1289 Giftermålsstatut-Giftoman 1290 Giftermålsstatut. Jfr Internationell privaträtt, sp. 794. Giftgaser, vanlig benämning på alla de giftiga ämnen, först gaser, sedermera båda fasta och fly-tände gifter, som under Världskriget kommo till vidsträckt användning antingen som direkta besprut-ningsmedel, som fyllnad i gasbomber eller som tillsatsämnen till konstgjorda dimmor. Om tidpunkten för giftgasers första användning i Världskriget se d. o., sp. 266. De fasta och flytande gif terna inne-slötos vanligen i granater, laddade med högbrisanta ämnen. Vid dessas explosion förstoftades giftämnena och spredos vida omkring. Under krigets sista skede var omkr. l/3 af alla granater fylld med giftgaser. Den först använda giftgasen, klor, kom nästan genast åter ur bruk, enär den ytterst lätt oskadliggjordes, äfven af de enklast konstruerade gasmasker (se Gasskydd. Suppl.). Nya giftämnen kommo dock snart i dess ställe, det ena farligare än det andra. Men gasmaskerna förbättrades också undan för undan. Endast ett fåtal af de många pröfvade giftämnena fick någon större användning. De viktigaste giftgaserna äro 1. Giftämnen. Fosgengas (se d. o., äfven i Suppl.) var Världskrigets kanske farligaste giftgas, särskildt sedan man lärt sig afskjuta stora gaskastare och gasminor, fyllda med detta ämne. Lokalt kunde på detta sätt så stora koncentrationer uppnås, att gasmaskerna voro fullständigt ineffektiva. O,s mg. fosgen per liter luft dödar en hund på 30 min. En gasmasks skyddande verkan räcker i 40 min. för att rena den för andningen behöfliga luften, om denna innehåller 20 mg. fosgen per liter. - Senapsgas, diklor- Clo ^ dietylsulfd, (C2H5)2^SS, en färglös, oljig vätska med svag löklukt, kokar vid 215°, kan erhållas ur etylen genom behandling med klorsvafvel (S2 C12) och är oerhördt giftig Den var Världskrigets mest använda giftämne. Gasen angriper ögonen, andningsorganen och blodet, men äfven huden är mycket känslig för densamma (svårläkta brännsår). Den är mycket förrädisk, ty den är svår att upptäcka med lukten och verkar redan i mycket små kvantiteter: O,os mg. per liter luft dödar en människa, l del på 3 mill.-delar luft förorsakar brännskador på huden, l del på 14 mill.-delar luft förstör ögonen. Emedan äfven huden angripes, är gasmasken ej ett tillräckligt skydd, utan soldaten måste äfven gå klädd i tätt slutande gummikläder. Därtill kommer, att senapsgasen, såsom varande en olja, fastnar i dyn och gyttjan på marken och därigenom lätt släpas omkring. - Lewisit, en förening mellan acetylen och arsenik-triklorid, är en svagt gulfärgad vätska och ett af de giftigaste ämnen man känner. 2 droppar på en råttas rygg äro nog för att döda densamma. Lewisiten är ett af de få giftämnen, som upptäcktes först under kriget. Detta skedde dock så sent, att den aldrig kom till användning. 2. Tårretande ämnen. Bromaceton, brom-benzylcyanid och klorpikrin. Af dessa kom särskildt klorpikrin- 1. nitrokloroform, CCl3No21, till användning. Den är en slemhinnorna retande, oljig vätska, som erhålles genom behandling af kloroform med rykande salpetersyra. På grund af sin höga kokpunkt, 112°, används den aldrig till gasmoln, utan endast till fyllning af högbrisanta granater. I sig själft är klorpikrin eg. ej något gift. Det verkar blott retande på ögonen och som kräkmedel, men nedsätter därigenom betydligt soldatens prestationsförmåga. Strax då det kom i bruk (våren 1917 på italienska fronten), var det mycket effektivt, emedan de då använda gasmaskerna ej förmådde oskadliggöra detsamma. Soldaten förleddes af klorpikrinet att rifva af sig masken och gnida sig i ögonen, såframt han ej öfverfölls af kräkningsanfall. Men så fort masken var borta, föll han nästan ögonblickligen offer för någon giftgas, som alltid af sköts samtidigt. Klorpikrin har efter kriget användts som medel mot olika skadegörare, t. ex. för att utrota termiter, som satt sig fast i hus och till besprutning af frön och växter för att på dem döda eventuella parasiter. - Bland några af amerikanerna uppfunna retande, men fullständigt ofarliga föreningar, som tros skola kunna komma till användning under fredstid af ordningens upprätthållare, är kloraceto-fenom, ett under 5-10 min. verkande, på ögonen ytterst irriterande och tårretande ämne. 3. Nysämnen. Difenylklorarsin (C6H5)2AsCl, ett fast, vid 44° smältande ämne, används vanligen, men mera inskränkt, tillsammans med något giftämne. Mycket har talats om gaskrigets grymheter. Den efter Världskriget tillgängliga statistiken har dock visat, att gaskriget är jämförelsevis humant, dock under förutsättning, att de för gasanfall utsatta trupperna äro försedda med effektiva skyddsmedel, såsom gasmasker och skyddsapparater med syrgas. Giftgasernas krigstekniska betydelse ligger eg. till stor del på det psykiska och moraliska området. De verka framför allt demoraliserande på trupperna och rifva samtidigt upp deras nerver. Genom de tröttande och besvärliga gasmaskerna, som hela tiden måste bäras, nedsättes dessutom stridsförmågan hos soldaten betydligt, ända till 25 ä 30 proc. Emellertid ha Nord-Amerikas förenta stater, Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan. genom sina representanter på afrustningskonferensen i Washington 1922 överenskommit att ej mot hvarandra använda kväfvande eller giftiga gaser (art. 5 i Washington-konventionen af 7 jan. s. å.), öf-verenskommelsen är dock giltig först efter ratifikation af vederbörande folkrepresentationer, hvilket ännu ej skett beträffande de tre sistnämnda makterna. (Se Hanslian och Bergendorff, "Gaskrig och gasskydd" 1923.) Förbudet mot användning af dylika gaser blir allmängiltigt, först om alla stater ansluta sig till öfverenskommelsen, men detta kommer med stor sannolikhet icke att ske. Tvärtom synes, att döma af stormakternas rustningar på det kemiska området, gaskriget komma att tillväxa i betydelse. Genom Versaillesfreden är Tyskland förbjudet allt arbete på utvecklingen af gasvapnet. I- B. Giftlager, bot. Se II Ii c i u m. * Giftoman skall enligt nu gällande svensk lag (nya Giftermålsb. 2:2, i hufvudsak lika med 1915 års äktenskapslag 2:2) ge sitt samtycke till minderårig mans, ej mindre än minderårig kvinnas, ingående af äktenskap. Åldersgränsen är 21 år, dock att den, som förut varit gift, ej behöfver giftomans samtycke. För yngling eller ungmö med äktenskaplig börd tillkommer giftomannarätten båda