Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nanteuil ... - * Nation - * Nation, The - * National, Le - * Nationalbanken i Köpenhamn - * Nationaldag - Nationaldemokratiska förbundet - Nationaldemokratiska partiet - * Nationaldräkt - * Nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Zur kulmflora Spitzbergens" (den sista, som blef
fullbordad) 1920. Ett mindre arbete öfver devoniska
växter från västra Norge (1915) är af vikt med
hänsyn till nyare forskningar på samma område (se
Psilophytales. Suppl.). 1914—16 nedlade N. ett mycket
omfattande arbete på ordnandet af den paleobotaniska
afd. inom Naturhistoriska riksmuseets nya lokaler
vid Frescati. Han författade äfven en diktsamling,
Skälfvande strängar (1901).
*Nation (sp. 504). — 2. "Nationshusen i Uppsala",
illustr. skildringar af flera förf., utgafs 1915 af
A. Roosval. 5 nationshus i Uppsala finnas afbildade
å pl. I till art. Uppsala universitet.
*Nation, The. H. W. Massingham dog 28 aug. 1924. Sedan
1923 innehas det afgörande inflytandet i
veckotidskriften af nationalekonomen J. M. Keynes
(se d. o. Suppl.).
*National, Le, har numera upphört.
*Nationalbanken i Köpenhamn. Till hvad som meddelas
i art. Danmark, sp. 1277, må läggas, att banken
1907 fick sitt monopol på sedelutgifning förlängdt
till 1938 mot en årlig afgift till staten. Danska
myntet stod 1838—1918 i pari, men under intryck
af den efter Världskriget inträdande deflationen
började ett kursfall, som sedan fortsatt. Det har
under dessa år riktats starka angrepp på banken, som
enligt förmenande, i motsats till Sveriges riksbank,
icke i tid målmedvetet hämmat den öfverhandtagande
inflationen och varuhopningen, men i hög grad
ökat sedelmassan. Enligt öfverenskommelse jan. 1925
har banken gått in på att, mot en statsgaranterad
kredit på 40 mill. doll. (till 1927), upprätthålla
ett närmare bestämdt successivt stigande värde
på kronan. Sedelmassan, som 1920 nådde maximum
med 578 mill. kr., gick i mars 1925 ned till 421
mill., och täckningen i metall belöpte sig till 58
proc., medan lagen kräfver endast 33 proc. Trots
de förluster banken lidit genom Landmandsbankens
(se d. o. Suppl.) fall är dess soliditet orubbad.
P. E—t.
*Nationaldag. — Tyskland som republik har till
nationaldag 11 aug., till minne af, att författningen
i Weimar antogs 11 aug. 1919. Fyra nya stater
fira som nationaldagar årsdagen af sin
själfständighetsförklaring; denna egde rum för Finland
6 dec. 1917, Estland 24 febr. 1918, Lettland 18 nov.
1918, Litauen 16 febr. 1918. Tjecho-Slovakien har
till sin nationaldag bestämt 28 okt., årsdagen
af själfständighetsförklaringen i Prag 28 okt.
1918. Polen firar som nationaldag 3 maj, årsdagen
af 1791 års författnings antagande. Turkiet har till
nationaldag årsdagen af republikens utropande, 29 okt.
1923. — I Sverige högtidlighålles flerstädes sedan
åtskilliga år 6 juni (se hufvudarbetets art.) som
önskad blifvande nationaldag.
Nationaldemokratiska förbundet, sedan 1922 namn
på centralorganisationen i Sveriges fosterländska
ungdomsförbund (se d. o.; äfven i Suppl.).
Nationaldemokratiska partiet, en af de små nya
partigrupper i Tyskland, som kommo till stånd efter
1918 års revolution. Det framgick dec. s. å. ur den
s. k. medelståndsrörelsen och uppställde på sitt
program en stortysk demokratisk nationalstat, höjande
af medelståndet, likaberättigande af arbetare och
arbetsgifvare, kraftig social reformlagstiftning,
jordeganderättsreform och inre kolonisation, strid
mot bolsjevism och internationell
socialism m. m. Partiet har ej
vunnit någon större anslutning.
V. S—g.
*Nationaldräkt. Se äfven Suppl:s art. Dräkt och
Folkdräkt.
*Nationalekonomi. Inom engelsk nationalekonomi
ha det egna landets och världens penningproblem
spelat en hufvudroll under senaste årtionde (Pigou,
Keynes, Hawtree). — Inom tysk nationalekonomi
har sedan mer än ett årtionde på flera håll
förordats utbrytning ur nationalekonomien dels
af en vetenskap om privatekonomi, betraktad ur
enskilda företags och konsumenthushålls egen
synpunkt (ty. privatwirtschaftslehre), dels af
världsekonomien, betraktad ur världsmarknadens
synpunkt (ty. weltwirtschaftslehre), men från de
flesta håll ha dessa uppslag afvisats, dels emedan
en vetenskaplig behandling af privatekonomien
ur privatekonomiska synpunkter faller utom
området för nationalekonomien och i hufvudsak
öfvergår till bokförings- och affärslära, dels
emedan de nationella folkhushållen historiskt
och faktiskt bilda skilda ekonomiska enheter inom
världshushållet, hvilket själft saknar motsvarande
enhetlig organisation. Under senaste årtionden ha
några af de mest bemärkte representanterna för den
yngre historiska skolan i Tyskland (M. Weber, Sombart,
Diehl) af principiella och metodologiska skäl brutit
ut den teoretiska forskningen rörande ekonomiska
fakta och förhållanden samt deras sammanhang
och sannolika tendenser ur skolans nationella
"historiskt-etiska" system. Detta system har i växande
grad gett anledning till förebråelser för bristande
objektivitet. Häfdandet af företagarskapets betydelse
och det enskilda initiativets rätt har blifvit en
hufvuduppgift för vetenskapliga riktningar, som
skapat sig organ i egna tidskrifter (Ehrenberg,
Pohle). Inom nationalekonomien i Österrike,
hvars främsta representanter under 1800-talets
senare del (Menger, Böhm von Bawerk) räknas till
grundläggarna af den moderna nationalekonomien,
spåras en splittring mellan en riktning, som afser
strängare begränsning till ett mindre psykologiskt,
men mera exakt-matematiskt studium af de ekonomiska
företeelsernas statiska sammanhang och dynamiska
mekanik (Schumpeter), och en riktning, som med
rättsfilosofiska och samhällsrättsliga utgångspunkter
tenderar mot sociologi (Othmar Spann). Endast
den förra riktningen har hittills tilldragit sig
internationell uppmärksamhet och funnit motsvarigheter
i andra länder, där försök gjorts att med utskiljande
af den omstridda värdeläran basera den teoretiska
forskningen på prisläran samt begränsa den till
företeelser, som afspeglas i rubbningarna i prisen
på produkter och produktionsmedel samt ge objektivt
underlag för forskningar rörande dessas orsaker
och verkningar. — Inom nationalekonomien i Förenta
staterna, hvilkas nyupprättade centralbanksystem och
finansiella och penningpolitiska inflytelserikhet
under och efter Världskriget tilldragit äfven dess
ekonomiska vetenskap ökadt intresse, oafsedt dennas
redan tidigare växande betydenhet, har nyssnämnda
riktning (price-economics), som lagt hufvudvikten på
pris-, penning- och konjunkturforskningen, kritiserats
af de alltjämt ledande forskare, som häfda värdelärans
oumbärlighet för ett djupare studium af välståndets
natur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
