Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karbidkväfve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Karl
934
(1899) uppsatt enkel minnesvård, bestående af en
korsmärkt granitkula jämte minnestafla (se
fig.)-
Den af general Kaeder uppsatta minnesvården vid
Fredriks -hald öfver Karl XII.
Till minne af K. XILs vistelse i Altranstädt och
fördraget där 1707 aftäcktes l sept. 1907 en obelisk
å slottsborggården därstädes (den är afbildad
i art. Altranstädt. Suppl.). En af den ungerske
skulptören K. Fiiredi utförd minnestafla, i relief
framställande K. XII till häst, aftäcktes i april 1924
i Debreczen till minne af, att K. under sin hemfärd
från Turkiet rastade där 13 nov. 1714. Minnestaflan
afser samtidigt att . vara ett uttryck af Debreczens
studenters tacksamhet för svensk hjälp under nödåren
efter Världskrigets slut.
På framställning af Karolinska förbundets
styrelse medgaf K. M:t år 1917, att i samband
med förestående reparationsarbete å K. XII:s
sarkofag konungens kista skulle få öppnas och en
förnyad vetenskaplig undersökning företagas af
skottskadan å K:s kranium. Denna undersökning, som
leddes af professor A. Key-Åberg och utsträcktes
att gälla äfven konungens benbrott och skottskada
i foten, verkställdes i juli 1917. Dess resultat
sammanfattades i den af A. Key-Åberg och A. Stille
utgifna publikationen "Konung Karl XILs banesår"
(1918) därhän, att den dödande projektilen varit en
enda, rund och af kalibern 18-20 mm. samt passerat
genom hjärnskålen med initialöppning i vänstra
tinningtrakten och utgångsöppning i den högra, i
sannolikt rak bana med förlopp något riktadt bakåt;
projektilbanan inom hufvudet har "under förutsättning
att hufvudet, då projektilen passerade därigenom,
intagit vanlig upprätt ställning, icke företett någon
afsevärd lutning mot rummets horisontala
plan"; projektilen har "med stor lefvande kraft
till-ryggalagt vägen genom hufvudet". Såsom
framhållits, bl. a. af Hallendorff i en
recension i "Hist. tidskr." 1919, är enligt detta
undersökningsresultat lönnmord ej uteslutet.
Sedan 1910 har ett betydande antal publikationer
egnats K. XII och hans tid. I främsta rummet
bör därvid nämnas "Karolinska förbundets årsbok"
(1910 ff.), utgifven af A. Stille och (från 1922)
N. Herlitz; den utgör ett centralorgan för den
karolinska forskningen. A. Quennerstedt har
fortsatt och med del XII (1918) afslutat serien
"Karolinska krigares dagböcker", af hvilken 1921 en
ny uppl. börjat utkomma. Det svenska manuskriptet
till G. Adlerfelts historiska arbete har 1919 af
S. E. Bring publicerats under titeln "Karl XII:s
krigsföretag 1700-1706". I samband med 200-årsminnet
1918 utkom ett stort antal åt K. XII och hans tid
egnade arbeten. Däribland må, förutom den ofvan
omtalade utredningen om konungens banesår, främst
nämnas Generalstabens krigshistoriska afdelnings
stora verk "Karl XII på slagfältet" (4 bd jämte
kartportfölj, 1918-19).
Bland specialundersökningar må ytterligare nämnas Adam
Lewenhaupt, "Karl XILs officerare", I-II (1920-21). De
väsentligaste resultaten af de nyare forskningarna
finnas sammanfattade i det af S. E. Bring redigerade
kollektivarbetet "Karl XII. Till 200-årsminnet
av hans död" (1918) samt i den af G. R. Fåhrseus
författade del VIII (1921) af "Sveriges historia till
våra dagar".
7. K. XIII. En modern sammanfattande skildring
af K:s regering ger S. Clason, "Karl XIII och
Karl XIV Johan" (bd 11 af "Sveriges historia till
våra dagar", 1923). Bland memoarpublikationer,
berörande K. XIII, märkes "Hedvig Elisabeth
Charlottas dagbok", bd 4-5 (1911-23; omfattar åren
1793-96). Förmyndartiden behandlas i M. Nylund,
"G. A. Reuterholm under förmyndaretiden 1792-1796"
(1917). Ur den rika litteraturen om 1809 års
händelser må anföras N: Höjer, "Hans Järta och
Sveriges grundlagar" (i "Hist. tidskr." 1910) och
"Till frågan om uppkomsten af 1809 års regeringsform"
(i "Statsvetensk. tidskr." 1911), S. J. Boéthius,
"Till frågan om tillkomsten af 1809 års regeringsform"
(i "Statsvetensk. tidskr." 1911- 12), A. Brusewitz,
"Representationsfrågan vid 1809 -1810 års
riksdag" (1913) och "Studier öfver 1809 års
författningskris" (1917), samt B. Sjövall, "Georg
Adlersparre och tronfrågan 1809" (1917).
8. K. XIV Johan. I Örebro invigdes 12 juni
1919 en hög staty i granit öfver K., modellerad af
A. Ohlsson. - En modern sammanfattande skildring af
K:s regering ger S. Clason, "K. XIII och
K. XIV Johan" (bd 11 af "Sveriges historia till våra
dagar", 1923). K:s ungdom och tidigare verksamhet
behandla t. ex. H. Klaeber, "Marschall Bernadotte,
kronprinz von Schweden" (1910; "Marskalk
Bernadotte, kronprins af Sverige", 1913),
och D. P. Barton, "Bernadotte, the first
phase 1763-1799" (1914) och "Bernadotte and
Napoleon 1763-1810’’ (1921). Om 1812 års politik
och kriget 1813-14 må hänvisas till L. Tingsten,
"Huvuddragen av Sveriges yttre politik 1809 -1813"
(1923) och "Huvuddragen av Sveriges krig och
yttre politik augusti 1813-januari 1814" (1924).
Bland unionslitteraturen må nämnas H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
