Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leffler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och J. Mayr (1914) samt G. J. Wolf, "L. und sein kreis" (1923)
G—g N.
*Leibniz, G. W. von. Af nyare monografier öfver L. må
nämnas en fransk af C. Piat 1915 samt af Wundt 1916
och Schmalenbach 1921.
Leichentritt [la’j-], Hugo, tysk musikskriftställare,
f. 1874 i Posen, elev af J. K. Paine vid
Harvard-universitetet och af musikhögskolan i
Berlin, blef där filos. doktor 1901 och lärare vid
Klindworth-Scharwenka-konservatoriet. Värdefulla
alster af hans flitiga författarskap äro biografierna
Chopin (1905; 2:a uppl. 1913), F. Busoni (1916)
och Händel (1924), Geschichte der motette (1908),
Musikalische formenlehre (1911; 2:a uppl. 1920),
Analyse der Chopinschen klavierwerke (2 bd, 1920—23)
m. m. Han har komponerat sånger, instrumentalmusik
och operan Der sizilianer (1920) samt utgett uppl. och
samlingar af äldre musik, bl. a. "Deutsche hausmusik
aus vier jahrhunderten" (1906; 2:a uppl. 1922).
E. F0151t.
*Leighton, F., adlades 1878 (sir Frederick L.), blef
baronet 1886 och peer (lord L.) 1896.
*Leijonhufvud. — 11. Karl Viktor G. L. —
Hans son Karl Axel Karlsson L. har vidare utgett
bl. a. Kungl. Södermanlands regementes historia
1771—1915 (3 bd, 1914—19).
13. Sigrid A. L., sedan 1901 bibliotekarie
vid Vitt. hist. o. ant. akad., har vidare författat
Erik Sparre och Stina Lillie (1911), Omkring Carl
Gustaf Tessin (2 bd, 1917—18) och Sophie Adlersparre
(Esselde). Ett liv och en livsgärning (2
bd, 1922—23) samt artiklar i Nordisk familjebok och
utgett Carl Gustaf Tessins "Dagbok
1748—1752" (1915), "Lovisa Ulrika och Carl Gustaf Tessin.
Dokument" (1920). Hon är medlem af Samfundet
de nio (1918).
14. Samuel Abraham L., friherre, ämbetsman,
memoarförfattare, f. 8 nov. 1785 i Kristianstad,
d. 27 nov. 1843, blef efter studier vid Lunds
universitet 1800—03 och tjänstgöring på domarkansli
och i Svea hofrätt 1813 lagman i Västerbotten och
Ångermanland. Han förflyttades 1814 till Skåne
samt utnämndes 1821 till hofrättsråd vid skånska
hofrätten och 1826 till president i Göta hofrätt.
Enär regeringen i en befordringsfråga ej gick
honom till mötes, tog L. i missmod afsked 1836.
Hans Minnesanteckningar, som författades efter
afskedet, utgåfvos 1919 af H. L. von Dardel (utdrag
ur dem rörande studietiden i E. Wrangels "Gamla
studentminnen från Lund"; 1918). De ge starkt
uttryck åt de bittra sinnesstämningar, som han hängaf
sig åt. Trots sitt missnöje med regeringen slöt sig L. vid 1840 års riksdag
ej till oppositionen, utan sträfvade att inta en
själfständig hållning. Regeringen sökte förgäfves
vinna honom. L. mottog också 1838 ordförandeskapet
i fattigvårdskommittén. Under ministerkrisen
1840 erbjöds L. justitiestatsministerämbetet,
som han dock afböjde. Tegnér var informator
för L. i hans ungdom. Förbindelsen bevarades,
och L. blef en af Tegnérs förtrognaste
vänner. 14. E. E—nn.
Leikanger. 1. Härad och pastorat vid mellersta delen af Sognefjord, Sogn
og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus
amt) samt Björgvin bispedömme, Norge. 465,13
kvkm. 2,473 inv. (1920). Storslagen och omväxlande
natur. Boskapsskötsel och fruktodling. Stora inkomster
genom turisttrafik. — 2. Socken i L. pastorat. 152,70
kvkm. 1,297 inv. (1920).
1—2. K. G. G.
Leinstrand, härad och socken i Melhus pastorat,
s. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), Norge. 45,74 kvkm. 1,825
inv. (1920). Jordbruk.
K. G. G.
Leiodon, paleont. Se Pythonomorpha.
Leiomyom, med. Se Myom.
Leipoldt, C. Louis. Se Holländska
litteraturen. Suppl., sp. 443.
Leiranger, förut Ledingen, härad och
socken i Steigens pastorat, vid kusten,
n. om Bodö, Nordland fylke, Norge. 185,41
kvkm. 1,173 inv. (1920). Storslagen natur.
K. G. G.
Leirfjord, härad och socken i Alstahaug pastorat,
n. ö. om Sandnessjöen, Nordland fylke, Norge. 271,87
kvkm. 2,024 inv. (1920).
K. G. G.
Leirfossen, Övre och Nedre, två vattenfall, 32 och
28 m. höga, i Nidelven (jfr d. o. 2), strax s. om
Trondhjem, Norge. Vid övre L. ligger Trondhjems
elektricitetsverk. Forsarnas samlade vattenkraft
utgör i utbyggdt tillstånd 39,200 eff. hkr, hvaraf
12,000 hkr voro utbyggda 1918.
K. G. G.
Leirvik, förr Lervik, kustort på östsidan af
Stordöen i farleden mellan Bergen och Haugesund,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge. Trafikcentrum för den lokala ångbåtstrafiken
i Sunnhordland och Hardanger. Många skolor och
fabriker. 1,289 inv. (1920)
K. G. G.
*Leishman, J. G. A. Namnet uttalas le͡i’ʃmən. L. var
ambassadör i Berlin 1911—13 och drog sig sedan
tillbaka till privatlifvet i Pittsburg.
Leishmania, bakteriol., ett mikrobsläkte. Om
L. Donovani, L. infantum och L. tropica se Kálaázar. Suppl.
Leisner [la’js-], Emmi, tysk sångerska, f. i
Flensburg, var 1912—21 anställd vid Berlins
hof-(stats-) opera, där hon uppbar roller som Amneris,
Delila, Orfeus, Brangäne, Fricka m. fl. Hon har
utöfvat vidsträckt konsertverksamhet (Stockholm
gästade hon flera ggr 1919—22) och fängslar i hög
grad genom sin altrösts mörka skönhet samt fin och
djup tolkningskonst. På K. teatern i Stockholm sjöng
hon Carmen, Amneris och Delila.
K. F—t.
*Leisnig ligger i fristaten Sachsen. 7.267
inv. (1919).
*Leith inkorporerades enl. parlamentsbeslut i juni
1920 med Edinburgh. Staden bombarderades natten till
3 april 1916 af tyska flygare.
*Leitha. Efter upplösningen af den
österrikisk-ungerska unionen 1918 ha benämningarna
Cis- och Transleithanien endast historiskt intresse.
*Leivonmäki, pastorat, hör numera till
Tammerfors stift. 2,046 inv. (1922).
O. B—n.
Leixões [-ʃåä̃ʃ], hamn. Se Oporto, sp. 765.
*Lejd. 1. Lejd för gäldenär, som rymt för
skuld, förekommer icke mera i svensk rätt. De i
hufvudarb. omtalade lagbestämmelserna om sådan
lejd ha icke på länge tillämpats och ha ej någon
motsvarighet i nu gällande konkurslagstiftning 13
maj 1921. Icke heller i Finland anses Handelsb:s
stadganden om lejd numera tillämpliga; lejden
omnämnes ej i gällande konkursstadga 9 nov. 1868.
C. G. Bj.
*Lejdström. 1. J. Oskar L. innehade t. o. m. 1923
befattningen som lärare i solosång vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
