Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ralph Connor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertigen af Connaught; hon kallas efter
giftermålet lady Patricia R. Jfr Arthur. Suppl.
*Ramsay (sp. 980). - 2. Sir William R. dog 23 juli
1916 på High Wycombe.
Ramscapelle, by i belgiska prov. Väst-Flandern,
3 km. s. s. ö. om Nieuport, hade 800 inv. före
Världskriget, men förstördes under detta. R. ingick
i den af belgiska armén hösten 1914 försvarade
Yserlinjen och var 30 okt. föremål för ytterst
förbittrade strider mellan belgierna och de anfallande
tyskarna (v. Beselers härafdelning), hvilka senare
satte sig i besittning af byn, som de dock på grund
af den bakomvarande traktens öfversvämning måste
utrymma s. d. Jfr Världskriget, sp. 171.
H. J—dt.
*Ramsele. Från R. afskildes Edsele till eget pastorat
1 dec. 1912. 4,355 inv. (1925). R. tillhör nu Ramsele
kontrakt, Härnösands stift. — 2. Sedan 4 mars 1921
namn på Ångermanlands västra kontrakt. 5,860,66
kvkm. 20,656 inv. (1921). Kontraktet omfattar 7
pastorat: Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele,
Bodum, Fjällsjö, Tåsjö.
1—2. E. A—t.
Ramsele kontrakt (före 1921 Ångermanlands västra
kontrakt). Se Ångermanlands kontrakt.
*Ramsele och Resele tingslag ingår nu i Ådals
fögderi. 15,108 inv. (1925).
*Ramsgate. Under Världskriget bombarderades
R. från tyska luftskepp 16—17 maj 1915 samt från
tyska flygplan 5 ggr 1916 och 1917, hvarjämte det
besköts af tyska jagare 24 nov. 1916 samt 5 ggr 1917.
L. W:son M.
*Ramsjö tillhör nu Ljusnans kontrakt, Uppsala
stift. 1,844 inv. (1925).
*Ramsjöholm. Se äfven P. G. Vejde, "Ramsjöholm"
(1921).
Ramskär, liten holme i Bohusbukten, med en på
58° 45′ 36″ n. br. och 10° 59′ 42″ ö. lgd fr. Gr. i ett 16
m. högt torn år 1917 anbragt blixtfyr, 19 m. öfver
medelvatten med 4:e ordningens lins och agaljus.
E. A—t.
*Ramsta hade 351 inv. 1925. Såväl Hagby som R. äro
sedan 1 maj 1923 förenade med Balingsta till ett
pastorat i Hagunda kontrakt, Uppsala stift.
*Ramstedt. 1. K. Vilhelm R. dog 31 okt. 1915.
— 2. Johan O. R. afgick från Öfverståthållarämbetet 31
dec. 1920. Han är ordf. sedan 1888 i direktionen för
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn och
sedan 1921 i öfvernämnden för markuppskattning. —
3. R. Viktor R. dog 6 maj 1919 i Stockholm. —
4. Eva Julia Augusta R., dotter till R. 2,
fysiker, f. 15 sept. 1879, blef 1900 student
och 1910 filos. doktor i Uppsala. Efter att
ha arbetat 1910—11 hos fru Curie i Paris samt
1911—14 vid Nobelinstitutet, där hon 1913—14 var
vikarierande amanuens, blef hon 1915 docent i
radiologi vid Stockholms högskola samt 1919 lektor
i matematik och fysik vid folkskoleseminariet i
Stockholm. Vid Vet. akad:s solförmörkelseexpedition
till Strömsund 1914 utförde hon mätningar öfver
luftelektriciteten. Hon har utfört undersökningar
öfver radioaktiva substanser samt skrifvit det
öfversiktliga arbetet Radium och radioaktiva processer
(tills. med Ellen Gleditsch; 1917)
och artiklar i Nordisk familjeboks 2:a uppl.
K. A. V—g.
*Ramström, Karl A., var led. af statens
arbetslöshetskommission 1914 och industrikommission
1918.
*Ramsåsa jämte Rödinge skall framdeles förenas med
Vanstad och Tolånga till ett pastorat i Lunds stift,
Färs kontrakt, med Vanstad som moderförsamling. 1,297
har. 437 inv. (1925).
Ramunderberget. Se Söderköping.
Ran, musikdrama. Se Peterson-Berger, sp. 683.
Rana, officiellt namn på Ranen (se d. o.).
Rand, The [thə rä’nd], guldrik höjdsträckning i
Transvaal. Se Witwatersrand.
*Randa, Anton R. von, dog 6 okt. 1914 i Prag.
Randdelta. Se Glacifluviala aflagringar. Suppl.,
sp. 1303.
Rande. Se Randö. Suppl.
Randeberg, härad i Rogaland fylke (före 1919 Stavanger
amt), strax n. om Stavanger, Norge. 27,08 kvkm. 1,256
inv. (1920). R. bildar en socken i Hetland pastorat,
Stavanger prosteri, Stavanger bispedömme. Jordbruk
och fiske.
K. G. G.
Randel, Rolf Ane, författare, sonson till Andreas
R. (se denne), f. 23 april 1879 i Karlskoga, Örebro
län, filos. kandidat i Uppsala 1904, medarbetare
i flera landsortstidningar och 1910—18 i "Svenska
dagbladet", vardt 1920 amanuens i Stockholms
rådhusarkiv. R. har under olika signaturer, bl. a. Den inbitne,
varit en flitig och uppskattad
kåsör i åtskilliga tidningar; en del af hans kåserier
är samlad i bokform (Kvinnfolk, 1913, m. fl.). 1922
utgaf han en öfversättning af Fr. Villons "Stora
testamentet".
*Randers hade 1921 med förstäder 31,053 inv.
*Randers [ranners], Ole Kristofer, dog i mars 1917.
*Randers amt hade 142,045 inv. 1921.
P. E—t.
Randesund. Se Randösund. Suppl.
Randijaure, en 51 kvkm. stor sjö, 283 m. ö. h.,
i Jokkmokks socken, Lappland, i sjökedjan mellan
Kvikkjokk och Jokkmokk, genomfluten af Lilla Lule älf.
O. Sjn.
Randmorän, dets. som ändmorän (se d. o.).
Randplatå, randdelta (se Glacifluviala
aflagringar. Suppl.) af större dimensioner och med
nästan plan yta.
K. A. G.
Randstaterna, ett under Världskriget uppkommet
namn på förut ryska västliga gränsområden, hvilka
efter ryska revolutionen 1917 frigjorde sig från
allt beroende af Ryssland och förklarade sig för
själfständiga stater. I vidsträckt mening räknades
som randstater Finland, Estland, Lettland (södra
Livland och Kurland), Litauen och det sedermera i
systemet af sovjetstater inordnade Ukraina. Däremot
har Polen ej plägat räknas till randstaterna,
och i allmänhet anses ej heller Finland höra till
randstatsgruppen. Med de egentliga randstaterna —
Estland, Lettland och Litauen — ha emellertid såväl
Finland som Polen, med ombud eller åtminstone med
"observatörer", deltagit i flera s. k. "baltiska
konferenser", Polen de senaste åren dock ej,
då Litauen varit representeradt, och vice versa.
V. S—g.
Randåsar, af öfvervägande glacifluvialt material
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
