Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olivehäll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid regleringsarbeten i Pei-ho-floden. Efter att 1904
ha ledt byggandet af Sperlingsholms kraftstation
var O. 1905—08 förste ingenjör vid Nya asfalt-a.-b.
och 1908—11 verkst. direktör för Råsunda
förstads-a.-b. Sedan våren 1911 är O. anställd
af kinesiska staten som chefsingenjör vid Board
of Conservancy works of Kwan-tung och leder
som sådan mycket omfattande flodreglerings- och
hamnarbeten, hvarvid han rönt stort erkännande
och gjort svensk ingenjörskonst uppskattad i
fjärran Östern. O. har författat ett antal
afh. i kinesiska vattenbyggnadsfrågor.
Fmn.
Olivehäll. Se Ulfhäll.
Olivier [å͡uli’viə], Sydney, lord O., engelsk politiker,
f. 1859, anställdes 1882 i kolonialministeriet och
användes från 1890 på olika ämbetsposter i Brittiska
Honduras och Västindien, bl. a. som kolonisekreterare
(1899—1904) och guvernör (1907—13) på Jamaica,
innehade därefter höga ämbeten i jordbruksministeriet
och vid skattkammaren samt tog 1920 afsked. Redan
som ung hade O. omfattat en socialistisk åskådning
och var 1886—90 sekreterare i Fabian society. När
R. MacDonald jan. 1924 bildade sin ministär, ingick
O. i denna som minister för Indien och upphöjdes
samtidigt till peer (baron O. of Ramsden), enär
ministären behöfde bli representerad i öfverhuset. Han
afgick med den öfriga ministären i okt. 1924. Förutom
broschyrer och tidskriftsartiklar i ekonomiska ämnen
har O. skrifvit diktsamlingen Poems and parodies
(1881) samt White capital and coloured labour (1906).
V. S—g.
*Oljeberget. Där invigdes 1 april 1925 ett hebreiskt
univ., afsedt att omfatta 7 fakulteter.
Oljelund, Nils Ivan, författare, f. 30 april 1892
i Sala, genomgick folkskola och kom snart in i
den socialistiska journalistiken. 1916—18 var
han redaktör för "Brand". 1916 åtalades han för
uppmaning till förräderi och dömdes till ett års
fängelse. Fängelsetiden och den religiösa omvändelse,
som under den egde rum hos honom, har han skildrat
uti I ny jord (1920; 6:e uppl. 1923) och Med stort G
(1921; 9:e uppl. 1922). Skådespelet Doctor Biblicus
(1923), skisserna Saltstänk och strömoln (s. å.) och
de tidskritiska uppsatserna Svenska brev (s. å.) äro
präglade af allvarligt uppsåt och själfständig uppfattning.
Oljerättika, Raphanus oleifera, bot., en från Kina
införd korsblommig rättikart, hvars frön innehålla
ända till 50 proc. olja. I Europa odlas den emellertid
mest som grönfoderväxt (i Sverige dock sällan) och har
som sådan värde hufvudsakligen på grund af sin snabba
utveckling, som gör, att den kan sås i stubben efter
sädesskörden och lämna skörd samma höst, 8—9 veckor
efter sådden. Vanlig utsädesmängd är 30 kg. per har.
H. J. Dft.
*Oljor. Om brunkolstjäroljor se
Brunkolstjära. Suppl. — Om anrikning af malmer
medelst olja se Flotation. Suppl.
*Ollé-Laprune, L., dog 13 febr. 1898 i Paris.
*Ollén, L. P. — Sonen Natanael P. O., f. 30
maj 1879, var 1904—10 "Svenska morgonbladets"
hufvudredaktör, därefter 1910—17 tidningsbolagets
verkställande direktör och är ånyo från sept. 1917
tidningens hufvudredaktör Därjämte utgaf han 1906—10
ungdomstidningen "Friska vindar". Han har vidare
utgett Paul Peter Waldenström, en levnadsteckning (1917) och Inre
missionens historia (3 dlr, 1921–23). — Brodern
Jonatan Magnus O., f. 6 juni 1880, var 1898—1905 och
1910—14 medarbetare i "Svenska morgonbladet", 1906—10
redaktör af "Ansgarii-posten" samt är sedan 1918
andre redaktör i "Svenska morgonbladet". Han har
utgett Svenska missionsbragder (3 dlr, 1919—21).
Ollers, Edvin Olsson, konstnär, f. 28 mars
1888 i Norrtälje, studerade i Stockholm i Högre
konstindustriella skolan 1906—09 och i Göteborg
för Wilhelmson i Valands skola 1909—10, gjorde gång
på gång resor till Italien och äfven till Tunisien
och Frankrike 1914 o. f. samt med stipendium från
Konstakademien 1920—23. O. har egnat sig äfven åt
konstindustrien, ritade glas till Kosta och Rejmyra
1917—18 och fajanser vid Uppsala-Ekeby 1918, utförde
på dessa områden särdeles smakfulla både hvardags-
och prydnadsföremål. På sista tiden har han arbetat
äfven i tenn. Som målare väckte O. uppmärksamhet genom
små landskap från södern, känsliga i uppfattning,
i stämning och i de ljusa färgernas milda
harmonier. Nationalmuseum eger Italienskt landskap
(1917), Riddarholmen (1918), Taorminavår (1922),
vidare en samling färglagda teckningar samt glas
och fajanser. Under de senaste åren har O. egnat
sig äfven åt kyrklig konst, har 1923—25 utfört
altarmålningar för Hylte bruks kapell samt för Jakobs
kyrkas grafkapell och har målat Kristi återkomst al
secco i katolsk-apostoliska kyrkan i Stockholm.
G—g N.
*Ollonborrar Se fig. 9 å pl. II till art. Skogens
skadeinsekter.
*Olmütz tillhör nu Tjecho-Slovakien och heter
officiellt Olomouc. 23,829 inv. (1921; med förstäder
56,941). O. är äfven namn på ett län (župa) i
Tjecho-Slovakien med 6,803 kvkm. areal och 803,371
inv. (s. å.), 118 på 1 kvkm.
E. A—t.
*Olney, R., dog 8 april 1917 i Boston.
Olof (no. Olav), Norges kronprins, f. 2 juli 1903 på
slottet Appleton house i England, är ende son till
konung Håkan (Haakon) VII och drottning Maud, erhöll
i dopet namnen Alexander Edvard Kristian Fredrik,
men fick, då hans fader 18 nov. 1905 valdes till
Norges konung, i stället namnet Olav. Han tog 1921
studentexamen på reallinjen vid Hallings skola i Oslo,
genomgick därefter den treåriga krigsskolekursen,
utexaminerades från krigsskolan 1924 och fick då
premiärlöjtnants grad i infanteriet och samtidigt
samma grad i marinen. Kronprins O. reste okt. 1924
till Oxford, där han i 2 år skall studera vid Balliol
college. Han åtnjuter stor popularitet i Norge, är
ifrig och djärf idrottsman och har med heder deltagit
i seglingsregattor, skidtäflingarna på Holmenkollen
och många andra täflingar.
M. H.
Oloflig varuinförsel, Oloflig varuutförsel. Se Smuggling.
*Olofskyrkor. Se H. Falk, "Sankt Olofs minne
i Sverige" (i "Kyrkohist. årsskr.", 1902), och
A. Nordén, "Sankt Olofsyxan" (i "Fornvännen", 1925).
Olofsson, Johan (O. i Digernäs),
hemmansegare, riksdagsman, f. 12 febr. 1860 i Sunne socken,
Jämtlands län, har där sedan ungdomen bedrifvit
landtbruk och sågverksrörelse samt intar sedan länge
en betrodd ställning inom sitt län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
