Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leffler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konservatoriet. Han verkar alltjämt som enskild
sånglärare. L. bär sedan 1913 professors titel. —
2. Karl V. L. tillhörde 1913—14 Neue oper i
Hamburg, 1914—15 hofteatern i Stuttgart och från
1916 Stora teatern i Göteborg som bärande kraft i
opera- och operettfacken. Han dog 13 april 1922 i
Göteborg. — Hans maka (sedan 1914) Elin Linnander-L.,
operasångerska, f. 25 maj 1888 i Stockholm, elev af
G. Bratt, var 1910—14 anställd vid K. teatern, där hon
med sin höga och klara sopran gjorde god verkan som
Aida, Margareta i "Faust", Julia, Agatha,
Santuzza, Mimi, Madame Butterfly m. fl. roller.
Hon har sedan 1916 tillhört Stora teatern i Göteborg
och där intagit en framstående plats.
1—2. E. F—t.
Lejonbringa, veter. Se Bringa. Suppl.
Lejonparten. Om betydelsen af uttrycket "taga
lejonparten" vid en delning se Societas, sp. 204
(om Societas leonina).
*Lek (sp. 121). — 2. Sällskapet för befrämjande af
skolungdomens fria lekar har upphört. I Göteborg
verkar sedan 1902 den kommunala institutionen
Sällskapet för friluftslekar.
Lekmannaskola har till uppgift att lämna
utbildning åt lekmän, som med eller utan fast
anställning vilja som medhjälpare åt prästerskapet
deltaga i församlingsarbetet eller annan likartad
verksamhet inom svenska kyrkan, företrädesvis från
församlingskyrkan mera aflägsna trakter, verksamheten
bland sjömän och värnpliktiga och kyrkligt
arbete bland ungdom. Sv. kyrkans diakonistyrelses
lekmannaskola, öppnad 1922 i Hällesjö, förlades 1
aug. 1923 till Sigtuna.
Lekombergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika socken,
Kopparbergs län, ligger 6 km. n. n. v. om Ludvika
invid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg och nära
nordöstra stranden af sjön Vessman. Malmförekomsten
upptäcktes redan 1630, men efter få års brytning
förbjöds bearbetandet på grund af malmens höga
fosforhalt, och gruffältet låg sedan öde i mer än
200 år. Den nuv. arbetsperioden för grufvorna började
1895, och 1911 togs anrikningsverket i bruk. Malmen är
en finkornig, fosforrik, nästan engående svartmalm,
som genomsättes af flera pegmatitgångar samt af en
flera m. mäktig diabasgång. Brytningen har flera år
uppgått till omkr. 100,000 ton, och 1913 utgjorde den
115,347 ton berg, hvaraf erhöllos 50,812 ton primamalm
med något öfver 50 proc. järn, 0,83 proc. fosfor och
0,06 proc. svafvel, samt 64,535 ton anrikningsberg,
som vid behandlingen i anrikningsverket
gaf 29,991 ton slig med 63,1 proc. järn, 0,3
proc. fosfor och 0,026 proc. svafvel. De utvunna
malmprodukterna ha nästan uteslutande exporterats.
K. S—ll.
*Leksand. 1. Kontraktet omfattar 2,034,68 kvkm. 26,913
inv. (1921). — 2. Socknen med Djura kapell omfattar
977,96 kvkm. med 11,045 inv., hvaraf i Djura
kapellförsamling 1,190 inv. och i Leksandsnorets
municipalsamhälle 1,215 inv. (1924). — 3. Tingslaget
är sedan 1 jan. 1916 förenadt med Gagnefs tingslag
till L:s och Gagnefs tingslag (se d. o. Suppl.).
Leksands och Gagnefs tingslag, Kopparbergs län,
ingår i Nedan-Siljans domsaga samt Nedan-Siljans och
Västerdals fögderier. L. omfattar socknarna Gagnef
med Mockfjärds kapell, Ål, Bjursås, Leksand med Djura
kapell och Siljansnäs. 203,468 har. 26,698 inv. (1924).
E. A—t.
Leksell, Lars Johan Zephyrinus, präst, författare,
f. 26 aug. 1840 i Hedemora, d. 9 juli 1913, student
i Uppsala 1862, utnämndes 1879 till kyrkoherde
i Björskog. L. författade flera läroböcker m. fl.
skrifter, bl. a. ett Svenskt rimlexikon (utg. 1907,
med förord af A. Noreen).
Lekskären, en 1884 uppförd, 1915 ändrad blixtfyr,
på en holme inom Lycke socken, Bohuslän, omkr. 5 km.
s. om Marstrand, 57° 50′ 32″ n. br. och 11° 35′
45″ ö. lgd fr. Gr. Agaljus.
E. A—t.
*Lekstuga. 1. Något särskildt förbud
mot lekstugor på de stora högtidsdagarna
finns ej i kyrkolagen, men väl förbud mot
bröllop och "brudebång" på dessa dagar.
N. H.
*Lektor är numera titeln äfven för ord. lärare
och lärarinnor vid folkskoleseminarierna. Vid
Skogshögskolan (som efterträdt Skogsinstitutet) är
lektor titel på några underordnade lärare (de andre
kallas professorer). Äfven vid handelshögskolan
i Göteborg finnes en lektor (i engelska). Vid
landtbruksinstituten, Tekniska högskolan, Chalmers’
tekniska läroanstalt samt Veterinärhögskolan (som
efterträdt Veterinärinstitutet) finns ej längre
någon lärare med titeln lektor. Adjunkterna vid de
allmänna läroverken ha länge och ifrigt yrkat på att
erhålla titeln lektor, och motion därom framställdes,
men afslogs vid 1924 års riksdag. — Vid de allmänna
läroverken i Finland kallas lärare motsvarande
svensk lektor äldre lektor och lärare motsvarande
svensk adjunkt yngre lektor. I Danmark är lektor
lägsta graden af universitetets lärare inom alla
fakulteter och ämnen. Han kan avancera till docent
och professor.
Liksom det vid universiteten i Uppsala och Lund
finnes lektorer i tyska, franska, engelska och
(Uppsala) danska, finnas f. n. lektorer i svenska
språket vid 12 utländska universitet: Köpenhamn,
Dorpat, Jena, Rostock, Greifswald, Kiel, Berlin,
Leipzig, Wien, Budapest (förut i Debreczen), Sorbonne
och London. 600—700 studenter studera svenska utom
Sveriges och Finlands gränser. Lektorerna arbeta
dels utan ersättning, af intresse för ämnet, dels
med understöd af frivilliga bidrag från Sverige,
dels med anslag från vederbörande länder.
*Lekvattnets kapell är fr. o. m. 24 febr. 1922 annex till Fryksände. 810 inv. (1924).
Lekythos, grek. Se Vas, sp. 751 och fig. 6.
Lelio da Novellara [-å da nå-]. Se Orsi, L.
Lemaire [ləmǟr], Jeanne Madeleine, fransk målarinna,
född Colle, f. 1845 i Les Arcs (dep. Var),
elev af Chaplain, vann sin samtids erkännande genom
mondäna porträtt samt blomster- och fruktmålningar,
virtuosmässigt utförda i olja, akvarell eller
pastell. Hon utförde äfven bokillustrationer.
G–g N.
*Lemaître, F. É. Jules, dog 5 aug. 1914 i Tavers
(dep. Loiret). Hans sista bok var en studie öfver
Chateaubriand (1912). Till sv. ha vidare öfversatts
"Jean Jacques Rousseau" (1912) och "Kungarna" (1913).
Léman [lemã’], Gérard Mathieu Joseph Georges, grefve,
belgisk militär, f. 8 jan. 1851 i Liège, d. där
17 okt. 1920, blef 1872 officer vid ingenjörkåren,
där han efter hand befordrades till öfverste (1902)
och generalmajor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
