Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Muller, Jörgen Peter. Se Müller, J. P. Suppl.
*Mullsyror. Se äfven Förmultning och Humusämnen,
båda i Suppl.
*Mullämnen. Se äfven Förmultning och Humusämnen,
båda i Suppl.
*Mul- och klöfsjukan uppträdde i Sverige ånyo,
efter härjningar i Tyskland och Danmark, 1914—15
i Malmöhus, Kristianstads och Hallands län
(hvarvid nedslaktades kreatur till ett värde
af 938,802 kr.) och 1916 i ofvannämnda län,
hufvudsakligen Kristianstads (då omkostnaderna för
sjukdomens bekämpande stego till 324,634 kr.). Efter
Världskriget fick sjukdomen stark spridning öfver
nästan hela Europa och härjade under 1920 våldsamt i
Danmark, hvarifrån den i början af okt. s. å. åter
öfverfördes till Sverige, där 1920—21 Malmöhus län
svårt hemsöktes och ett litet antal fall förekom i
Kristianstads och Skaraborgs län. (De nedslaktade
djurens värde uppskattas till 5,007,394 kr.) I
midten af nov. 1924 utbröt sjukdomen ånyo i västra
Skåne och spred sig hastigt inom Malmöhus och delar
af Kristianstads län och uppträdde med spridda fall
äfven i Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus samt
Älfsborgs län. På grund af den våldsamma spridningen
och att äfven en del synnerligen framstående
afvelsdjursbesättningar angripits, förordnade
K. M:t 14 jan. 1925, att den dittills använda
stamping-out-metoden (se nedan) skulle upphöra i
Malmöhus och vissa delar af Kristianstads län (och i
stället användas isolering af de smittade gårdarna),
men fortsätta i öfriga delar af landet. Under tiden
8 aug. 1924—5 febr. 1925 förklarades 872 gårdar
smittade, 13,296 nötkreatur, 710 får, 8,640 svin
och något öfver 34,000 fjäderfän nedslaktades, och
i statsersättning utbetalades omkr. 7,720,000 kr. I
anledning af sjukdomens senare uppträdande ha
utfärdats k. kung. 24 april 1915 ang. desinficiering
vid införsel af begagnade mejerikärl, 11 okt. 1920
ang. förbud mot import af fjäderfä från af mul- och
klöfsjuka smittadt land, 23 nov. 1920 ang. förbud
mot import af hästar från af sjukdomen smittadt
land, 30 nov. s. å. ang. undantagsbestämmelser
vid besiktning af kött från ladugårdsbesättning,
som genom statens försorg nedslaktats för
sjukdomen, 25 febr. 1921 ang. bestämmelser för
införande af färskt kött från smittadt land, 7
okt. s. å. ang. förordnande af extra veterinärer
och anordnande vid behof af särskild veterinärbyrå,
4 nov. s. å. med vissa ändrade bestämmelser i fråga
om värdering af djur vid nedslaktning, 30 nov. 1923
med vissa ändringar ang. införsel af potatis, 30
jan. 1925 ang. införsel af fodermedel, spannmål,
frö, potatis m. m. från af sjukdomen smittadt land,
23 maj 1924 med vissa ändringar af 31 okt. 1924
ang. förbud mot utförsel till af sjukan smittadt
land af klöfbärande djur och hästar samt kött, 24
okt. 1924 ang. förbud mot användning af person, som
inkommit från af mul- och klöfsjukan smittadt land,
såsom vårdare af klöfbärande djur, och k. kung. 16
jan. 1925 ang. förbud mot utlämning i vissa fall
från mejeri af mjölk, som ej uppvärmts till viss
temperatur. — Stamping-out-metoden består i
omedelbar nedslaktning af samtliga för sjukdomen
mottagliga djur (idisslare, svin och fjäderfän)
vid smittad gård och kadavrens oskadliggörande
genom betryggande nedgräfning för att på
så sätt med ens utrota smittämnet.
E. T. N.
Multiaxial (af lat. multus, mången, och axis,
axel), bot., fleraxlig. Se Trädarkitektonik.
Multidissipator. Se Dissipatorskorsten. Suppl.
Multilokulär (af lat. multus, mången, och locus,
rum), mångrummig, säges i synnerhet om vissa cystiska
svulstformer, som ej bestå af en enda hålighet, utan
genom väggar delas i flera sådana. — Om multilokulära
käk-kystomet se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 761.
Multipartial vaccin (af lat. multus, mången,
och pars, del; med många beståndsdelar) eller
Polyvalent vaccin (af grek. polys, mången,
och lat. valere, gälla; mångvärdig) beredes af flera
bakteriestammar af samma art. Olika bakteriestammar af
samma art äro icke fullt identiska med hvarandra. Vid
vaccinering med en vaccin, som innehåller endast
1 bakteriestam, bildas i blodet blott 1 slag af
amboceptorer. Vaccination med multipartial eller
polyvalent vaccin ger däremot i blodet upphof
till många närstående, icke fullt identiska
amboceptorer, på grund hvaraf den ympade väntas
bli bättre skyddad mot motsvarande bakteriesjukdom
än i förra fallet. Multipartiala eller polyvalenta
sera, sera, resp. blandningar af sera, innehållande
amboceptorer mot flera olika bakteriestammar af samma art.
G. Wrgn.
*Multrå tillhör nu Sollefteå kontrakt, Härnösands
stift. 1,234 inv. (1924).
*Mumm von Schwarzenstein, Ph. Alfons von, var
under Världskriget ledare för organisationen för
tysk propaganda i utlandet (Zentralstelle für
auslandsdienst) 1914—17 och en kort tid 1918 tyskt
sändebud i Kiev.
*Mun, A. Albert M. de, dog 5 okt. 1914 i Bordeaux. —
Han tog 1913 liflig andel i kampanjen för införande
af treårig militärtjänst och var efter Världskrigets
utbrott 1914 i pressen ifrigt verksam för nationell
samling kring Frankrikes försvar. M:s tal äro
utgifna i 7 bd 1888—1900. Dessutom skref han
bl. a. Contre la séparation (1905) och L’heure
décisive (1913). Hans artiklar i "Écho de Paris"
juli—okt. 1914 samlades postumt (La guerre de 1914, 1915).
V. S—g.
 |
| Fig. 1. Edvard Munch. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
