1291 Giftorätt-Gila monster 1292 föräldrarna, så framt ej faktiskt hinder för endera föreligger eller endera är utan del i vårdnaden om sonen eller dottern (se Vårdnad om barn). Vid hinder för båda föräldrarna inträder förmyndaren eller särskildt förordnad person som giftoman. För den, som ej har äktenskaplig börd, utöfvas giftomannarätten i första hand af modern, undantagsvis af fadern, då denne har vårdnaden; för adoptivbarn af adoptanten eller adoptivföräldrarna. Giftomans samtycke kan ersättas med domstols, på särskild ansökan meddelade, tillåtelse till äktenskapet. Med äktenskapsförord har giftomannen i denna sin egenskap (sedan 1915) ingen befattning. - De nya danska (lag 30 juni 1922) och norska (lag 31 maj 1918) reglerna om gifto-mannaskap öfverensstämma i hufvudsak med de nya svenska. I Finland gälla däremot fortfarande de i hufvudarbetet nämnda reglerna. C. G. B j. *Giftorätt, jur. Svenska äkta makar, som sam-manvigts före 1921, ha fortfarande giftorätt enligt de i hufvudarbetet angifna reglerna, så framt öfver hufvud förmögenhetsgemenskap består dem emellan. Den nya Giftermålsb. stadgar åter för de äktenskap, som ingåtts fr. o. m. 1921, en helt annan egendomsordning. Hvardera maken eger själf och förvaltar själf sitt gods, men i hufvudparten af hvarderas tillhörigheter ("giftorättsgodset") har den andre maken en särskild rätt af familjerättslig karaktär, som kallas giftorätt. Denna, som icke får förväxlas med giftorätten enligt den äldre Giftermålsb., ger befogenhet att under äktenskapet vid sidan af maken-egaren begagna godset och efter äktenskapets upplösning (äfvensom vid boskillnad och hemskillnad) i bodelning undfå hälften af då förefintlig behållning. I anslutning härtill har det ålagts hvardera maken såsom egare att under äktenskapet så vårda sitt giftorättsgods, att det ej otillbörligen minskas, andre maken till förfång, och ha de inskränkningarna i förfoganderätten stadgats, att för af händande och förpantande af fast egendom och vissa lösören samtycke af andre maken erfordras. Makes borgenärer kunna ej komma åt giftorätten, men bodelningen får ej göras så, att make till förfång för sina borgenärer efterger sina på giftorätten grundade anspråk. Och är afliden eller frånskild makes bo afträdt till konkurs, dela konkursborgenärerna själfva giftorättsgodset med den andre maken. Dråp å make föranleder förlust af giftorätten för dråparen. I viss egendom ("enskild egendom") gäller, på grund af lag eller enligt egendomens natur, ingen giftorätt. Se Giftorättsgods. Suppl. C. G. Bj. Giftorättsgods, jur., är i nya Giftermålsb. (1920) beteckningen för den (i regel vida öfvervägande) del af hvardera makens egendom, hvari andra maken har giftorätt (se d. o. Suppl.) och således får sin lott vid bodelningen. Giftorättsgodset motsvarar alltså så till vida samfälld egendom (se d. o.) enligt den äldre Giftermålsb., men medan detta tillhör bägge makarna, är åter giftorättsgodset städse enderas egendom (och kan följaktligen ej utmätas för andre makens skulder). Detsamma omfattar något mer än den samfällda egendomen, i det att jämväl arfvejord och före vigseln inköpt fast egendom äro giftorättsgods. I detta ingår såväl den egendom, som make har vid vigseln, som ock hvad han eller hon sedermera, under äktenskapet, förvärfvar, med undantag allenast af dels hvad i art. Giftorätt (sp. 1141) under c), d) och e) angetts såsom enskild egendom, dels s. k. vederlag för enskild egendom, som make afhändt sig (se Vederlag l c). Att detta vederlag blott i nya Giftermålsb. och ej i den äldre uttryckligen namnes bland den enskilda egendomens arter, torde dock ej betyda någon olikhet i sak. C. G. Bj. * Giftstadga. I ännu gällande giftstadga af 7 dec. 1906 ha under de följande åren gjorts många ändringar och tillägg. Redan s. å. utfärdades närmare bestämmelse om, till hvilka myndigheter anmälan kan göras om önskan att förvärfva rätt att i riket försälja giftiga ämnen, och stadgades, att arsenikhaltig färg får användas till förgörande äfven af skadeinsekter, som ha betydelse för jordbruket. 1913 skärptes bestämmelsen om en viss arsenikhalt i väggfärger att gälla ej blott vattenfärg, utan färg i allmänhet. 1914, 1915, 1917 och 1922 utkommo nya, till giftstadgan hörande förteckningar öfver giftiga ämnen m. m., hvarjämte under följande år tillkommit ytterligare diverse detaljbestämmelser. 10 okt. och 17 nov. 1919 utfärdades kung., afseende att reglera användningen af cyanväte till förgörande af ohyra. 10 dec. 1920 lämnades närmare bestämmelser om bruk af stryknin för dödande af varg, järf och räf; därtill får endast salpetersyradt stryknin, ej, såsom tidigare, räfkakextrakt nyttjas. 18 febr. 1921 medgafs, att nikotinhaltiga medel till förgörande af skadeinsekter i trädgårdar (se Gif t-b o k. Suppl.) få öfverföras till "giftiga ämnen af andra klassen", d. v. s. säljas i allmän handel med särskilda etiketter. 6 april 1923 utfärdades föreskrifter om handel med opium och vissa andra narkotiska ämnen och beredningar (kokain, ekgo-nin och diacetylmorfin 1. heroin). Kungörelsen åsyftar särskildt att förekomma missbruk af sådana artiklar, främst rökning af opium. Därtill används s. k. "bearbetadt opium". Sådant får ej till riket införas eller därifrån utföras, ej heller inom riket tillverkas, innehafvas eller saluhållas. Brott däremot straffas med böter från 50 till 10,000 kr. F. ö. regleras handeln med opium m. m. bl. a. därigenom, att importör eller handlande med sådana varor har skyldighet att föra en särskild lig g ar e, hvari antecknas förvärf, öfverlåtelse eller förbrukning af desamma och hvartill fogas bestyrkande verifikationer. Sådan liggare skall, sedan den fullskrifvits, med sina verifikationer förvaras i minst 2 år samt vid anfordran tillhandahållas Medicinalstyrelsen eller dess ombud för granskning. Medicinalstyrelsen är f. n. sysselsatt med ut-gifningen af en ny giftstadga, sammanfattande alla de förändringar, som genom särskilda kung. påbjudits efter den förra stadgans stadfästande. C. G. S. *Gigas, E., lämnade biblioteket 1915. Han utgaf 1906-15 ytterligare 2 bd af handskriftskatalogen och har utgett flera öfv. från spanska, bl. a. "Udvalg af spansk lyrik fra 16. og 17. aarh." (1912) och "Udvalgte skuespil af Löpe de Vega" (2 bd, 1917-18). P-E-t. Gigån, namn på öfversta delen af Gideälfven (se d. o.) i Vilhelmina och Åsele socknar, Västerbottens lappmark. O. Sjn. Gila monster, zool. Se Heloderma.