1305 Glafva takskiffer-Glasfabrikation 1306 Glafva takskiffer. Se Värmland, sp. 313. 'Glamorgan. Grefskapet har 814,717 inv. (1921), .med städerna Cardiff och Swansea, som bilda särskilda county boroughs, 1,252,701 inv. (s. å.). Den enorma tillväxten beror på den starkt ökade stenkolsbrytningen och exporten af kol. Glandolin, farm. Se Vaselin, sp. 775. *Glandula. Glandulce cutis. Se H u d, sp. 1194. Glandulce duodenäles, dets. som Brunnerska körtlarna (se d. o. och Tarmen, sp. 478). - Glandulce gafstricce. Se Mage, sp. 458. - Glandulce gustatorice. Se Tungan, sp. 313. - Glandulce intestinäles proprice. Se Tarmen, .sp. 478. Glans, anat., lat., ollonet. Se Könsorgan, sp. 647. *Glanshammar. 1. Häradet omfattar nu 35,850 har med 7,314 inv. (1923) samt ingår i Lindes fögderi. G. bildar tills, med Örebro härad ett tingslag, G. och Örebro härads tingslag i Öster-Närkes domsaga, Örebro län. - 2. Kontraktet omfattar nu 65,569 har. 12,394 inv. (1923). - 3. Socknen omfattar nu 7,665 har. 1,825 inv. (1923). Glansskinnshandskar. Se Handske. Glansull, bot. Se Kap o k. Glanzstoff, ty. Se Konstsilke, sp. 875. Glas, Vulkaniskt, geoL, petrogr. När en magma stelnar hastigt vid eller nära jordytan, utbildas dess beståndsdelar icke som individualiserade mineral i kristallinisk form, utan en stor del stelnar som glas, utgörande fasta lösningar af olika mineralsubstanser, kvarts och silikat. Stundom kan en glasig bergart h. o. h. bestå af glas, t. ex. obsidian (se d. o.), stundom kan den innehålla några väl utbildade mineral, som vanligen redan på något djup i vulkanröret eller vulkanhärden antagit kristallinisk form. I ett dylikt fall säger man, att bergarten har glasbasis, t. ex. vissa basalter (se d. o.) och vitrofyr struktur {se Struktur, sp. 368-370 och fig. 5). En magma, som stelnar glasigt, kan vid stelningen antaga antingen den kompakta formen af obsidian eller den porösa formen af pimsten, mellan hvilka också mellanformer finnas. Ur pimstenen ha de absorberade gaserna frigjorts, medan desamma till stor del finnas kvar i obsidianen. Tätt vulkaniskt glas innehåller vanligen vatten (eller lösningar) i större eller mindre mängd. K. A. G. *Glasenapp, K. F., dog l april 1915 i Kiga. *Glaser, A., dog 20 mars 1916 i Freiburg im Br. *Glaser, E., dog 7 maj 1908 i München. *Glasfabrikation. - 2. (Glasfabrikationens historia, sp. 1289.) 1800-talet blef för glaskonsten djupslipningens förlofvade tid. Allt personligt uttryck i form och dekorering, som kännetecknar äldre tiders skapande på området, var försvunnet, och de prof på kristallglas, som hyttorna i utlandet och i Sverige gett under denna glasets och konstindustriens i öfrigt dekadans, skola säkert alltid stå som varnande exempel. Den reaktion häremot, som måste komma, infann sig i slutet af 1800- och början af 1900-talet. Man sökte att komma ur det gamla slentrianmässiga, och som föregångare därtill äro Tiffany i Amerika och Gallé i Paris jämte vissa reformerande rörelser i Österrike, England och Tyskland de mest bekanta. Likaså hade man i Venezia, glasets stamort, fått upp ögonen för förenkling i form och färg med slopande af all öfverdrifven grannlåt af glasfili-gran och onödiga skulpturala bihang. Galléglaset, som från början egde utsökta konstnärliga egenskaper, har numera sjunkit ned till ett tarfligt dussinarbete, medan däremot andra, lyckligare skapelser sett dagen i Frankrike, bl. a. de raffinerade glas, som utförts af konstnären René Lalique. Utmärkt vackra former af glas ha skapats i Österrike, framför allt de, som utgått från Wiener werk-stätte, ehuruväl ibland något för excentriska. Detsamma kan man säga om de tyska glas, som delvis basera sig på primitiv allmogetillverkning. I Tjecho-Slovakien fortsattes alltjämt den bömiska glastillverkningen i stor omfattning. Man går där gamla nötta vägar med tungt rubin- och blåfär-gadt glas eller upptar Galléglasets afvigsidor med de naturalistiska motiven och de sjukliga färgerna. I Sverige hade 1903 gjorts en sammanslagning af de småländska bruken under namn af A.-b. De svenska kristallglasbruken, till hvilken bl. a. äfven slöt sig det i Östergötland liggande Rejmyre glasbruk (anlagdt redan 1811). Men vid sidan af dessa hade ett helt nytt glasbruk igångsatts 1898 vid Orrefors, liksom de andra småländska bruken till en början anlagdt på att förfärdiga enklare glasvaror. Orrefors kunde snart tack vare den förstående ledningen på ett effektivt sätt uppta konkurrensen med de äldre glasbruken. Där anställdes konstnärliga ledare (Simon Gate och Edward Hald, se dessa. Suppl.), hvilka efter något sökande lyckades åt Orreforsglaset ge sådana estetiskt och praktiskt tilltalande former, att bruket på några år, räknadt från 1915, ryckt upp till det främsta i landet. Orrefors' tillverkning har äfven fått en ej blott nationell, utan äfven märklig internationell spridning, beundradt som det blifvit för såväl sitt enkla hvardagsglas som för praktpjäserna, utgångna från dess hyttor. Åt det billiga bruksglaset ha skänkts utmärkt goda, på tradition baserade former, och glaset har vanligen försetts med någon blåaktig eller rökfärgad ton. Lyxglaset - vaser, blomglas, urnor med och utan lock, uppsatser af alla slag, belysningsarmatur m. m. - har dels framställts i öfverfångsteknik (se Glasfabrik a-tion i hufvudarbetet, sp. 1283 o. 1289) med släta ytor i motsats till det franska glaset samt dekoreradt med rent stiliserade linjeornament i mellantoner, dels i helhvitt, graveradt glas. Särskildt ha bland de senare prof på en framstående konstnärlighet i form- och dekorationsval gjort sig gällande, och då graveringen är fulländad i sin art, tåla dessa pjäser godt jämförelse med det bästa inom utlandets produktion. Äfven vid De svenska kristallglasbrukens hyttor har man sökt följa Orrefors' exempel och med frångående af det djupslipade glaset ge mer konstnärlighet åt såväl enklare som finare glas. Artisterna Gunnar G:son Wennerberg och Alf Wallan-der hade en tid tillfälle att vid Kosta ge något för vårt land nytt i glasväg, hufvudsakligen grundande sig på Gallés glasteknik och typutformning (se pl. VI till art. Glasfabrikation i hufvudarbetet). Senare lyckades artisten Edvin Ollers där få fram en serie godt hvardagsglas, och nu har bolaget på allvar öfverlämnat den konstnärliga led-