Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gåfva (1910), värdestegringsskatt (1910—12),
kommunalbeskattningen (1911—17), värnskatten
(1913—14), krigskonjunkturskatten (1915—20),
inkomst- och förmögenhetsskatten (1918—23),
nöjesskatten (1919) m. m. Som en af 1910
års s. k. värdestegringsskattesakkunniga
förordnades L. 1911 och 1912 att deltaga i 1910 års
kommunalskattesakkunnigas arbeten, men då han därvid
företrädde afvikande synpunkter, erhöll han 1915
särskildt uppdrag att själfständigt utarbeta dessa
och framlade dem i Betänkande om allmänna grunder
för den kommunala skattereformen med utkast till lag
om kommunal beskattning (1917; med ett tilläggshäfte
Om jordräntestegringsskatt s. å.). Som ordf. hos 1918
års s. k. inkomstskattesakkunniga har han i hufvudsak
utarbetat d. 1 af 1923 års betänkande om inkomst-
och förmögenhetsskatt (Förslag till förordning
jämte motivering). Han har dessutom utgett en rad
handböcker med kommentarer och hjälptabeller till
skattelagar, bl. a. Arvsskatt och skatt för gåva
(1914) och Handledning för beskattningsnämnder
vid 1921 års taxering (1920). L:s utredningar och
förslag ha i viktiga delar kommit till tillämpning
i skattelagstiftningen.
E. F. K. S—n.
Landeri, med jordbruk försedt landställe, beläget på
en stads donerade jord. I Göteborg användes namnet
för en del numera i stadsplanen intagna egendomar, som
börjat uppdelas i kvarter och bebyggas stadsmässigt,
såsom Lorensberg, Liseberg m. fl. Äfven i Uddevalla
omtalas länderier. En motsvarighet härtill i
Skåne, länderi, omtalas bl. a. från Hälsingborg.
O. Sjn.
*Landeryd skall fr. o. m. 1925 förenas med Vårdsberg
till ett pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet,
med L. som moderförsamling. 1,196 inv. (1924).
Landesausschuss [-ʃoss]. Se Österrike, sp. 230
och 256.
Landesversammlung [-fer-]. Se Österrike, sp. 230
och 256.
Landförbindelse, geol., geogr., förbindelse
mellan sedermera af vatten skilda landområden,
hvilken bildats eller förstörts genom sekulära
nivåförändringar (se d. o.). Af denna art var
t. ex. den under den senglaciala och Ancylustiden
förefintliga förbindelsen mellan Tyskland (öfver
Danmark) och Skandinavien, hvarigenom Östersjön erhöll
karaktären af en issjö resp. insjö (Ancylussjön). Se
Kvartärperioden, sp. 389.
H. M—e.
Landgren, Gustaf Verner, boktryckare, förläggare,
f. 4 mars 1855 i Sköfde, d. 6 okt. 1914
i Stockholm, började sin bana som typograf,
hade sedan 1874 anställning som bokhållare eller
ekonomichef i de af C. E. Gernandt ledda företagen
Svenska familj-journalens a.-b. och Gernandts
boktryckeri-a.-b. (som utgaf Nordisk familjebok),
öfvertog 1893 tills. med dennes söner under firma C. &
E. Gernandts förlags a.-b. förlagsrätten till Nordisk
familjebok och utgaf i förening med dem Supplementet
(2 bd, 1895—99) till detta verk. 1895—97 var han
föreståndare för Kôersnerska boktryckeriet. 1902
bildade han ett aktiebolag, som utgaf 2:a uppl. af
Nordisk familjebok, och var till sin död dess
verkställande direktör.
*Landgångsbryggor, krigsv., utbyggas vanligen vid
öfverskeppning medelst färja (förut koppel) för att
underlätta in- och urlastning. En sådan brygga
bygges vid hvardera stranden och består af ett eller
flera mellanstycken, beroende på vattendjupet. Jfr
Koppel, 2 b) och Koppel. Suppl.
L. W:son M.
*Landhusholdningsselskab. Se H. Hertel,
"Det kgl. danske Landhusholdningsselskabs
historie" (2 bd, 1919—20).
P. E—t.
*Landinspektörer, som böra ha tagit examen vid
Landbohöjskolen, förordnas af konungen och ha
privilegium på att utföra jords utstyckning,
skifte, uppmätning, taxering till offentligt
bruk o. s. v. F. n. (1924) finnas omkr. 200.
P. E—t.
*Landmandsbank, Den danske, genomgick åren före och
under Världskriget en rik utveckling; inlåningen växte
1910—20 från 82 till 449 mill. kr., foliokontot från
11 till 93 mill. kr. Under ledning af Emil Glückstadt
inlät banken sig på storstilade företag, såsom
Transatlantisk Kompagni, och då högkonjunkturerna
efter kriget aflöstes af allmän nedgång, blef
det allt svårare för den att bevara den kredit,
som till följd af de oerhörda engagemang, hvari den
var invecklad, var af största betydelse för hela det
danska ekonomiska lifvet. 1921 års räkenskaper visade
öfverskott, men de nödvändiga afskrifningarna blefvo
allt större, och då en undersökning 1922 visade,
att det kunde väntas en förlust på 144 mill. kr.,
måste Nationalbanken ställa 30 mill. kr. till bankens
förfogande. Beloppet visade sig dock otillräckligt,
och i sept. s. å. skedde en genomgripande
rekonstruktion. Styrelsen trädde tillbaka, och staten,
Nationalbanken och Östasiatisk Kompagni åvägabragte
en reservfond på 70 mill. kr. Emellertid hade hela
aktiekapitalet gått förloradt, och i febr. 1923
måste staten ensam öfverta hela garantien för banken
till 1928. Medlemmarna af direktion och bankråd
ådömdes genom Höjesteretsdom 29 sept. 1923 böter för
öfverträdelse af aktielagen, hvarigenom denna affär,
som ekonomiskt och moraliskt skakade samhället,
ändtligen synes ha afslutats. Räkenskaperna för
1923 visade ett mindre öfverskott, som dock delvis
slukas af nya afskrifningar. Se Jul. Schovelin,
"Landmandsbanken 1871—1921" (1921), "Höjesteretsdom
af 29 sept. 1923" och "Bankkommissionens beretning"
(1924).
P. E—t.
Landmandsforeningen [-mans-] i Danmark stiftades 1915
under namn af Gaardmandsforeningen och fick 1916
namnet L. Dess uppgift är att samla alla landtmän
för att häfda sina näringspolitiska och ekonomiska
intressen och landtbrukets likställighet med andra
näringar. Föreningen, som har sin styrka på Själland,
har icke trängt djupt ned i jordbrukarståndet;
under de senaste åren har den uppträdt som starkt
agrariskt färgadt politiskt parti och uppställde —
utan framgång — vid valen 1924 egna kandidater.
P. E—t.
Landmina, krigsv. Se Mina 1.
Landnäbbmussläktet, zool. Se Näbbmössen.
*Landolphia, bot. Af släktet äro
nu 35 arter kända. Jfr Vahea.
G. L—m.
*Landowski, P. M. Ett ex. af L:s grupp Kains söner
(herden, arbetaren och skalden) finns i Köpenhamn
utanför Glyptoteket. Bland hans senare alster är
ryttarstaty af Edvard VII af England på Place
Édouard VII i Paris (aftäckt 27 jan. 1914).
G—g N.
Landquist. 1. John L., författare, f. 3 dec. 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
