Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadettmässen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjökrigsskolan utgöra eleverna (kadetterna)
tillsammans marinens kadettkår.
H. J-dt.
Kadettmässen. Se Mäss.
Kadettofficer, krigsv., vid Krigsskolan kommenderad
officer af infanteriet eller kavalleriet lydande
omedelbart under kompanichefen med åliggande
att biträda denne såväl i handhafvandet af
disciplinen bland eleverna som vid deras öfning
i trupptjänsten och vid undervisningen i därtill
hörande reglementen m, m. Äfven vid Sjökrigsskolan äro
kadettofficerare med likartade åligganden anställda.
H. J-dt.
*Kadettpartiet spelade under Världskrigets första
år en rätt betydande roll i ryska riksduman som
den ledande gruppen inom dumans hösten 1915 bildade
framstegsvänliga block och som samlingspunkt för de
mest utpräglade ententevännerna inom riket. Efter
marsrevolutionen 1917 inträdde flera af partiets
ledande män i den provisoriska regeringen (Miljukov
som utrikesminister till maj s. å.), och på ett
partimöte i april upptog partiet formligen den
republikanska statsformen på sitt program. De fleste
kadettministrarna utträdde i juli ur regeringen,
och efter bolsjevikernas seger (nov. s. å.) utsattes
partiets ledare för förföljelse och nödgades fly ur
landet (ett par hade tidigare mördats). Kesterna
af detta den ryska revolutionens girondistparti
ha uppgått i de emigrantsammanslutningar, som
från utlandet bekämpa sovjetväldet; i själfva
Kyssland torde partiet ha alldeles försvunnit.
v- s~s-
Kadidja (C h a d i d j a), Muhammeds första hustru. Se
Muhammed, sp. 1275 o. 1278.
Kadmia, kem. Se Zink, sp. 790.
* Kadmium. Om lättsmälta kadmiumlegeringar se V i sm
u t, sp. 846.
*Kadrilj. 1. Denna kontradans har i nyare former äfven
utvecklats till några svenska folkdanser. Dessa äro
gruppdanser, som utföras till växlande kadriljmelodier
i dur, fyrtakt och måttligt tempo, med ringdans,
promenad, emotfigurering, komplimanger och
omdansning. Paren kunna vara många.
Skånska kadriljen kännetecknas af liflig komik och
dansas efter musik i 5 repriser. Uppställning sker
först i fyrkant (liksom i fransäs). Paren bilda stor
ring, damerna vända inåt och männen utåt ringen,
och ringdansa i rask fart motsols och medsols
under lifliga åtbörder. Därefter ut-föres "stöt":
motstående linjer gå mot hvarandra, man och dam
släppa hvarandras händer och göra hastigt helt om
genom att med en’ knyck snurra rundt på tå eller
göra ett högt luftsprång med uppslängda ben. Sedan
göres figuré mot motsidan under stampningar och
godtyckliga upptåg. "Gräbbornas ring" består i,
att damerna ringdansa, medan männen stå kvar
och med handklappningar och stampningar markera
takten. "Pågarnas ring" därnäst: männen marschera i
ring innanför damernas krets under lifliga åtbörder
och vinkningar med höger hand. Turen "Hvar och en
hoppar för sin" följer så: hvar man ställer sig
framför sin dam, och båda figurera mot hvarandra
under allehanda krumbukter. Stor ring liksom i början
af slutar kadriljen som 5:e tur. (Stöt, figuré och
omdansning upprepas i de 4 första turerna.)
Gotlandskadrilj dansas i 6 turer till putslustig
musik i 10 repriser. Paren uppställa sig i två
parallella, motvända linjer, med ledig hand i sidan,
bilda ring med damerna vända utåt och männen inåt,
gå så motsols och dansa med hoppsteg medsols tillbaka
till plats, svängande armarna inåt och utåt, samt
omdansa. Paren dansa sedan i linjer mot och förbi
hvarandra med vaggande jigsteg och återvända. Med
handfattning linjevis gå paren 2 ggr mot hvarandra,
buga lätt och djupt. Damerna gå mot motsatta linjen,
stanna något framåtlutade och klappa tre slag i
händerna, återvända och klappa tre slag emot sina
kavaljerer; dessa utföra sedan ungefär motsvarande
rörelser. Linjernas par dansa mot motsidans par och
förbi Jem, hvarvid damerna "genomsläppas", paren byta
plats och återvända på samma sätt. Med korsfattning
bilda paren ring, stående bakom hvarandra, gå motsols
med lätt bugning och efter helomvändning medsols,
hvarefter männen bilda en inre utåtvänd och damerna
en yttre inåtvänd ring, och de motdansa med vaggande
sparksteg, damerna hållande händerna i sidorna och
männen armarna starkt krökta och händerna knutna
med uppåtböjda tummar, hvarefter paren omdansa med
hoppande "gotlandssteg". Turen upprepas, dock så,
att hvarje dam vid promenadens början skyndar fram
till närmast framförstående kavaljer och med honom
dansar om turen, hvilket så kan fortgå laget rundt.
Halländsk (Hallands-) kadrilj har 4 turer till musik
i 8 repriser och paren uppställda i fyrkant. Vid
figuré hålla männen armarna i kors öfver bröstet,
damerna höfter fäst; vid komplimang göra bådadera
höft fäst med vänstra handen och hålla hvarandras
högra hand. Linjerna gå först mot hvarandra, göra
komplimang, figurera öfver till hvarandras platser
och tillbaka; damerna göra figuré och chaine med
motlinjen, samtliga damer gå i ring ini kadriljen,
medan männen klappa taktfast i händerna. Då
sekonden upprepar turen, gå männen med hoppsteg
ett hvarf utanför ringen, och damerna klappa i
händerna. Efter ny komplimang och figuré gå damerna
i ring innanför medsols och kavaljererna i ring
utanför motsols. Vid upprepning promenera i stället
paren medsols. Turerna afslutas med omdansning,
och efter det hela följer galopp till valfri musik.
E- F-t.
Kaempf [kä^pf], Johannes, tysk politiker, f. 18
febr. 1842 i Neu-Ruppin, d. 25 maj 1918 i Berlin,
var 1871-99 direktör för Darmstädter bank i
Berlin, innehade flera förtroendeposter inom tyska
köpmansorganisationer, var framstående kommunalman
i Berlin och från 1903 till sin död led. af tyska
riksdagen, där han tillhörde framstegsvänliga
folkpartiet. Han blef 1907 vicepresident i riksdagen
och var dess president sedan 1912. Som sådan höll han
under Världskriget flera gånger nationellt samlande
anföranden. V. S-g.
*Kaffe. (Sp. 536.) Kaffe blef kändt i Sverige i slutet
af 1600-talet. Jean Jacques De Geer sände 1 mars 1693
från Utrecht till sin moder på Finspång "een pond
coffiboonen". – Sedan 1922 är tullen på obrändt kaffe
i Sverige 50 öre per kg. På grund af de sjukdomar, som
angripa den arabiska kaffebusken, har kaffeodlingen
på Ceylon nästan upphört, och det tidigare omtyckta
Ceylonkaffet har gått ur marknaden. Af samma orsak
odlas denna kaffesort knappast längre på Java och
Sumatra. Utom Liberiakaffe odlas nu på Java endast
Robusta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
