- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
357-358

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysbomb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett litet från n. till s. gående sund, mellan
Reymersholm och stadsdelen Södermalm i Stockholm,
i förbindelse med Liljeholmsviken i s.
E. A—t.

Långlots. Se Lots. Suppl.

*Långlöt är sedan 1 maj 1917 annex till Runsten,
Växjö stift, Ölands medelkontrakt. 388 inv. (1924).

Långmora, arbetshem i Husby socken, Dalarna, på
norra stranden af sjön Amungen, upprättades 1923
af landstingen i Kopparbergs och Gäfleborgs län
och kan mottaga 53 personer. Jfr Arbetshem. Suppl.
O. Sjn.

Långnäbbade nandun, zool. Se Nanduerna.

Långrips, text. Se Rips.

Långrännan, ett sund n. v. om Strömstad, mellan
Långöarna och fastlandet.

Långrösten, en 6 kvkm. stor sjö, med en längd af
10 km., 173 m. ö. h., i Alfta socken, Hälsingland,
afrinner genom Galfån till Ljusnan.
O. Sjn.

*Långsele tillhör nu jämte Graninge Sollefteå
kontrakt, Härnösands stift. 3,367 inv. (1924).

*Långselsforsen. Den industriella medelvattenmängden
är 14,4 kbm. per sekund.

Långselån, älf i Åsele lappmark, Västerbottens län,
upprinner på sydsluttningen af Norra Borgafjället
samt genomflyter Ormsjön (262 m.). På gränsen
till Ångermanland genomflyter den Bellvikssjön
och Rörströmssjön samt får därefter namnet
Rörströmsälfven. Se vidare Ångermanälfven.
O. Sjn.

Långsjön, namn på ett 50-tal svenska sjöar, hvaraf
må nämnas: 1. L. i Kalmar län, i Hallingebergs
m. fl. socknar, v. om Västervik, 54 m. ö. h.,
16 km. lång, men på sina ställen blott omkr. 100
m. bred, med en areal af omkr. 6 kvkm., afrinner öfver
Ankarsrum genom Botorpsströmmen till Östersjön. —
2. L. i Södermanland, på gränsen mellan Vårdinge,
Hölö och Vagnhärads socknar, belägen 22 m. ö. h.,
afrinner till Trosaån.
O. Sjn.

Långsjöns visentpark, ett 40 har stort, inhägnadt
skogsområde vid den lilla Långsjön, 62 km. ö. h.,
nära 10 km. ö. om Ängelsberg, i Karbennings och
Väster-Färnebo socknar, Västmanlands län. På området,
som upplåtits af generalkonsul Axel A:son Johnson,
utplanterades juli 1924 3 och okt. s. å. 2 visenter
från Skansen.
O. Sjn.

Långskeppsspantsystemet. Se Isherwoodsystemet. Suppl.

Långstjärtad papegoja, zool. Se Papegojor, sp. 1484.

*Långsvan. Sjön har en areal af 12 kvkm.

Långsvansade skogssorken, zool. Se Sorksläktet,
sp. 434.

Långtarmen, det omkr. 300—1,500 m. breda sundet
mellan Svartsjölandet och Ekerön—Munsön i Mälaren.
O. Sjn.

*Långtora hade 615 inv. 1924. L. jämte Härkeberga
skall framdeles förenas med Biskopskulla och Nysätra
till ett pastorat i Uppsala stift, Lagunda kontrakt,
med Biskopskulla som moderförsamling.

Långträsket, en omkr. 10 kvkm. stor, 16 km. lång
sjö, 410 m. ö. h., i Arvidsjaurs socken, Norrbottens
län, afrinner genom Långträskån till Arvidsjaur och
Byske älf.
O. Sjn.

Långvattnet, en 15 kvkm. stor sjö, 411 m. ö. h.,
i Stensele socken, Västerbottens län,
s. v. om Stor-Uman, till hvilken den afrinner.
O. Sjn.

Långvind, bruksegendom i Enångers socken,
Hälsingland, omfattar 6,871 har, hvaraf 322 har
åker (tax.-v. 1,195,000 kr. 1924), samt ångsåg
(tax. till 8,100 kr.). L. var förr järnbruk
och privilegierades 1687; masugnen nedlades
1902. Boda bruk (se d. o. Suppl.) lydde
länge under L. Nuv. egare är E. Söderhielm.
O. Sjn.

Lånke, härad och socken i Nedre Stjördal pastorat,
Nidaros bispedömme, samt Nord-Tröndelag fylke
(före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 185,40
kvkm. 1,310 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.

Låntennis (eng. lawn-tennis). Se Bollspel;
sp. 1023—25.

Lårdal. 1. Härad och pastorat i Telemark, n. om
Bandak, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt),
samt Vest-Telemark prosteri, Agder bispedömme,
Norge. 287,76 kvkm. 1,366 inv. (1920). L. omfattar
socknarna L., Eidsborg och Höidalsmo. Vacker och
omväxlande natur. Boskapsskötsel. Slipstensbrott;
molybdengrufvor. — 2. Socken i L. pastorat. 70,85
kvkm. 504 inv. (1920).
1—2. K. G. G.

Låstaviken. Se Mälaren, sp. 239.

Låt oss skiljas!, komedi (Divorçons) af Sardou och
Najac, uppf. i Stockholm f. g. 1881.

*Läby omfattar 1,375 har. 231 inv. (1924).

Läderlappen, framgångsrik operett (Die fledermaus)
med musik af Johann Strauss d. y. (se denne), till
text af Rich. Genée efter en fransk pjäs af Meilhac
och Halévy; uppf. i Stockholm f. g. 1875.

Läen, en 11 kvkm. stor sjö, 167 m. ö. h.,
i Ljuders, Hofmantorps m. fl. socknar,
Kronobergs län, 1 km. ö. om Lessebo, afrinner
öfver Lessebo till Ronnebyån och Östersjön.
O. Sjn.

*Lägenhetsarrende. Se äfven Arrende. Suppl.

Lägerholmen, liten ö i Hanöbukten, mellan Åhus och
Sölvesborg. Där ligger på 55° 57′ 55″ n. br. och 14°
28′ 20″ ö. lgd fr. Gr. en 1908 uppförd, 1914 ändrad
blixtfyr, 17 m. öfver medelvatten med lins af 2:a
ordningen. 4,000 hlj. styrka, 13 bågminuters lysvidd
och agaljus.
E. A—t.

Lägerkassor, krigsv. Vid hvarje svenskt regemente
(kår) finnas en allmän lägerkassa, till hvilken
inflyta vissa hyror och arrenden, inkomster för
beten, höskörd m. m. och från hvilken bestridas
sådana utgifter för vederbörande truppförbands
gemensamma bästa, för hvilka andra medel icke
finnas anvisade, samt en enskild lägerkassa, till
hvilken inflyta vissa andra hyror och arrenden,
inkomster af marketenteri- och annan affärsrörelse,
af köksaffall m m. och för hvilken bestridas
utgifter för beredande af nytta och trefnad för
manskapet. Bestämmelser rörande allmänna lägerkassan
äro gifna i k. kung. 5 dec. 1919 och beträffande
enskilda lägerkassan i k. br. 24 nov. 1922.
H. J—dt.

Lägern, Västra och Östra, resp. 12 och 15 kvkm. stora
sjöar, på gränsen mellan Östergötland och Småland,
207 och 197 m. ö. h., afrinna öfver Sommen och Svartån
till Motala ström.
O. Sjn.

Läggympning, trädg. Se Ympning, sp. 553.

Lägsta bud, jur. Se Tvångsförvaltning af fast egendom.

*Läkarbok. Nyaste svenska arbeten af detta slag äro
"Medicinskt folkbibliotek" (1924 ff.) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free