Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högste befälhafvare öfver kustflottan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Högste befälhafvare öfver kustflottan-Höjesteret
568
den senatens ekonomidepartement
förut tillkommande högsta domsrätten i
förvaltningsrättsliga besvärsmål; dock handläggas
besvär i befordringsär-enden af statsrådet, hvarjämte
fråga, hvars afgörande Högsta förvaltningsdomstolen
finner i hufvud-sak bero på bedömande af besluts
eller åtgärds ändamålsenlighet, bör öfverlämnas till
regeringens afgörande. Dessutom eger domstolen
vaka öfver lägre myndigheters lagskipning på
förvaltningsrättens område, till regeringen på
anhållan afge utlåtanden i administrationen rörande
lagstiftningsfrågor, till regeringen inkomma med
framställningar om nödig-befunna åtgärder för
ändring eller förklaring af lag eller förordning,
som rör förvaltningen, samt afgöra ansökningar
om återställande af försutten tid och brytande af
laga kraft egande utslag i sådana förvaltningsmål,
som höra under dess eller regeringens behandling.
Domstolen består f. n. (1924) af l president och
8 förvaltningsråd, som böra ega skicklighet och
erfarenhet i domar- eller förvaltningsvärf; minst
hälften af medlemmarna skall vara behörig att handha
domarämbete. Domstolen är domför med 5 medlemmar,
så framt ej för vissa fall är annorlunda stadgadt.
Yid Högsta förvaltningsdomstolen äro anställda äldre
och yngre förvaltningssekreterare som föredragande,
notarier m. fl. tjänstemän. Medlemmarna liksom
föredragandena äro oafsättliga, men skyldiga
att afgå vid 70 års ålder. O- B-n. Högste
befälhafvare öfver kustflottan (svenska flottans
hufvudstyrka) är i regel under såväl fred som krig
inspektören af flottans ö f-ningar till sjöss,
hvilken befattning upprättades 1904 (instruktion
7 okt.). H. w-l. Högstedt,
Karl-Henrik Maurits, jurist, led. af Högsta
domstolen, f. 14 jan. 1872 i Värnamo, blef juris
kandidat i Uppsala 1895 och ingick därefter på
domarbanan, utnämndes till fiskal 1906, assessor
1909 och hofrättsråd s. å., allt i Göta hofrätt,
erhöll fullmakt som revisionssekreterare 1911 och
som häradshöfding i Hedemora domsaga 1912 samt
förordnades 1918 till vattenrättsdomare i
österbygdens vattendomstol. H. har tagit verksam
del i tillkomsten af vår nuv. vattenlagstiftning såsom
sekreterare (sedan 1906) och led. (sedan
1909) i de för densamma tillsatta kommittéerna, såsom
i Justitiedepart. tillkallad sakkunnig i frågan och
ordf. för de sålunda tillkallade sakkunnige 1915-17
(jfr Vattenlagen, sp. 863). Han har utgett
Vattenlagen . . . samt lagen om flott-ning . . . med
anmärkningar och sakregister (1920; 2:a uppl.
1923). Sedan 1921 är han justitie-råd.
C. G. Bj. * Högstena. Se Dala. Suppl. Högtalare.
Se Rundradio. Suppl. Högtrycksstämmor i orgeln ha
pipor af fullt cylindrisk form med uppskärning, som
går rundtorn pipan till mer än dess halfva omkrets,
och erfordra spelluft af särskildt högt tryck.
Uppfinnare är K. G. Weile i Stuttgart.
Högvälta. Se Välta. Suppl.
*Höijer (sp. 246), K. Teodor, dog 31 okt. 1910.
Höjdhopp, idrottst., den gren af hoppöfningar,
där uppgiften är att medelst ett hopp kasta kroppen
öfver en viss höjd, som vanligen markeras med en
mellan två stolpar anbragt träribba.
Höjdhopp
sker dels med, dels utan anlopp. Sats tages på
blotta marken (gräs, sand eller kolstybbsbana), och
nedhoppet sker, för undvikande af vrickningar, i en
till brädden med lös sand fylld grop. Höjdhopp förekom
som idrottsöfning redan under antiken, men vanligen
som nedhopp från stor höjd, en form af höjdhopp,
som numera är okänd inom idrottsvärlden. Höjdhopp
förekommer äfven i hästsport, hvarvid häst och ryttare
passera öfver ett med lösa bommar anordnadt hinder.
E. B-11.
Höjdmätning, artill., en tid brukad term för
syftmätning mot höga luftkrevader. Se S y f t m ä
t-n i n g. Suppl.
HÖjdratt, krigsv. Se L a v e 11 a g e, sp. 1424.
Höjdsvindel. Se Yrsel 2.
Höje Mön. Se Mön.
*Höjer. 1. Magnus M. H. dog 23 mars 1910 i Stockholm.
3. Nils J. H. dog 7 mars 1923 i Stockholm. Han
tog afsked från lektoratet 1919. Till hans i
hufvudarbetet nämnda skrifter må läggas Hans
J ärta och Sveriges grundlagar (i "Hist. tidskr.",
1910), en tungt vägande uppsats, afd. Nordiska
folken under medeltiden (i d. 2 af Hildebrands,
Hjärnes och Pflugk-Harttungs Världshistoria,
1913), läroböckerna Svensk samhällslära (1907)
och Svenskt samhällsskick (1910) samt en mängd
artiklar i Nordisk familjebok.
4. T or vald M. H. blef dec. 1912 kansliråd och
chef för Utrikesdepartementets pressafdelning
och sept. 1919 ministerresident och chef för
departementets politiska och handelspolitiska
afdelning. Han blef 1921 minister af l:a klass
och utnämndes febr. 1923 till envoyé i Kristiania.
H. var svensk sekreterare vid nordiska monarkmötet
i Kristiania 1917 och vid nordiska ministermötena
i Kristiania och Köpenhamn 1920, led. af tull-
och traktatkommittén 1919-22 och adjungerad
delegerad vid konferensen i Geneve 1921
ang. Ålandsöaraas neutralisering. Docenturen vid
Stockholms högskola lämnade han 1917. Svenska
historiska föreningens sekreterare var H. till våren
1921 och utgaf "Historisk tidskrift" 1906-20. H.
är led. af Vitt. hist. och ant. akad. (1924).
Höjer, dansk by på västkusten af Sönderjylland
vid Vidaaens utlopp, är ändpunkt för Tinglev-
Tönder-H.-järnvägen. 1,125 inv. (1921). Tyska
resande till baden på Sylt föras i låsta kupéer från
tullgränsen till färjan vid H. sluse.
* Höjesteret. 1. I Danmark består den efter
rättegångsordningen af 1916 af l president och
12 höj esteretsdommere. E. o. medlemmar utnämnas
icke längre; i nödfall tillkallas l eller flera
landsdomare. Obligatorisk appell i fråga om dödsdomar
eller domar på lifstids fängelse har af skaffats.
2. Bestämmelserna om Norges Höjesteret (namnets
officiella stafning ärnuHöiesterett, förut Höiesteret)
finnas nu i Grundlovens § 88 enligt dess lydelse af 25
febr. 1911 samt i lagen om domstolarna 13 aug. 1915 §§
3-7. Fullföl j dsrätten till Höjesteret och domstolens
verksamhet som högsta dömande instans regleras i
lag af 13 aug. 1915 om rättegång i tvistemål samt i
1887 års lag om rättegång i brottmål ("juryloven"),
den senare i betydande mån ändrad genom lag af 14
dec. 1917. Den nämnda lagstiftningens (af 1915-1917)
ikraftträdande har gång på gång uppskjutits, från l
jan. 1923 till l jan. 1924 och nu senast af stortinget
1923 till l jan. 1925. (Härmed rättas upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
