfver. Se äfven Anthy llis. Suppl. 35 b., S. 41