Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järviluoma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaalaas [kalas], Baard Bastian Larsen, norsk botanist,
f. 7 jan. 1851, d. 25 dec. 1918, tog reallärarexamen
1882 och var sedermera lärare vid privata högre skolor
i Kristiania. Hans specialitet var mossorna. Ai hans
arbeten må nämnas Levermossernes udbredelse i Norge
(1893; belönadt med kronprinsens guldmedalj), Beiträge
zur lebermoosfiora Norwegens (1898) och Zur bryo-logie
Norwegens (1902). M. H.
Kaalasjärvi [ka7!-], en omkr. 11 kvkm. stor
sjö, 463 m. ö. h., i Jukkasjärvi och Gällivare
socknar, Norrbottens lappmarker, den nedersta sjön i
Kalix-älfvens stora sjökedja. Från byn Kaalasluspa vid
dess östra ända utgår motorbåtsleden till Kebne-kaise.
O. Sjn.
*Kaarsberg, H. S., blef 1915 amts- och kretsläkare
i Sorö. Han har utgett Stort vildt (1901), For en
vinteraften (1904), Mventyr-digtet om prins Hafiz’
rejse (1907), Vildt og tcemmet (1915), Jagtog jaget
(s. å.). 1921 utkommo hans liffulla Memoirer; de
senare åren har han tagit kraftigt till orda mot den
moderna feminismen.
2. Johannes Peter Friedenreich K., den föregåendes
broder, dansk kirurg, f. 21 april 1856 vid
Frederikssund, d. 25 mars 1917 i Köpenhamn,
blef med. doktor 1884 på afh. Om den timmet’ske
ruptur och var öfverläkare vid Lukas-stiftelsen
i Köpenhamn 1900-17. Han var i hela Norden ansedd
som en utomordentligt säker kirurg, särskildt vid
obstetriska fall. P. E-t.
*Kaavi. Sedan Säyneinen (se d. o. Suppl.) 1921
afskilts till särskildt pastorat, omfattar
K. församling 642 kvkm. 6,982 inv. (1922). I kommunalt
afseende har skilsmässa ä.nnu ej egt rum. O. B-n.
Kabal och kärlek (Kabale und liebe), skådespel af
Schiller (se denne, sp. 1037).
*Kabaret skrifves numera kabaré.
Kaba Tepe. Se Gaba Tepe. Suppl.
Kabinettspudding, kokk., tillredes af sönderskuren
sockerkaka och krossade småbröd (makroner o. d.) jämte
urkärnade russin, korinter, suckat, socker, ägg och
gräddmjölk; blandningen gräddas och serveras med
varm vaniljsås.
*Kackerlackor. Se äfven fig. 2 och 7 till
art. Insekter, sp. 709 och 714.
Kadaverlydnad, blind lydnad. Se Perinde ac cadaver.
* Kader. En armés kader utgöres af officers-,
underofficers-, underbefäls- och manskapskadrar.
Inom svenska armén benämnes officers- och
underofficerskadrarna med ett gemensamt namn
befälskader. Underbefälskadern utgöres där
af furirer, korpraler (konstaplar) och vice
korpraler, manskapskadern af det fast anställda
manskapet (volontärerna). – Erfarenheterna från
Världskriget ha bekräftat den gamla satsen att,
ju ofullständigare de värnpliktiges utbildning är,
desto större betydelse måste tillmätas kadern.
Särskildt har nödvändigheten af en
tillräckligt stark och sitt kall fullt
vuxen befälskader gjort sig gällande.
H. J-dt.
* Kadett. Redan vid riksdagen 1726-27 föreslog
generalmajor von Schwerin inrättandet af ett
"ca-detkompagnie eller krigsschola". –. Eleverna vid
Krigsakademien på Karlberg och dennas fortsättning,
Krigsskolan, benämndes ända till 1874
kadetter. Sedermera bibehölls benämningen
endast för de kvarvarande eleverna, af hvilka den
siste utexaminerades 1877, medan de nyantagne
kallades sergeanter (motsvarande benämning)
eller volontärer. Från 1900 års ingång benämnas
åter alla eleverna kadetter. - I Norge kallas
eleverna såväl vid krigsskolan i Kristiania som
vid sjökrigsskolan i Karl Johans vsern kadetter.
I Danmark benämnas endast eleverna i kadettskolan
(motsvarande Sjökrigsskolan i Sverige) kadetter.
I Finland kallas eleverna i den för armén och flottan
gemensamma kadettskolan kadetter. I Tyskland och
Österrike upphäfdes på grund af bestämmelserna
i Versaillesfreden 1919 kadettkårerna,
hvarvid benämningen kadett afskaffades.
H. J-dt.
Kadettkär, krigsv., förr inom vissa arméer
och mariner - äfven de svenska - liktydigt med
undervisningsanstalt för utbildande af officerare
(se Krigsskola och Sjökrigsskolan), under en
senare tid benämning på af eleverna (kadet-terna)
vid vissa krigsskolor (sjökrigsskolor) bildade
truppförband. Sålunda föreskrefs i 1866 års
reglemente för krigsskolan på Karlberg, att
eleverna (ka-detterna) skulle tillsammans bilda
en kår (Kongl. Kadett-corpsen) på l bataljon med 2
kompanier. Benämningen afskaffades 1874 i samband med
skolans omorganisation. Från 1900 benämnes motsvarande
truppförband kadettkompani. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
