Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Korallkörsbär-Kordelin
1172
Wulff utg. (1911), kännetecknad som "andligen
haeffnersk, måttfullt nyrytmisk". - K. M:t tillsatte
1916 en kommitté, bestående af ärkebiskop Söderblom
samt organisterna Otto Olsson, Oskar Blom och
Ivar Widéen, med uppdrag att omarbeta svenska
koralboken. Kyrkomötet beslöt för sin del i dec. 1920,
i jämbredd med sitt godkännande af psalmboksnämndens
förslag till reviderad psalmbok (se d. o., äfven i
Suppl.), att ge sagda koralbokskommitté i uppdrag
att slutredigera sitt 1920 framlagda förslag till
koralpsalmbok för svenska kyrkan. Genom k. kung. 12
sept. 1921 ang. reviderad psalmbok m. m. bestämdes,
att den reviderade och tryckta koralboken (med
ps. l-500) skulle, fastän ännu ej definitivt
fastställd, användas vid gudstjänsten och andra
heliga förrättningar fr. o. m. adventssöndagen
27 nov 1921 och att tillika kommitténs utarbetade
koralbok till nya psalmer (n:r 501-673), af K. M:t
medgifna att användas tills. med 1819 års psalmbok,
skulle från sagda dag försöksvis brukas inom
församlingarna. Frågan är sålunda icke ännu (1924)
slutgiltigt ordnad, om ock den omarbetade koralboken
(med ps. l-500) betraktas såsom i realitete’
godtagen. - Koralbokskommitténs revidering af
Haeffners svenska koralbok har förnämligast
gått ut på att dels återföra en del melodier
till den form de urspr, haft på den tid, då den
evangelisk-lutherska psalmsången stod i sitt flor,
dels fördela koralmelodier lämpligare med hänsyn till
psalmers poetiska innehåll, dels ock upptaga koraler
ur 1697 års psalmbok, men revideringen har ingalunda i
någon stor utsträckning följt de i J. Lindegrens och
Svenska kyrkosångens vänners koralböcker ådagalagda
sträf-vandena att återföra psalmsången till rytmisk
omväxling. Att sålunda verkligt gammalrytmiska
koraler i den nya äro jämförelsevis fåtaliga, beror på
kyrkomötets direktiv med förbud mot att uppta rytmiska
alternativ af en och samma melodi. Åtskilliga melodier
i Hseffners koralbok, hvilka aldrig eller ytterst
sällan kommit till användning, ha ersatts med andra
melodier, komponerade dels af kommittéledamötenu,
dels af andra inhemska tonsättare, både lefvande
och redan aflidna. - I kommitténs koralbok till nya
psalmer (n:r 501-673) ha användts melodier från 1)
den egentliga koralboken (ps. l-500), där sådant
kunnat ske, 2) melodier ur de frireligiösa och andra
kyrkor (t. ex. från England), 3) nykomponerade, dels
till sådana, hvilkas meter omöjliggjort användning af
andra melodier, och dels som alternativ till de allt
annat än koralmässiga melodierna ur "Sankeys sånger"
och "Sions toner" o. d., hvilkas bibehållande skett
på kyrkomötets (1920) uttryckliga begäran.
De viktigaste danska koralböckerna äro H. Thomesens
(1569) och T. Kingos (1699) samt i senare tid
Ch. E. F. Weyses (1839) och A. P. Berg-greens (1853),
dessa båda i haeffnersk stil. Den grundtvigianska
psalmsången har erhållit nya melodier i modern
folkvisestil, bottnande i 1830-talets danska
romans och af tonsättare som Weyse, H. Rung,
J. P. E. Hartmann, Kr. Barnekow och norrmannen
L. M. Lindeman. - Hvad Norge beträffar, är
0. A. Lindemans koralbok (1838) af hseffnersk typ,
hvaremot den mycket framstående L. M. Lindemans
koralbok (1877) mera hvilar på
gammalrytmisk grund. - IFinland är hufvud-koralboken
den af Im. Colliander, R. Faltin och M. Nyberg
redigerade "Den finska evangelisk-lutherska kyrkans
koralbok" (1909)
Reformerta kyrkans koral fastställdes redan
på 1500-talet i och med fransmannen Goudimels
tonsättningar (1551-66) till Cl. Marots och
Th. Bezas rimmade omskrifningar af Davids psalmer
(öfv. till tyska af Lobwasser, 1573), hvilka
melodier, till större delen af folkviseursprung,
alltjämt förblifvit gällande i tämligen oförändradt
skick. Deras rytm har en viss liffullhet, genom
att i det stora flertalet koraler halfva noter
alltjämt omväxla med fjärdedelar. F. ö. har
det reformerta psalm- och koralbeståndet på
senare tid uppfriskats med nya tillskott.
E. F-t.
Korallkörsbär, bot., namn på Solanum pseudo-capsicum,
inhemsk på Madeira (se Solanum, sp. 293).
*Korallref. Darwins teori om korallrefvens bildning
under nivåförändring, som måste vara en sänkning af
hafsbottnen, har i senaste tider blifvit bestyrkt
genom undersökningar, framför allt af W. M. Davis,
hvilka stödja sig på en geomorfologisk bevisföring,
såsom korallrefvens strandkonturer, hvilka i många
fall förete drag af "dränkta landskap", ko-rallöarnas
ytformer m. m. Den invändning, som mot Darwins teori
framställdes af sir John Murray, att stundom de
olika formerna af korallref förekomma så omedelbart i
hvarandras närhet, att en ensartad sänkning icke vore
tänkbar, förlorar starkt i vikt, om man besinnar, att
de trakter, där korallref förekomma, i allmänhet under
tertiär och kvartar tid varit utsatta för intensiva
tektoniska eller vulkaniska omhvälfningar. En annan
invändning mot Darwins sänkningsteori har gjorts
af amerikanske geologen R. A. Daly, som förklarar
korallrefvens uppväxande därigenom, att af smältningen
af den kvartära istidens landisar förorsakat en
stigning af vattenytan i oceanerna. Emellertid har
en närmare granskning af möjligheten för en dylik
vattenökning i oceanen visat, att den knappast kan
ha haft så stora dimensioner, att den spelat någon
roll i frågan om korallrefvens bildning och tillväxt.
K. A. G.
Koralpsalmbok, koralbo*, hvari hvarje koral åtföljes
af motsvarande psalm med alla dennas verser.
’Koran. (Sp. 1020.) Marraccis öfv. var ej den första
till något europeiskt språk, men den första nämnvärda
; om äldre försök se von Schnurrer, "Bib-liotheca
arabica" (1811). En svensk öfv. af K. Y. Zetterstéen
utkom 1917.
Kordelin, Alfred, finländsk donator, f. 6 nov. 1868 i
Raumo i ett torftigt sjömanshem, mördad 7 nov. 1917 af
ryska örlogsmatroser, vägledda af "rödgardister", nära
sin egendom Mommila-Hie-tois, Tavastland, gick två år
i lägre folkskola, började 10-årig att tjänstgöra som
ledsven åt en blind gårdfarihandlande och upprättade,
ännu minderårig, i Raumo egen diversehandel, slog
sig på att köpa och realisera konkurslager m. m. och
egnade sig därefter jämväl åt industri. 1907 köpte han
Jokkis (se d. o., äfven i Suppl.), Finlands största
gods, för 2,8 mill. mk, jämte del i där uppförda
industriella inrättningar, spik- och sirapsfabriker
m. m., och 1917 Räfsö ångsågs-a.-b:s sågar; han var
äfven intresserad i rederiföretag. 1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
