Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 175-176 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liège ... - Lietuva - Lietzmann, Hans - Lievarg - * Liewen, von - Lifbojar - Lifdjur - Life and work - Liffey - * Lifförsäkring - Lifförsäkringsbolaget Svenska järnvägsmännen - * Lifgardet till häst - * Lifgedingets domsaga - * Lifregementets - * Lifregementets husarer - * Lifrustkammaren - * Lifräddningsstationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föregåendes brorson, norsk folklorist, f. 13
nov. 1881 i Aaseral, blef filologie kandidat 1908,
docent i landsmål 1909, filos. doktor 1915 och
professor i norsk folkminnesforskning 1917 vid
Kristiania universitet. Han har grundlagt Norsk
folkminnesamling (1914) och har från början varit
dess styresman. L. utgaf 1912 tills. med Moltke
Moe "Norske folkeviser fra middelalderen"
(folkuppl. i 3 bd 1920 ff.). L. har vidare
utgett "Norske ættesogor" (1922) och skrifvit
afhandlingar i tidskrifter m. m. Han förenar
djupgående filologiskt och folkloristiskt vetande
med högt utvecklad konstnärlig framställningsförmåga.
1ù2. ^{M. H.}

Lietuva, inhemskt namn på Litauen.

Lietzmann [līts-], Hans, tysk teolog, f. 2 mars
1875 i Düsseldorf, 1900 docent i Bonn, 1905
e. o. och 1908 ord. professor i Jena och 1924
(efter Harnack) professor i Berlin, har med stort
skarpsinne och idérikedom egnat sina forskningar åt
Gamla kyrkans historia och särskildt öfvergången från
den nytestamentliga tiden samt kultens arkeologi;
han anses vara en af Tysklands främsta nu lefvande
forskare. Vid det stora Lutherjubileet i Eisenach
1921 höll han ett mycket uppmärksammadt föredrag
om Luthers bibelöfvers. Bland hans skrifter
kunna nämnas
Der Menschensohn (1896),
Catenen (1897),
Apollinaris von Laodicea (I, 1904),
Wie wurden die bücher des Neuen testaments heilige Schrift? (1907),
Das leben des heiligen Symeon Stylites (1908),
Der Weltheiland (1909),
Petrus und Paulus in Rom (1915),
Sacramentarium gregorianum (1920).
Han har utgett samlingsverken
"Kleine texte für theologische übungen" (från 1902) och
"Handbuch zum Neuen testament" (1906 ff.,
där L. själf utlagt de fyra paulinska hufvudbrefven).
^{Hj. H—t.}

Lievarg, bot. Se Pedicularis

*Liewen (sp. 415), von. Friherrliga ätten utslocknade på svärdssidan 1917.

Lifbojar, svenska kvinnoorganisationer. Se Lifräddningsväsende. Suppl.

Lifdjur benämnas (i motsats till slaktdjur) sådana
djur, som försäljas för andra ändamål än omedelbar nedslaktning.
^{E. T. N.}

Life and work [la͡i’f ən ωə̄’k], en kyrklig organisation
med syfte att ena de olika kristna kyrkorna i gagnande arbete.
Se Kyrkliga enhetssträfvanden i nutiden. Suppl.

Liffey [li’fi], flod i prov. Leinster, Irland,
upprinner i Wicklowbergen, s. om Dublin, och faller ut
efter ett mycket slingrande, 114 km. långt lopp i Dublinbukten.
L. förbindes med Shannon genom Royal canal,
och dess mynning bildar Dublins hamn.

*Lifförsäkring. Den svenska försäkringens utveckling
efter 1910 framgår af följande uppgifter:

	1910	1923
	mill. kr.	mill. kr
Försäkringsbestånd 31 dec.	1,239	3,302
Under året beviljad summa	160	304
Inkomst af premier och räntor	51	143
Utbetalningar för försäkringsfall	17	41
Försäkringsfond 31 dec.	269	783
Tillgångar 31 dec.	375	993

Lifförsäkringsbeståndet — såväl som försäkringsfond
och tillgångar — har sålunda nära nog
tredubblats under ifrågavarande period. Medan vid 1910
års slut hvar 8:e person i Sverige var lifförsäkrad,
beräknas vid 1923 års slut hvar 4:e inv. ha försäkrat
sitt lif. Lifförsäkringssumman per inv. uppgick
vid 1923 års slut till 525 kr. mot 225 kr. vid
1910 års slut. Af de vid 1910 års slut bestående
21 bolagen ha 5 upphört att existera ("Nordpolen",
"Vasa", "Brage" och "Stockholm" genom att uppgå i
andra bolag och "Kronan" genom tvångslikvidation).
8 nya bolag ha sedan 1911 bildats, hvaraf emellertid
3 efter relativt kort tillvaro uppgått i äldre
bolag; 5 återstående äro "Folket", "I. O. G. T.",
"Allians", "Svenska järnvägsmännen" och "Löntagarnas
lifförsäkringsbolag". De 4 förstnämnda af dessa ha
från förutvarande uttaxeringsföreningar ombildats
till ömsesidiga lifförsäkringsbolag, och det 5:e
har bildats af understödsföreningen "Sveriges
privatanställdas pensionskassa" för att tillgodose
visst lifförsäkringsbehof inom dess klientel. Vid
1924 års början drefvo alltså 21 inhemska bolag
lifförsäkringsrörelse i landet. De utländska
ha alltmera dragit sig tillbaka från den svenska
marknaden; deras sammanlagda ansvarssumma uppgick vid
1923 års slut till omkr. 30 mill. kr. mot 50 mill. vid
1910 års slut.
^{P. Blm.}

Lifförsäkringsbolaget Svenska järnvägsmännen. Se
Järnvägstjänstemannaföreningar. Suppl., sp. 861.

*Lifgardet till häst. En regementets historia i kort sammandrag utkom 1914.

*Lifgedingets domsaga, officiellt Livgedingets
domsaga, omfattar 1,838 kvkm. 38,414 inv. (1924).

*Lifregementet. Se C. A. G. Braunerhjelm,
"Kungl. lifregementets till häst historia" (6 dlr, 1912—23).

*Lifregementets husarer. Se G. L. Hamilton,
"Lifhusarerna i läger och kvarter på Axvall och
Sannahed, i Örebro och Sköfde. Minnen samlade" (1916).

*Lifrustkammaren står under vård af 1 intendent
och föreståndare, biträdd af (3) amanuenser. Se
"Vägledning för besökande i Lifrustkammaren och därmed
förenade samlingar" (7:e uppl. 1921). Förslag om
inredande af egna och för samlingen särskildt lämpade
lokaler i Fredrikshofs f. d. lustslott ingafs till
regeringen 1918.

*Lifräddningsstationer för räddande af skeppsbrutna
vid Sveriges kuster finnas f. n. (1924) till ett
antal af 33. Utrustade med såväl lifbåt
(framdrifven medelst segel och åror) som
raketapparat äro, utom de i hufvudarbetet
nämnda (af hvilka Smögen 1921 indragits),
Glommen, i närheten af Morups Tånge, och
Gotska sandön. Försedda uteslutande med lifbåt
äro de 5 i hufvudarb. nämnda. Motorlifbåtar äro
stationerade vid Käringön, mellan Lysekil och
Marstrand, Vinga, utanför Göteborg, Grönhögen,
på västkusten af södra Öland, Kråkelund, mellan
Oskarshamn och Västervik, Simpnäs, i
Stockholms norra skärgård, Singö, mellan Grisslehamn
och Öregrund, Fågelsundet, på Upplands norra kust,
samt Skutskär. Utrustade med enbart raketapparat
äro, utom de 4 i hufvudarb. nämnda, stationerna i
Kivik, Hanö och Björnnabben, vid Ölands norra
udde. Följande 17 stationer egas och underhållas
af staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>