Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karbidkväfve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Karger-Karl
932
’Karger, K., dog 18 okt. 1913 i Wien.
Karhula [ka’rhola], ett 1872 grundlagdt
industriföretag i Kymmene socken, Finland,
vid Högforsgrenen af Kymmene älf s utlopp,
omkr. 4 km. från Kotka stad. Träsliperi
(omkr. 8,000 ton papp), glasbruk, mekanisk
verkstad och gjuteri (tillverkning af maskiner
för såg-, träsliperi- och cellulosaindustrien),
kraftanläggning för alstring af elektrisk energi,
såg (omkr. 12,000 stds). Smalspårig järnväg till
Kymi station (&/2 km.). Egare K. osakeyhtiö, ett
dotterbolag till firman A. Ahlström osakeyhtiö.
O. B-ii.
Karibfisken, zool. SeSåglaxsläktet.
KaYihaara [-hära], såg. Se Kemi. Suppl.
"Karinais afskildes 1912 från S:t Mårtens till
själfständigt pastorat. 83 kvkm. 1,853 inv. (1922).
O.B-n.
Karinata fåglar, Karinäter, zool. Se C a r i-n ät er.
* Karins, S : t. Areal (Kakskerta kapell ej
med-räknadt) 70 kvkm. 4,997 inv. (1922). O.B-n.
Kariot, ö. Se Ni k aria.
*Karis. Areal (utom Snappertuna kapell och Svarta
bruksförsamling) 185 kvkm. 4,582 inv. (1922).
O.B-n.
*Karislojo (ej Karis-Lojo). Areal (utom Sam-matti
kapell) 120 kvkm. 2,306 inv. (1922). O. B-n.
"Karjala afskildes 1920 från Yirmo till själfständigt
pastorat. Areal 72 kvkm. 1,094 inv. (1922).
O.B-n.
*Karkemisch. De af British museum genom Ho-garth
m. fl. 1911-13 utförda gräfningarna vid Djeräbis vid
Eufrat ha visat, att staden hade sin blomstringstid
under 9:e århundradet f. Kr. Reliefer, inskrifter
och funna kultföremål ha ökat vår kännedom om den
hettitiska kulturen. Se vidare Hettiter. Suppl.
*Karl, svenska och svensk-norska konungar. -
2. KarlKnutsson. Om den vid Riddarholms-kyrkans
restaurering företagna vetenskapliga undersökningen af
K:s graf och kvarlefvor se K. M. Furst och M. Olsson,
"Magnus Ladulås’ och Karl Knutssons gravar i
Riddarholmskyrkan" (1921).
3. K. IX. Aftal om utförande af en staty öfver
K. i Karlstad, afsedd att resas 1925, har af staty
-kommitterade träffats med skulptören Kristian
Eriksson. - Moderna sammanfattande skildringar
af K:s regering föreligga i E. Hildebrand, "Gustav
Vasas söner" (d. 5 af "Sveriges historia till våra
dagar", 1921), och H. Almquist, "Reformationstiden
och stormaktstidens förra skede’’ (bd II af
"Svenska folkets historia, 1922"). Af nyare
specialundersökningar kunna nämnas: H. Block,
"Karl IX som teolog och religiös personlighet"
(1918), 0. S. Holmdahl, "Karl IX:s förmenta
kalvinism" (i "Kyrkohist. årsskr." 1919), H.
Almquist, "Bidrag till kännedomen om striden
mellan konung Sigismund och hertig Karl 1598-1599"
(1916), S. Tunberg, "Sigismund och Sverige 1597-1598"
(1-2, 1917-18), och T. Berg, "Johan Skytte" (1920).
4. K. X Gustaf. Upprop om insamling af
medel för resande af en staty i Stockholm öfver
K. G. utfärdades 1905, och man hade tänkt sig att resa
bilden vid Roskildejubileet 1908, därefter
1910 på 250-årsdagen af konungens död. Insamlingen
inbragte emellertid blott 35,000 kr.; sedan
den behöfliga återstoden tillskjutits af bankir
K. Cervin, kunde planen förverkligas, och K. G:s
af Gustaf Malmberg modellerade, af 0. Meyer gjutna
ryttarstaty utanför Nordiska museet aftäcktes 6 juni
1917 (jfr V. Gödel och H. E. Uddgren, "K.
X Gustaf. Stockholmsstatyn", s. å.). En af
Th. Lundberg modellerad och af grosshandlanden
A. F. Cavalli-Holmgren bekostad staty, föreställande
K. G. till häst med Erik Dahlbergh stående vid sidan,
aftäcktes 31 aug. 1915 i Uddevalla (se fig. 6 i
art. Uddevalla).
Bland arbeten om K. G:s regeringstid må
ytterligare nämnas W. J. Kolkert, "Nederland
en het zweedsche imperialisme. Inleiding, 1655-
januari 1656" (1908), H. Rosengren, "K. X Gustaf före
tronbestigningen. Pfalzgrefven intill tronföl-jarvalet
1649" (1913), T. Gihl, "Sverige och västmakterna
under K. X Gustafs andra krig mot Danmark" (s. å.),
L. Kubala, "Wojna szwecka w roku 1655 i 1656" (1913),
"Wojna brandenburska i najazd Rakoczego w roku 1656
i 1657" (1917) och "Wojny duriskie i poköj oliwski
1657-1660" (1922), G. Wittrock, "K. X Gustaf i
Polen. Krigsmålet och allianserna" (i "Karolinska
förbundets årsbok" 1920), "Fördraget i Königsberg
och dess förhistoria" (ibid. 1921) samt "Marienburg
och La-biau" (ibid. 1922), och G. Björlin, "K. X
G. och Erik Dahlbergh vid övergången av Stora Balt"
(1921). Bästa framställningen af K. G:s förhållande
till Cromwell ger S. R. Gardiner, "History of the
commonwealth and protectorate 1649- 1660", III:
1654-1656" (1901).
5. K. XI. S. Hildebrand utgaf 1918 "Karl
XI :s almanacksanteckningar". Bland arbeten om
K. XI:s regeringstid må nämnas J. E. Nordwall,
"Svensk-ryska underhandlingar före freden i
Kar-dis, 1658-61" (1890) och "Sverige och Ryssland
efter freden i Kardis" (i "Hist. tidskr." s.
å.), R. Fåhrseus, "Om förändringen af Sveriges
allianssystem åren 1680-1682" (1891) och "Sverige och
Danmark 1680-1682" (1897-98), L. Stavenow, "Sveriges
politik vid tiden för Altonakongressen 1686-1689"
(i "Hist. tidskr." 1895), N. Wimar-son, "Sverigeskrig
i Tyskland 1675-1679", I-III (1897, 1903, 1912),
0. Malmström, "Högmålspro-cessen mot Nils Bielke"
(1899), A. Stille, "Fälttågen i Skåne 1676-1679"
(i "Hist. tidskr." 1901), O. Yarenius, "Räfsten
med K. XI:s förmyndarstyrelse", I-II (1901-03),
A. Bratt, "Sveriges yttre politik under de preliminära
förhandlingarna före freden i Rijswijk" (1905),
G. Wittrock, "Carl X Gustafs testamente.
Den politiska striden i Sverige 1660"
(1908), "K. XI:s förmyndares finanspolitik", I-II
(1914-17), "Förräderipunkten i Nils Bielkes process
1704-1705" (i "Karolinska förb:s årsbok" 1917)
och "Nils Bielkes underhandling i Brandenburg 1696"
(ibid. 1918), samt V. Djurberg, "Ett kungligt
cancerfall, Carl XI:s sista sjukdom och död"
(1922; äfven i "Hygiea" s. å.).
6. K. XII. (Sp. 983.) Den af svenska armén vid
Fredrikshald åt K. resta minnesvården är belägen ett
godt stycke norr om den plats, där enligt
noggranna historisk-topografiska undersökningar
konungen torde ha drabbats af det dödande
skottet. Denna plats utmärkes nu af en där utaf
general Rseder som kommendant på Fredrikstens fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
