Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1907). 1892—1907 var han efter hvartannat lärare
och direktör vid samt chef för École militaire i
Bruxelles. 1912 blef han generallöjtnant och chef för
3:e arméfördelningen (Liège). I Världskrigets början
försvarade L., som kommendant i Liège, hjältemodigt
fästningen mot tyskarnas anfall 5—16 aug. 1914
(se Världskriget, sp. 158 och 159). Vid Lièges
intagande togs han, sanslös, till fånga under det
sönderskjutna fort Loncins ruiner. Vid återkomsten
från fångenskapen i jan. 1918 blef han föremål för
stora hedersbetygelser och upphöjdes i grefligt
stånd. Ett monument öfver honom är rest i Paris.
H. J—dt.
*Lemberg tillhör nu Polen och är hufvudstad
i vojevodskapet L. (27,024 kvkm., 2,718,856
inv. 1921). Staden hade 219,193 inv. 1921. —
Under Världskriget besattes efter slaget vid
Přzemyślany-Rohatyn ("1:a slaget vid L.") L. 3
sept. 1914 af ryssarna, men återtogs med storm
af österrikarna under general v. Böhm-Ermolli
23 juni 1915. Efter centralmakternas nederlag, då
L. besatts af polackerna, proklamerades 19 okt. 1918
en ukrainsk republik i L., som 1 nov. öfverrumplades
af ukrainerna, men 22 i s. m. togs tillbaka af
polackerna. I jan. 1919 började ukrainerna belägra L.,
som dock i april undsattes af general Hallers polska
armé. Jfr Världskriget, sp. 175 och 189, samt Ukraina,
sp. 883.
L. W:son M.
Lembke, Johan (Janne) Kristofer, nationalekonom, f. 27
maj 1868 i Ystad, student 1886, juris kandidat 1896,
docent i nationalekonomi 1899, juris doktor 1903 —
allt i Lund —, blef sekreterare hos handelskammaren
i Göteborg 1906 och därefter led. af hamnstyrelse,
stadsfullmäktige m. m. samt af styrelsen för
Högskolan 1918 och Handelshögskolan 1922. Sina
vetenskapliga undersökningar inriktade han på läran
om inkomstfördelningen, särskildt arbetslöner och
företagarvinster, samt på grunderna för den svenska
sockerbeskattningen. Den sistnämndas omläggning från
råvarubeskattning till produktbeskattning vid 1905
års riksdag öfverensstämde med hans utredningar
och förslag. Han tillhörde sedermera 1911 års
trustkommission, hvars undersökningar främst gällde
sockerbolaget, och har anlitats som sakkunnig i
departementen rörande sockerbeskattning m. m. samt
varit led. i tull- och traktatkommittén 1919—24. Bland
L:s skrifter märkas afh. Om riskpremien såsom ett
moment i företagsvinsten (1899) och de större arbetena
Über einige bestimmungsgründe des arbeitslohnes
(s. å.) och Om sockerbeskattning (1903) m. fl. Han
är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1912).
E. F. K. S—n.
*Lemburg. — 2. L. tillhör nu Lettland.
*Lemche, Ellen Gyrithe, afslutade 1912 romanserien
"Edwardsgave" med 5:e delen, Nederlagets börn,
och utgaf 1924 romanen Paa godt og ondt från
tiden före och efter Världskriget. Hon är en
af kvinnosakens ifrigaste förkämpar i Danmark
och var 1921—22 ordf. i Dansk kvindesamfund
och 1913—19 redaktör af "Kvinden og samfundet".
P. E—t.
Lemchen, Joakim Kristofer (Christofer), militär,
f. 7 mars 1851 å Hinsekind, Värnamo socken, blef
1871 underlöjtnant i Jönköpings reg., major 1895 i
armén och 1897 vid Västernorrlands reg. och 1898
öfverstelöjtnant där, var 1901—11 öfverste och chef för Karlskrona
grenadjär-reg. samt 1911—18 generalmajor i generalitetets
reserv och kommendant å Karlsborgs fästning. —
L., på sin tid en af arméns mest skjutsakkunniga
officerare, har nedlagt målmedvetet och framgångsrikt
arbete på främjandet särskildt af infanteriets
skjututbildning samt med stort intresse omfattat äfven
det frivilliga skytteväsendets utveckling. Efter kurs
vid österrikiska inf.-skjutskolan i Bruch a. d. Leitha
1880 var han 1881—95 lärare vid inf.-skjutskolan å
Rosersberg. 1883—93 var han led. af skjutkommissionen
och 1899—1901 chef för inf.-skjutskolan. 1893—1903
var han led. af Centralstyrelsen för Sveriges
frivilliga skytteföreningar och 1903—21 K. M:ts
ombud i skytteförbundens öfverstyrelse. Han har
varit led. af flera kommittéer och kommissioner
för behandling af organisations- och andra frågor
ang. försvaret. L. är led. af Krigsvet. akad. (1892)
och Örlogsmannasällsk. (1901; hedersled. 1911).
H. J—dt.
*Lemcke, K. von, dog 7 april 1913 i München.
Lemelsjön, Inre och Yttre, sjöar belägna resp. 170
och 161 m. ö. h., i Trehörningsjö och Gideå socknar,
Ångermanland, med en sammanlagd areal af omkr. 16
kvkm. De afrinna genom Husumån till Bottniska viken.
O. Sjn.
Le Mesnil [lə mänīl], byar. Se Mesnil. Suppl.
*Lemgo tillhör nu tyska republiken Lippe. 9,849
inv. (1919).
Lemke, Harald, järnvägsman, politiker, f. 28 maj
1855, d. 17 jan 1917 i Malmö, utexaminerades 1881
från Tekniska högskolan, blef 1886 löjtnant vid Väg-
och vattenbyggnadskåren (där han 1916 avancerade till
öfverstelöjtnant) och baningenjör samt utnämndes vid
statsbanorna 1902 till distriktschef i 3:e distriktet
(Malmö). 1912—14 var han (höger-)representant för
Malmö i Andra kammaren. Särskildt som föredragande
i Järnvägsstyrelsen i bantekniska frågor inlade han
stor förtjänst om statsbanornas utveckling. L. var
medarbetare på det järnvägstekniska området i Nordisk
familjeboks 2:a uppl.
Lemkes likriktare. Se Elektrisk gasrening. Suppl.
*Lemland. Areal 99 kvkm. 2,132 inv. (1922). Pastoratet
hör numera till Borgå (svenska) stift. I Lemböte by
finnas ruiner af en gråstenskyrka från 1100-talet,
som anses vara Finlands äldsta bevarade arkitektoniska
minnesmärke.
O. B—n.
*Lemmen, Georges, föddes 1869.
Lemniska nymfer. Se Nymfer.
*Lemnius, Guilielmus, dog 1573. L:s "Emoot
pestileentzie" utgafs i nytryck i en bibliofilupplaga
1917 af O. Hult i serien "De hundra böckerna". Se
f. ö. O. Hult, "Vilhelmus Lemnius och Benedictus
Olai. Lifmedici hos Eric XIV och Johan III" (1918).
*Lemnos tillhör sedan 1913 Grekland, nomos
Lesbos. 30,383 inv. (1920). — Om den 1885 på L. funna
förgrekiska inskriften se Torp, sp. 423.
*Lemo. 1. Villnäs kapell har numera utbrutits till
själfständigt pastorat. 955 inv. (1922).
O. B—n.
*Lemoines broms utgår.
Lemonad. Se Limonad.
*Lemonnier, A. L. C., föddes 24 mars 1835 och dog 13
juni 1913 i Bruxelles. Af hans sista verk må nämnas
La chanson du carillon (1911)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
