Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1173
Kordelinska stiftelsen-Korf
1174
byggde han sig å Gullranda invid Nådendals stad
ett ståtligt slott "Kultaranta" (efter hans död
skänkt till Äbo finska universitet, af detta bytt
mot kronojord, nu sommarbostad för republikens
president). Hans testamente af 3 april 1917 innehöll
följande större dispositioner: till en jordbruks- och
handarbetsskola för skyddslösa barn x/2 mill. mk,
till hem för gamla i Raumo 300,000 och i Jokkis
180,000 mk, för en kyrka på Mommila inalles
350,000, till underhåll af Kultaranta 250,000,
till en idrotts-och hälsovårdsfond 250,000 mk
samt till Finska operan, Finska handelshögskolan,
Konstnärsgillet i Finland, Helsingfors’ stad och
Nylands och Tavestehus läns landtbrukssällskap
hvardera 200,000 ink. Resten af förmögenheten
skulle bilda AlfredKordelins allmännaframstegs-
och bildningsfond, hvars ränta borde användas för
främjande af finsk vetenskap, litteratur och konst i
form af belöningar, stipendier och reseunderstöd samt
för understödjande af folkbild-ningssträfvanden. På
initiativ af Suomalainen tie-deakatemia (Finska
vet. akad.) har stiftelsen organiserats. Den är
delad på 4 afd. (vetenskap, litteratur, konst-
och folkupplysning), hvilkas medl. (5 ä 6), som
böra ha visat sig ifra för finsk-nationell kultur,
väljas af olika korporationer och föreningar; i
alla afd. är Finska vet. akad. företrädd. Styrelsen
består af 7 led., som f. n. (1924) utses på 3 år af
utredningsmännen och efter deras död skola utses af
Suomalainen lakimiesyhdistys (Finska juristföreningen,
l led.), Finska vet. akad. (2 led.) och de 4 afd.,
hvardera l led. Såväl af delningarnas som styrelsens
led. äro aflönade. Ledamotskap förutsätter, att
den valde genom sin föregående verksamhet visat
nitälskan för den finsk-nationella kulturen. Vid
utdelandet af understöd bör beaktas "stiftelsens
grundläggares ledande idé, att det finskt-nationella
kulturarbetet bör gifvas stöd för dess inre stärkande
och fördjupande eller för finskhetens befrämjande
bland andra folk". Dessa två bestämmelser (hvilkas
mening alls icke framgår af testamentet) "få aldrig
ändras". Stiftelsens grundfond skall uppbringas
till 50 mill. mk genom att kapitalet ökas med V4 af
årsräntan. Därefter bildas en lika stor reservfond
genom VID af årsräntan. Ur årsinkomsten utgår
främst aflöningen för 2 professorer (i handelsrätt
och i agrarpolitik) vid Helsingfors’ universitet
samt 150,000 mk för hvarje afd.; af resten kan
ända till 600,000 mk efter styrelsens pröfning och
förekommande behof fördelas mellan afd. Realisationen
af boets tillgångar utföll synnerligen fördelaktigt
(Jokkis t. ex. såldes till statsverket för 33,2
mill. mk). Stiftelsens verksamhet utåt begynte 1920;
de personliga understöden ha utgjort mestadels
10,000 mk, de till föreningar o. d. 40,000 å 50,000
mk. Stiftelsens tillgångar utgjorde vid 1923 års
utgång 44,i mill. mk. Litt.: F. J. Lindström,
"A. K." (finskspråkig lef-nadsteckning, 1923}.
T. C.
Kordelinska stiftelsen. Se Kor del i n, A.
Suppl.
Kordelogi [kårdelåjl], nyare svensk stafning af corps
de logis (se Corp s).
*Kordofan. Sp. 1024, rad 4 uppifr. står barabra,
bör vara berberi (nubiska),
*Korea, sedan 1910 japanska generalguvernementet
Chôsen ("stilla morgonlugn"), hade 17,246,119
inv. enligt folkräkningen 1920, däribland inemot
350,000 japaner och omkr. 26,000 utlänningar,
mest kineser. Vid generalguvernörens sida står
ett rådgifvande centralråd af dels valda, dels af
regeringen utsedda koreaner. Kommunal själfstyrelse
infördes 1920. Om K:s förvaltning jfr äfven
Japan. Suppl., sp. 742. Flera nya järnvägar ha
anlagts, bl. a. en från Söul till Gensan på östra
kusten och en fortsättning af linjen Söul–Wi-dschu
till An-tung i Mandschuriet. K. har egen budget,
egen tullförvaltning och egen statsbank (Chôsen
Ginko) med sedelutgifning enligt japansk myntfot. I
rättskipningen tillämpas utom de japanska lagar,
som särskildt införts i K., äfven äldre koreansk
rätt. K:s armé har upplösts och ersatts af japanska
garnisonstrupper. Under påverkan af president Wilsons
idéer om nationell själfbestämmelserätt förekom i
K. 1919–20 ett rätt omfattande, af koreanska kristna
ledt uppror, hvilket kufvades med vapenmakt. Bland
koreanska emigranter i Sibirien och Förenta staterna
fortgår en organiserad koreansk oafhängighetsrörelse,
och bolsjevikisk propaganda bland koreanerna
har äfven igångsatts. – Jfr. förutom japanska
regeringens årligen utkommande "Annual report on
reforms and progress in Chôsen", N. Weber, "Im lande
der morgenstille" (1916), H. H. Cynn, "The rebirth
of K." (1920), och H. Chung, "The case of K." (1921).
V. S-g.
*Koreasundet har en bredd af omkr. 200 km.
Korein el-Kueit. SeKueit.
Korellan, zool. Se Papegojor, sp. 1483.
*Koren. - 3. K. B. K. utnämndes 1912 till
riksarkivarie och blef 1916 medlem af
Kildeskriftkom-missionen.
Koren-Wiberg, Johan Christian, norsk målare
och kulturhistoriker, f. 10 okt. 1870 i Bergen,
debuterade som målare 1887, vistades några år för
studier i utlandet och är sedan slutet af 1890-talet
bosatt i Bergen. I ord och bild har han skildrat
gamla och nya Bergen (Det tyske kontor, 1899, Bidrag
til Bergens kulturJiistorie, 1908, By og bryyge,
1912, Bergensk kulturJiistorie, 1921) samt skrifvit
skönlitterära arbeten (Janicke Woltmann, 1905,
Jomfru Pegelau, 1907, Thomas Ferdinand SoUreder,
1908, Magten og aren, 1914, Helene Duncan, 1919,
m. fl.). K. har ledt en rad utgifningsarbeten
i Bergen och omgifningar och sedan 1909 ståt*
i spetsen för Bergen kunsthåndverks-skole. Han
är ock direktör för det af hans far grundlagda
Hanseatiske museum, hvars utveckling han skildrat
i "Det hanseatiske museum i 50 år" (1922).
M. H.
Korf, kokk., benämning på kokta eller rökta maträtte*1
af målet kött och fläsk o. a., lagom kryddadt och
instoppadt i stycken af grundligt rengjorda ox-
eller svintarmar (korfskinn), som äro hopsydda i
ändarna. Utom salt och peppar utgöras kryddorna i
olika fall af nejlikor, mejram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
