Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm-Markaryds järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Högrenässans-Högsta förvaltningsdomstolen
566
flickskolans läroämnen enligt vissa föreskrifna pensa,
som ansluta sig till kurserna i denna. Yissa ämnen
kunna dock från examen uteslutas, om inträdessökande i
dessa företer godkändt afgångsbe-tyg från dylik skola;
likaså kan kollegiet i särskilda fall ge fullständig
befrielse från examen. Inträdes-pröfning hålles vid
vårterminens slut.
Seminariets öfningsskola, den förut nämnda
Normalskolan för flickor, som fortfarande är statens
enda flickskola, består af 8 egentliga skolklasser
och 3 förberedande afdelningar. Den med seminariet
förbundna hushållsskolan åtnjuter f. n. (1923) på
extra stat ett statsanslag af 30,150 kr. Den omfattar
dels en treterminskurs för utbildande af lärarinnor
i huslig ekonomi, dels en ettårig husmoderskurs,
som kan anses utgöra en praktisk afslutningskurs
för Normalskolan, dels (från 1918) en kurs för
utbildande af husmödrar (ekonomiföreståndarinnor)
vid större anstalter. Villkor för att bli antagen
till elev i lärarinnekursen är att ha fyllt eller
under kalenderåret fylla 20 år och att ha genomgått
ett lärarinneseminarium eller en högre flickskola
eller styrkt sig ega kunskaper, som motsvara
afgångsfordringarna i dessa slags läroverk. I
husmoderskursen mottagas, i mån af utrymme,
sökande, som genomgått minst 7:e kl. af en högre
flickskola. Där förekomma äfven, när visst antal
deltagare anmäler sig, valfria kurser i svenska samt
främmande lefvande språk.
År 1905 upphäfdes seminariets dittillsvarande
k. direktion, och läroverket ställdes i frågor
rörande undervisningen under öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk (senare Skolöfverstyrelsen),
i ekonomiska frågor under Direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk. Undervisningen meddelas
f. n. (1923) af 10 lektorer, af hvilka en är rektor,
13 ord. ämneslärarinnor, af hvilka en tillika är
biträdande föreståndarinna vid seminariet och en vid
Normalskolan, 4 ord. lärarinnor i öfningsämnena, 4
extra lärarinnor (vid hushållsskolan), af hvilka en
är biträdande föreståndarinna vid denna skola, samt
erforderligt antal timlärare. Lektorerna tillsättas af
K. M:t, som äfven förordnar rektor. Ord. lärarinnor
utnämnas, föreståndarinnor och extra personal
förordnas af Skolöfverstyrelsen. I afseende å
lönevillkor äro rektorn och lektorerna likställda med
de allmänna läroverkens lärare, men uppbära dessutom
ett arfvode af 500 kr.
Seminariets statsanslag är för budgetsåret 1923
-24 bestämdt till 202,181 kr., däraf 85,190 kr. på
extra stat. öfriga kostnader bestridas genom
terminsafgifterna i Normalskolan; på seminariet
erläggas inga afgifter. ^- Om Privata högre
lärarinneseminarium se d.o. Suppl. R-F-
Högrenässans. Se Renässans, sp. 1418.
’Högsbro. 1. SofusM. H. Hans bref utgåfvos af Hans
Lund 1924. - 2. S v end H. afgick med ministären
Holstein, okt. 1909, och dog 5 maj 1910 i Köpenhamn.
1-2. P. E-t.
*Högsby bildar nu med Fågelfors ett pastorat i Växjö
stift, Handbörds kontrakt. 5,856 inv. (1923).
*Högseröd omfattar nu 2,974 har. 1,696 inv., hvaraf
481 i sockendelen af Löberöds municipal-samhälle
(1923).
* Högsjö. 1. H. tillhör nu Ådalens kontrakt,
Härnösands stift. 4,487 inv. (1923).
* Högskola. Utom de i artikeln nämnda finnas
numera Konsthögskolan, Skogshögsko-1 a n och
Veterinärhögskolan i Stockholm samt Handelshögskolan
i Göteborg.
Högskär, liten holme i Ålands haf, 1,5 km. n. v. om
Arholma med en 1915 på Skrifvarekobben (59° 52’
22" n. br. och 19° & 30" ö. lgd fr. Gr.) uppförd
blixtfyr 12,5 m. öfver medelvatten i ett 9,2 m. högt
torn af järn och betong. Största ljusstyrkan är 600
hlj. Agaljus. E. A-t.
* Högsrum tillhör nu Växjö stift. 738 inv. (1923).
*HÖgsta domstolen. I sammanhang med den 1915
genomförda begränsningen i rätten att Öfver-klaga
hofrätts utslag (se Summa revisibi-lis) erhöll
R. F. § 18 ett 2:a moment, hvari stadgas, att
Högsta domstolen eger pröfva och afgöra ansökan om
tillstånd af konungen att fullfölja talan i mål,
som enligt lag icke utan sådant tillstånd må dragas
under konungens pröfning. Beträffande utöfningen
af detta åliggande innehåller numera gällande
lag 14 maj 1915 ang. K. M:ts Högsta domstols
tjänstgöring på afdelningar, § 3, att i fall,
då tillstånd af konungen är i lag stadgadt såsom
villkor för måls dragande under konungens pröfning,
det ankommer på en särskild afdelning, vanligen kallad
dispensafdelnin-gen, af Högsta domstolen, bestående
af 3 led., att pröfva och afgöra ansökan om sådant
tillstånd. (Se Fattigdispens. Suppl.) I fråga om
måls handläggning i vissa fall af Högsta domstolen i
dess helhet gäller numera stadga af 11 juni 1920. Se
Birger Wedberg, "Konungens högsta domstol 1789 -1809"
(1922), och E. Kallenberg, "Svensk civilprocessrätt"
I (2:a uppl. 1923), sid. 214-225. Jfr Justitieråd.
2. Högsta domstolen i Finland inrättades genom lag af
22 juli 1918 och började sin verksamhet l okt. s. å.,
då senatens justitiedepartement indrogs. Högsta
domstolen utöfvar högsta domsrätten i rättegångsmål
och vakar öfver rättvisans handhafvande af domstolar
och exekutiva myndigheter, eger på anhållan till
regeringen afge utlåtanden i frågor ang. stiftande,
ändring, förklaring och upphäfvande af grundlag eller
till civil- och strafflagstiftningen hörande lagar
samt inkomma med framställningar om vidtagande af
nö-digbefunna åtgärder för ändring eller förklaring
af lag eller förordning. Den afgör i sista instans
rättegångsmål, som från hofrätt, egodelningsrätt
eller annan myndighet kunna dragas under dess
pröfning, afgör vidare ansökningar om återställande af
försutten tid och om brytande af dom, som vunnit laga
kraft, handlägger ärenden, som angå utnämning till
medlem i hofrätt, utnämner underdomare, handlägger
frågor därom, huruvida ett mål skall pröfvas af
domstol eller administrativ myndighet, samt af ger
utlåtanden i benådningsärenden. Högsta domstolen
består f. n. (1924) af l president och 12 Justitieråd,
hvarjämte från l jan. 1923 6 adjungerade medlemmar äro
förordnade på 3 års tid; den är i allmänhet domför med
5 medlemmar. Vid Högsta domstolen äro anställda äldre
och yngre justitiesekreterare såsom föredragande,
notarier m. fl. tjänstemän. Medlemmar och föredragande
i Högsta domstolen äro oafsättliga, men skyldiga att
afgå vid 70 årsålder. 1. E.K. 2. O.B-n.
Högsta förvaltningsdomstolen i Finland inrättades
genom lag af 22 juli 1918 och utöfvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
