1303 Glaciärbrunn-Glad såsom fågeln i morgonstunden 1304 ningen på isälfs- eller rullstensbildningarna (se Rullstensåsar). Af språkliga skäl bör gla-cifluvial föredragas framför det äfven använda glaciofluvial, och likaledes bör termen f l uv i o gl a c i al (se d. o. Suppl.) utmönstras, emedan den lägger för stor vikt på isens andel i deras bildning. Sedan G. De Geer 1897 gett tydningen af de mest gåtfulla och omstridda glaciflu-viala bildningarna, rullstensåsarna, blef det möjligt att enhetligt tolka isälfsbildningarna, såväl rullstensåsarna som rullstensfälten, och tyda detaljerna i deras utveckling; förutom De Geer ha H. V. Munthe och H. Nelson väsentligen bidragit till utredandet af deras historia. För att få en klar och tydlig nomenklatur för isälfsbildningarna har man benämnt dem liksom öfriga israndsbildningar efter deras läge i förhållande till själfva isranden, distala, belägna utanför och längre bort från isranden, och prozimala, belägna omedelbart vid isranden och innanför densamma. Rullstensåsarna äro submargi-nala deltabildningar, som uppstått vid en tillbaka-smältande isrand, så att glaciärälfven genom afsättning af det gröfre materialet, sten och grus, uppbygger en gruskägla, ett åscentrum, som genom aöagring af finare material sammanfogas med det omedelbart tidigare (under det föregående året) bildade centrum; det finare materialet föres längre bort och åt sidorna samt aflastas sålunda mera distalt och lateralt. Det allra finaste slammet, mjäla och lera, föres ännu längre bort från isranden och aflagras i regel i hafvet eller i sjöar som gla-ciallera. Om under af smältningsperioden isranden gör större eller mindre uppehåll, ger detta äfven de glacifluviala bildningarna en särskild karaktär, och likaledes uppstår en viss skillnad i deras utseende och byggnad, allteftersom de afsättas på land eller i vatten. När glaciärälfven aflastar sitt medförda material på fasta landet, bildar det distala finare materialet vid något stillastående isrand flacka käglor, som tillväxa solfjäderformigt utåt och åt sidorna (se schematiska figuren af israndbildningar i art. Centraldepression. Suppl.) och bilda hedslätter (se d. o. Suppl.), men vid tillbakaskridande isrand mera oregelbundna rullstensfält vid sidan af åsarna. Mynnar isälfven ut i lugnt vatten, uppbygges där af det gröfre materialet ett större samladt randdelta, som alltefter olika bildningsförhållanden antar olika utseende och, särskildt om isranden någon tid står stilla vid stranden, uppnår ansenliga dimensioner; jämte rullstens-åsarna äro dessa randdelta de mest storslagna bland de glacifluviala bildningarna. I de stora stilleståndslinjerna för isranden omväxla stundom randdelta med moränvallarna. Af proximala israndsbildningar i samband med randdelta må särskildt erinras om "kame"landskapet med dess oregelbundet förgrenade åsryggar och de rullstensåsar, som ange läget af den isälf, som utgjort tillopps-rännan till randdeltat och som kallas proximalåsen (eng. the feeding asker) till deltat i fråga. I de grusplatåer, som där bildas, förekomma ofta hål och gropar, som antyda, att stycken af is, död is, legat kvar inbäddade i grus- och sandmassorna och vid bortsmältningen bildat hålen i fråga; dylika fält kallas kittelfält. - Rullstensåsar förekomma rikligt i Sverige och bilda hela "flodsystem" öfver landet; randdelta äro mindre vanliga, men ett flertal större sand- och grusfält (icke minst några af de gamla exercisfälten för infanteriet) höra hit, t. ex. i Dalarna längs Dalälfven från Kullsveden till Siljan, i Västmanland vid Riddarhyttan och Grythyttan, i Dalsland vid Dals-Ed och ödskölds moar, i Bohuslän Backamo, i Västergötland Rännefalan och Ax-valla hed, i Halland Fjärås' bräcka, Galgberget vid Halmstad, i Skåne Ljungby hed och Sjöbofältet, i Blekinge Bredåkra, i Småland Södra Vi-platån och i Östergötland Djurkälleplatån. K. A. G. Glaciärbrunn, geol. Se Isbrunn, sp. 900. *Glaciärer. Serien af aflagringar vid randen af en alpin dalglaciär visas i fig. till Centraldepression. Suppl. Till geologkongressen 1910 i Stockholm föranstaltade Sveriges geologiska undersökning en uppmätning och kartläggning (genom F. Svenonius, J. Westman, A. Hamberg, A. Gave-lin och F. Enquist) af Sveriges glaciärer med deras utbredning 1908. 0. Nordenskjöld har 1918 i Geol. fören:s förhandl. meddelat "Bidrag till glaciärernas systematik", som ger en utförligare och strängare indelning af glaciärerna, än man förr haft. K. A. G. Glaciärträdgården (ty. Gletschergarten) är ett som naturminnesmärke bevaradt område i utkanten af staden Luzern, innehållande ett flertal glacial-geologiska sevärdheter, isräfflor, erratiska block samt framför allt jättegrytor (se d. o.), inalles 32 stycken, af hvilka, den största mäter 8 m. i diameter och 9,5 m. i djup. Dessa ha bildats under ett sent skede af kvartärtiden (se d. o. Suppl.), närmare bestämdt under Wiirmistidens Biihlsta-dium, då Reussgkciären där hade en stillestånds-linje och aflastade mäktiga ändmoräner n. och v. om staden Luzern. K. A. G. *Gladbach. 1. München-G., som 1919 hade 64,031 inv., bildar tillsammans med Rheydt en sluten boplats om 130,000 inv. "Gladbeck hade 1919 53,596 inv. Utom stenkolsbrytning äfven cementfabriker och metallindustri. ^Gladiator. Jfr I. Hjertén, "Den romerske gladiatorn" (1923; i Sv. humanistiska förbundets skriftserie). *Gladsläktet, zool. Gladan, som förr var allmän i södra och mellersta Sverige, är numera sällsynt; äfven i andra länder, t. ex. i England, har den mycket af tagit. L-e. *Gladstone, W. E. Hans "Correspondence ön church and religion" (2 bd, 1910) har utgetts af D. C. Lathbury. G:s dotter Mary Drew har biograferat Catherine £. (ny uppl. 1922). - G:s yngste son, Herbert John G., från 1909 viscount G., f. 1854, kvarstod som inrikesminister äfven i Asquiths ministär till 1909, då han utsågs till generalguvernör öfver Syd-Afrika och upphöjdes till peer (viscount G.). Sin post i Sy d-Af rika innehade han till 1914 och var under Världskriget ifrigt verksam för understöd åt belgiska flyktingar. Han var under valstriden 1906 ledare för det liberala partiets val-organisation och innehade under valkampanjen 1922 samma post hos den Asquithliberala partigruppen. I öfverhusets debatter har han sällan framträdt. V. S-g. Glad såsom fågeln i morgonstunden, omtyckt kvartettsång för mansröster, tonsatt af prins Gustaf (se Gustaf, svenska prinsar 3) till dikt af H. Sätherberg, hvilken vårdikt inspirerat äfven Otto Lindblad till en frisk kvartett.