Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Istiden - *Istip - *Istrien - *Isvolskij (Izvoljskij), A. P. - Isälfsbildningar l. Rullstensbildningar. Se Rullstensåsar - Isälfssediment - *Itagaki, Taisuke - *Italia irredenta - Italianklot - *Italica. 2. - *Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af denna och möjligen istid. Många geologiska fakta
kunna få sin förklaring genom denna teori, men den
har dock från geologisk liksom från fysisk sida mött
stark motsägelse.
Istider äldre än den kvartära istiden. Aflagringar,
härrörande från dylika, s. k. tilliter (se
d. o. Suppl.) och andra spår däraf, räfflor och
repade block, har man konstaterat flerstädes på
jorden, både på olika platser och i bildningar af
olika ålder. En istid af kontinentala dimensioner
har säkert egt rum under den permiska perioden
(se Permiska systemet, sp. 507), då nedisningen
sträckte sig öfver stora områden på södra
halfklotet och i ekvatorialtrakterna, från Nya
Zeeland, Tasmanien och Australlandet öfver Främre
indiska halfön (Gondwanalandet, se d. o. Suppl.),
Madagaskar, Syd-Afrika till Falklandsöarna och
Brasilien (se också Glossopterisfloran). Under den
proterozoiska eran ha sannolikt också nedisningar
af större omfattning egt rum. I olika formationer,
så godt som hela den geologiska lagerserien igenom,
finnas på olika ställen spår af äldre nedisningar, men
dessa förekomster äro så isolerade, att man knappast
däraf kan draga några mera allmängiltiga slutsatser
om större nedisningar och därmed sammanhängande
paleogeografiska förhållanden, ej heller om i
jordens historia periodiskt uppträdande istider. Af
dessa äldre istidsbildningar torde böra nämnas de i
norska Finnmarken vid Varangerfjord i fjällkedjan
förekommande tilliterna, som upptäcktes af Reusch
1891 och enligt de nyaste, af Holtedahl företagna,
undersökningarna torde böra anses vara af ordovicisk
ålder.
K. A. G.
*Ištip (serb. Štip) tillhör nu Jugo-Slavien,
kretsen Štip (15,000 inv.). Under Världskriget
inryckte bulgarerna 19 okt. 1915 i I., som därefter
26 nov. s. å. bombarderades af franska flygare. 24
sept. 1918 återtogs staden af serberna. Jfr
Världskriget, sp. 197 och 249.
L. W:son M.
*Istrien (it. Istria) tillhör genom freden i S:t
Germain (10 sept. 1919) Italien och bildade jämte de
forna österrikiska kronländerna Görz och Gradisca
till 1923 italienska provinsen Venezia Giulia. –
2. Sedan 1923 provins i Italien. 4,956 kvkm. 342,979
inv., 69 på 1 kvkm. (1921). I. är nu deladt i 8
politiska distrikt (capitanati), i det att jämte de
i hufvuduppl. nämnda äfven Veglia är ett distrikt,
med tills. 54 kommuner. Se A. Brunialti, "L’Istria"
(1920).
*lsvolskij (Iz vol j sk i j), A. P. Den svåra
rysk-österrikiska konflikten 1908-09 om den
österrikisk-ungerska annekteringen af Bosnien och
Hercego-vina följdes 1910, delvis genom I:s initiativ
till framläggande af gemensamma allmänna grundsatser
för de båda stormakternas Balkan-politik, af en
viss tillfällig afspänning. I., som inrikespolitiskt
sympatiserade med de moderat framstegsvän-
liga kretsarna och särskildt ogillade Stolypins
för-ryskningspolitik mot Finland, vantrifdes
i ministerrådet och lyckades sept. 1910 utbyta
utrikesministersysslan mot posten som ambassadör
i Paris. Där koncentrerade han sin sträfvan på att
utveckla trippelententen i riktning mot mera metodisk
utrikespolitisk samverkan och närmare precisering
af de militära biståndsförpliktelserna. Han hade
sålunda bl. a. stor andel i tillkomsten af 1911
års fransk-ryska marinkonvention och arbetade
ifrigt på att förbereda dennas supplering med en
engelskrysk sådan, afsedd att reglera kontrahenternas
samverkan vid ryska anfallsoperationer i Östersjön
mot Tyskland. Hans politik, vid hvilken han, enligt
sina efter ryska revolutionen i stor utsträckning
publicerade depescher, tyckes ha fäst stor lit
till Poincarés medverkan, var i allmänhet egnad
att tillspetsa motsatserna och öka faran för ett
världskrig. Under själfva kriget ogillade han de
ryska planerna på införlifvande af Konstantinopel
m. m. I. kvarstod som ambassadör äfven efter
marsrevolutionen 1917, men afgick i juni s. å.,
då hans vänner inom kadettpartiet förlorat sitt
inflytande inom revolutionsregeringen. Sin återstående
tid tillbragte I. med att nedskrifva sina memoarer,
hvaraf blott en första volym hann utarbetas (den går
till 1910 och utgafs 1923). I. dog 16 aug. 1919 i
Paris. V.S-g.
Isälfsbildningar 1. Rullstensbildningar. Se
Rullstensåsar.
Isälfssediment. SeKvartärperioden, sp. 384.
*ltagaki, Taisuke, dog 1920.
*Italia irredenta. Den italienska irredentismen
tilltog med Världskrigets utbrott 1914 högst betydligt
i styrka och hade största andelen i, att Italien 1915
förklarade Österrike-Ungern krig. I italienska armén
kämpade många irredentister från Trentino och Trieste
som frivilliga (jfr Battisti, C., Suppl.). Ett
af krigets resultat blef införlifvande med Italien
af största delen af de åtrådda områdena, hvarvid
dock irredentistprogrammet ej helt kunde genomföras
i fråga om Dalmatien och Fiume. Irredentisternas
verksamhet har åren närmast efter Världskriget
inriktats mest åt detta håll (jfr
d’Annunzio, G., Suppl.) och tidtals rätt afsevärdt
grumlat Italiens förhållande till grannstaten
Jugo-Slavien. Jfr Italien (Historia) Suppl.
V. S-g.
Italianklot, text., tygsort. Se Klot 3.
*Italica. – 2. Fornstad i Bætica (Spanien)
på högra stranden af Bætis (Guadalquivir),
ej långt från Hispalis (Sevilla), med hvilket
I. täflade. Staden grundlades af Scipio
Africanus d. ä. omkr. 205 f. Kr. och blomstrade
i synnerhet under romerska kejsartiden; den
var bekant som födelseort för bl. a. kejsar
Trajanus. Betydande ruiner finnas kvar där.
J. C.
*Italien har genom Världskriget fått sitt område
i Europa väsentligt förstoradt. Nordligaste
punkten (Cima d’Italia, 2,914 m. ö. h.), n. ö. om
Dreiherrnspitze, ligger nu på 12° 10’ ö. lgd
fr. Gr. och 47° 10’ n. br. samt den östligaste,
i det nyförvärfvade landområdet (Monte nevoso,
1,796 m. ö. h.), på 14° 28’ ö. lgd fr. Gr. och 45°
32’ n. br. Fastlandsdelen gränsar nu i ö. till
Jugo-Slavien. Enligt senaste siffror fördelade sig
areal och befolkning på följande sätt (1921):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
