Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 905-906 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olivehäll ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Från 1898 har han med några års afbrott varit
led. af landstinget. Sedan 1900 har han med
afbrott för perioden 1906—08 representerat sin
hembygd i riksdagen, som led. af Andra kammaren
för Jämtlands västra domsaga 1900—05 och 1909—11,
för Jämtlands läns norra valkrets 1912—19
(lagtiman) och för Jämtlands läns valkrets från
1922 samt som led. af Första kammaren för länet
1919 (urtiman)—21. Han var 1903 led. af andra särskilda
utskottet (skogslagstiftningen) och har sedan 1912
tillhört statsutskottet, 1914 B och 1918—19 som
ord. ledamot. Vid 1924 och 1925 års riksdagar har
O. varit suppleant i försvarsutskottet. O. har i
riksdagen tillhört Liberala samlingspartiet (led. af
dess förtroenderåd 1920—23) och efter dess upplösning
1923 Frisinnade folkpartiet, hvars förtroenderåd han
från början tillhört. Af Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd var O. led. 1911—20 och tillhör
från 1923 dess verkställande utskott. O. har
varit led. af den s. k. klockarkommittén 1919
och af 1920 års postkommitté. O:s motion om två
fria resor till och från hemorten för riksdagsmän
under riksdagstiden vann riksdagens bifall. O. har i
riksdagen särskildt framträdt som sparsamhetsifrare.
Gl.

Olomouc [å’låmåots], officiellt namn på Olmütz
(se d. o. äfven i Suppl.).

*Olonets omfattar efter 1921 års administrativa
indelning 65,038 kvkm. med 213,235 inv. (1920), 3 på 1
kvkm. Hufvudstad är nu åter Olonets. Den återstående
delen af det forna guvernementet O. ingår nu i den
autonoma karelska socialistiska sovjetrepubliken, hvars
hufvudstad är Petrozavodsk (jfr Karelen 2, i Suppl.).
E. A—t.

Olosenga, ö. Se Samoaöarna.

Olow, John Olof, läkare,
universitetslärare, f. 30 dec. 1883 i Malmö, filos.
kandidat 1903, med. licentiat 1910, disputerade
för med. doktorsgrad 1913 samt blef s. å. docent,
allt i Lund. 1923 utnämndes han till professor i
obstetrik och gynekologi i Uppsala och är sedan
s. å. öfverläkare vid obstetrisk-gynekologiska
afd. af Akad. sjukhuset där. Han är ock marinläkare
af 1:a graden (1917). Utom gradualafh. Om den
tidiga extrauteringraviditetens behandling har
O. skrifvit ett 20-tal vetenskapliga arbeten.
C. S—g.

Hans Olrik.

*Olrik. — 2. Hans Th. O. dog 12 juni 1924 i
Köpenhamn. Han var 1911—20 ordf. i Dansk historisk
fællesforening. Han skref ytterligare Tisvilde og omegn
(1920) och Ridderliv og korstogskultur (1921).
Se V. Andersen, "Til minde om H. O." (i "Nord. tidskr.", 1924).

Axel Olrik.

— 3. Axel O. dog 17
febr. 1917 i Överöd. Han var 1905—15 föreståndare
för Dansk folkemindesamling och från
1913 e. o. professor vid universitetet. Han
skref ytterligare bl. a. Danske sagn og æventyr
(1913 och 1918) och bd 2 af Om Ragnarok (1914);
efter hans död utgåfvos af H. Ellekilde hans
Folkelige afhandlinger (1919) och Nogle
grundsætninger for sagnforskning (1921 med
bibliografi). A. O:s breve til Holger Begtrup utkommo 1924.
— 4. Jörgen O. blef 1920
administrerande inspektör vid Dansk folkemuseum,
som 1921 införlifvades med Nationalmuseet. Han utgaf
"Danske sölvarbejder fra renaissancen til vore dage"
(1915), en öfv. af Chr. Falsters "Lærdoms lystgaard"
(1919—20), några danska folkböcker (s. å.) och Erik
Pontoppidans "Fejekost" (1923).
— 5. Dagmar O., de föregåendes syster, gobelängväfverska,
f. 28 juni 1860 i Köpenhamn, utbildades som målarinna af
fadern och Viggo Pedersen och lärde gobelängväfveri i
Italien 1900. Hon hade 1902—21 väfskola på rådhuset i
Köpenhamn och har med stor konstnärlig och teknisk
skicklighet utfört eller restaurerat en mängd
gobelänger till rådhuset, Frederiksborgmuseet o. a.
— 6. Eyvind Gunnar O., de föregåendes
broder, jurist, f. 2 okt. 1866 i Köpenhamn, juris
kandidat 1888, anställdes i Justitieministeriet
1891 samt blef assessor 1905 i Kriminalretten,
1913 i Overretten och 1917 i Höjesteret. Han har
utvecklat omfattande och värdefull verksamhet på
straffrättens område och behandlat bl. a. frågan
om tillräknelighet (1897), vaneförbrytare (1893)
och läkares tysthetsplikt (1905) samt utgett
kommenterade editioner af strafflagen (1902 och
1912). O. var led. af 1917 års strafflagskommission.
2—6. P. E—t.

*Olsen, Ole Tobias, dog 1924 i Oslo.

**Olsen, Björn, Magnússon, dog i jan. 1919. Han var
korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1915).

*Olsen, Olaj Johan, dog 1920.

Magnus Olsen.

*Olsen, Magnus Bernhard, är led. af Statens
forskningsfond (1921), af styrelsen för Nansenfonden
(1923), af Institutet för jämförande kulturforskning
(s. å.) och Kildeskriftkommissionen. Han kreerades
1918 till hedersdoktor vid Lunds universitet samt
är led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1921) och
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1924).
M. H.

Olsen, Rasmus Ulrik Bernhard, dansk museiman,
f. 9 sept. 1836 i Köpenhamn, d. där 17 juli 1922,
utbildades till tecknare, var 1868—85 artistisk
direktör för Tivoli och 1885—98 ledare af
vaxkabinettet Panoptikon i Köpenhamn. Efter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>