Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkardistrikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Tidens läkarbok" (1924 ff.). På ett särområde märkas
K. Fransén, "Homeopatiska självläkaren" (1921),
och F. Johansson, "Homeopatisk läkebok" (1923).
*Läkardistrikt. De ord. provinsialläkardistrikten
uppgingo 1924 till 244. Antalet extra
provinsialläkardistrikt är numera
endast 86 (hvaraf 15 med statsbidrag).
R. W.
Läkarkongresser. Se Medicinska kongresser.
*Läkarsällskap. Allmänna svenska läkareföreningens
namn ändrades 1919 till Sveriges läkarförbund. —
Om Finlands allmänna läkarförbund se d. o. Suppl. —
Från holländskt håll väcktes 1924 förslag om bildandet
af ett internationellt förbund af de olika ländernas
läkarföreningar.
Läkekvesa, bot. Se Besksöta. Suppl.
Läkevändel, bot., namn på Valeriana officinalis.
*Läma. Å rad 12 nedifr. står Gregersson bör vara
Magnusson.
*Län. — 2. Länet utgör enligt riksdagens beslut 10
juni 1921 valkrets vid val till Andra kammaren. —
I Finland utbyttes 1917 titeln guvernör mot
landshöfding. Länens antal är fortfarande 8, men
från Åbo och Björneborgs län afskildes 1918 Åland,
som sedan 1920 bildar ett autonomt landskap under
en landshöfding. — I Norge har det länet motsvarande
namnet amt fr. o. m. 1919 utbytts mot fylke.
*Längbro omfattar 3,049 har. 4,569 inv. (1924).
Längdbanan genom Bohuslän. Se Statsbanan genom Bohuslän.
*Länghem. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 1,289 inv. (1924).
*Längmanska testamentsfonden. E. J. Längman föddes
24 maj (ej april) 1799. Enligt svenska riksdagens
beslut 1918 trädde "Litera B" (Kulturfonden) i
verksamhet fr. o. m. 1919 efter ett af K. M:t i
nov. 1918 fastställdt reglemente. Dess räntemedel
skola i främsta rummet användas till utförandet af
särskilda, mera omfattande vetenskapliga, konstnärliga
och litterära uppgifter, och fördelningen beslutas
af en nämnd, i hvilken universitetskansleren är
själfskrifven ordf. och hvars öfriga 4 led. utses af
K. M:t, som likaledes utser suppleanter för ordf. och
led. Kulturfonden uppgår f. n. (1924) till öfver 2
mill. kr.
Länna, herrgård, f. d. järnbruk i Almunge socken,
Stockholms län, 16 km. ö. om Uppsala, omfattar
med underlydande 18 1/2 mtl med en areal af 6,300
har, hvaraf 1,040 har åker; tax.-v, 1,083,300
kr. (1924). Bruket har nu ångsåg, snickerifabrik
m. m. Mellan 1758 och 1904 fanns masugn. L. har
bl. a. tillhört släkterna Rålamb och Brahe och eges
sedan 1912 af Lenna bruks a.-b. (akt. kap. 2,100,000
kr.). Bolaget har brädgårdar i Värtan och Uppsala.
O. Sjn.
Lännerstasunden, en smal fjärd af Saltsjön s. v. om
Värmdön, mellan Skurusund och Baggens-Stäket. På
dess norra strand ligger den förr under Boo hörande
egendomen Lännersta, från hvilken af-söndrats många
villatomter.
O. Sjn.
*Lännäs. 1. L. omfattar 10,234 har. 2,104 inv. (1924).
Lännässjön. Se Klöfsjön. Suppl.
Länsantikvarie, en af Jämtlands läns landsting 1919
tillsatt tjänsteman för tillvaratagande af länets
forn- och hembygdsvårdande intressen (den första
i sitt slag i Sverige). Till tjänstens innehafvare
utsåg landstinget museiintendenten Eric Emanuel Festin
(f. 12 okt. 1878, filos. kandidat 1912), verksam i
länets kulturella föreningar bl. a. som intendent
och sekreterare sedan 1912.
Länsarkitekter. Se Byggnadsstyrelsen. Suppl., sp. 922.
Länsassessor, en, enligt landshöfdinginstruktionen
12 april 1918, hos länsstyrelserna (utom i Gotlands
län) anställd tjänsteman, dels å landskansliet närmast
under landssekreteraren, dels å landskontoret närmast
under landskamreraren. Länsassessor har att under
samma ansvar som vederbörande afdelningschef bereda,
föredraga och till expedition befordra de ärenden, som
enligt af K. M:t för länet fastställd fördelningsplan
tillhöra länsassessorns föredragning, samt därjämte,
enligt de föreskrifter länsstyrelsen meddelar,
biträda afdelningschefen med öfriga förekommande
göromål och vid afdelningschefens laga förfall,
där ej annorlunda förordnas, förrätta dennes
tjänst. I afseende å kompetensvillkoren gäller
hvad om landssekreterare och landskamrerare är
stadgadt.
H. U—én.
*Länsbaron. Enligt lag af 4 okt. 1919 (se
Fideikommiss. Suppl.) skola länsbaronierna öfvergå
till fri egendom hvilket 1924 redan har skett i fråga
om de flesta af dem.
P. E—t.
Länsbibliotek. Se Skolbibliotek.
*Länsgrefve. Enligt lag af 4 okt. 1919 (se
Fideikommiss. Suppl.) skola länsgrefskapen öfvergå
till fri egendom, hvilket 1924 redan har skett i
fråga om de flesta af dem.
P. E—t.
Länsjägmästare, en hos skogsvårdsstyrelse (se
d. o.) anställd tjänsteman, som vanligtvis äfven är
styrelsens sekreterare.
*Länsman. — 2. Namn och tjänst afskaffades enligt
1917 års riksdags beslut, och länsmans åligganden
öfvertogos af landsfiskal.
Länsskogsinspektör. Se Länsskogsnämnderna. Suppl.
Länsskogsnämnderna i Finland, bestående af 3 led., af
hvilka Forststyrelsen utser 1 och Landtbruksstyrelsen
2, ha till uppgift att öfvervaka efterlefnaden af
förordningen ang. förekommande af skogssköfling
samt ega i sådant syfte öfvervaka afverkningar
af skog och tillse, att fredningsföreskrifter
efterföljas. De biträdas af kommunala skogsnämnder;
hos hvarje länsskogsnämnd äro anställda 1
länsskogsinspektör samt skogvaktare och andra biträden.
O. B—n.
Länsskogvaktare. Se Skogsvårdsstyrelse. Suppl.
*Länsstyrelse. Se Kunglig majestäts befallningshafvande
äfven i Suppl.
Länstidningen. Se Jönköpings läns tidning. Suppl.
Läppsköldpaddorna, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1376.
Lärande äldste. Se Presbyterialförfattning.
Lärarafdelning, skolv. Se Folkskola. Suppl., sp. 945.
Lärarbibliotek. Se Skolbibliotek.
Lärare kallas den, som offentligen eller privat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
