Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 629-630 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muller ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— 5. Edvard M:s seriemålningar till dekorering af
Kristiania universitets nya festsal (jfr fig. 2)
fullbordades sommaren 1916. (Kartonger till dem voro
utställda i Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1917.)
Han har på senare åren dessutom målat många
porträtt, bl. a. af Nietzsche, hvilket jämte flera
verk af M. tillhör Thielska galleriet (se d. o.) i
Stockholm. 1923 fullbordade han en större cykel
väggmålningar i chokladfabriken Freias matsal,
Oslo. Som grafisk konstnär räknas han som den
mest betydande i Norge.

Fig. 2. Historien, dekorativ målning af E. Munch i Kristiania universitets aula.

*Munch (sp. 1319), P., blef juni 1913 försvarsminister
i 2:a ministären Zahle. Som fredsvän hade
han alltid agiterat mot krig och betecknat ett
sådant som osannolikt; han måste som minister vid
Världskrigets utbrott vidtaga nödiga anstalter till
landets försvar, motsatte sig mobilisering, men inkallade
”Sikringsstyrken” och höll den delvis inne
under hela kriget. Mars 1920 afgick han med hela
ministären. 1919 blef han ordf. i Militärkommissionen
och bekämpade som hufvudtalare för de radikale
1922 den nya försvarslagen. Han var medlem
af riksdagsdelegationen till Paris 1919 och är
sedan 1920 medlem af den danska delegationen vid
Nationernas förbunds delegeradeförsamlingsmöten i
Genève. M. är medutgifvare af ”Fru Heibergs breve
til A. F. Krieger” (1914 ff.) och A. F. Kriegers
dagböcker (1920 ff.) samt redigerar samlingsverket
”Les origines et l’oeuvre de la société des nations”
I—II (1924).
P. E—t.

Munch [muȵk], Anna Elisabeth, dansk
målarinna, f. 18 juni 1876 i Köpenhamn, dotter till
norske skalden Andreas M. (se Munch, norsk släkt,
3), utbildades af J. Paulsen och hos Constant i Paris.
Hon har utställt sedan 1898, i synnerhet figurbilder,
och har dekorerat åtskilliga kyrkor och andra lokaler
med kalkmålningar.
P. E—t.

*Munch-Petersen, H. V., är sedan 1921
universitetets administratör. Han utgaf 1917—19 Den
danske retspleje (5 bd), en framställning af den nya
danska rättsordningen, 1919 Retsplejeloven af 11:te april
1916 och Nævninger. Han har varit medlem
af många kommissioner och konferenser af juridisk
art och tagit liflig del i praktiskt juridiskt arbete
som domare och förtroendeman.

2. Jon Julius M., den föregåendes broder,
ingenjör, f. 20 okt. 1873 i Köpenhamn, blef
polyteknisk kandidat 1897, var 1897—1919 i statens
vattenbyggnaders tjänst, blef 1911 docent i
vattenbyggnader vid Polyteknisk læreanstalt och 1919
professor där i kulturteknik. Han har byggt en
mängd hamnar. Han är led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund. Om hans hustru Alfhild Valfrid
Matilda M. se Palmgren, K. E. (äfven i
Suppl.).
P. E—t.

*Munck till Fulkila, adlig släkt. Enligt
nyare forskningar (se J. Ramsay, ”Frälsesläkter i
Finland”) utdog ätten M. af Fulkila redan 1778.
Den nu lefvande adliga ätten med detta namn, liksom
den friherrliga och den grefliga ätten M., är
däremot af samma ursprung som ätten M. af
Sommernäs, en gammal adlig, från Danmark
härstammande ätt, som i Sverige adlades 1649 och
utdog 1678. Genom förväxling infördes den i ätten
M. af Fulkila redan förr, än denna utdött. — 1. A.
F. M. Se H. Donner, ”Grefve A. F. M. och de
Fahnehjelmska sedlarna” (1918). — 4. Bror
Olivier Klas (Claes) M., broder till M. 3,
militär, f. 21 okt. 1857 i Jönköping, underlöjtnant
vid Smålands husarreg. 1877, öfverste och chef
för Kronprinsens husarreg. 1910, sekundchef för
Lifgardet till häst 1913, generalmajor i armén
1915, inspektör för kavalleriet s. å., chef för 3:e
arméfördelningen 1917, generallöjtnant i armén och
i generalitetets reserv s. å. M. har varit ordf.,
sekreterare och led. af ett flertal kommittéer och
kommissioner för utredning af frågor rörande
kavalleriets utbildning m. m. och arméns omorganisation.
Han var äfven ordf. i kommissionen för studerandet
på krigsskådeplatsen af tyska ersättningsväsendet
under Världskriget (1916). M. har utgett
Handledning i kavalleriutbildning (1914) samt skrifvit
ett stort antal uppsatser i kavalleri- och
försvarsfrågorna i Krigsvet. akad:s tidskrift och ”Svensk
militär tidskrift” samt i dagspressen. Sedan 1902
är M. led. af Krigsvet. akad.
4. H. J—dt.

Mungoböna, bot. Se Sansibarärt.

*Municipalsamhälle. Af de s. k. stadsstadgorna,
hvilkas tillämpning å visst område medför
municipalsamhälles bildande, ha numera 2,
nämligen brandstadgan för rikets städer 8 maj 1874
och hälsovårdsstadgan för riket 25 sept. 1874,
ersatts af brandstadgan 15 juni 1923 och hälsovårdsstadgan
19 juni 1919. Lagen 31 aug. 1907 ang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>